En oktoberlördag innan frosten.

I går regnade det mest hela dagen men idag framåt eftermiddagen tittade solen fram och då passade jag på att göra lite trädgårdsfix i ett par timmar.

Även om trädgårderarlusten fanns där fick jag smått slita mig från stickningen, 

den där med stjärnmönster som jag repat upp och börjat om från början med.

Pelarapelns, Malus 'Maypole' frukter har ramlat av men pryder ändå trädgården. Några av dem har hamnat på den stora stenen och andra, de flesta, ligger på plattorna längs gången vid syrenhäcken.

Boken jag just nu lyssnar på, Mikael Niemis, Sten i siden, kan jag ha med mig oavsett om jag städar upp i trädgården efter makens häckklippningar eller sitter i stickfåtöljen. Har ännu inte lyssnat särskilt länge på den men mina tankar har ändå gått till min fina pappa. Han som var född i slutet av 20-talet berättade ofta om hur det var att växa upp under 1930-40 talen. År som hela livet präglade hans politiska intressen. Själv tyckte jag ibland att han var smått fanatisk i sitt sätt att tänka. Kanske kan boken få mig på andra tankar. Ser fram mot fortsättningen...

Stormhatten, möjligen är det en oktoberstormhatt från Falköping, som fortfarande blommar och den blå färgen lyfts fram av den röda korellkornellen i bakgrunden. 

Färger som fick mig att tänka på Barbro Springchorns vävnader för Märta Måås Fjätterström. Om jag minns rätt heter flera av dem bukett.

Fortsatt fin helg/trädgårdshelg!

Sommaren är slut,

över för den här gången. 

I alla fall om man läser Kajenns dikt. En dikt som jag haft med på bloggen många gånger men den tål att upprepas, tycker jag.

Lärodikt den första juni

Var glad min själ åt vad du har,

nu har du hundra sommardar,

och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,

då har du nittionio kvar,

och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,

imorgon är med ens igår,

det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,

är hundra sommardar per år,

imorgon är den andra.

Sommardagarna är verkligen slut och hösten har börjat göra sitt intåg. Glasbärsbuskens bär är lilafärgade,  

pärlrönnens blad lyser röda, 

höstcyklamen och tidlösa blommar och blommar gör också

klätterstormhattarna 

och nävan 'Rozanne'. Tittar bara solen fram mellan regnen är det lätt att tro att vi fortfarande har sommar.

I augusti berättade jag här på bloggen om råbockens framfart i vår trädgård.

'I mitten av juli tog råbocken sig en tur här i vår trädgård. Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att han skulle feja sina horn på ett 17 år gammalt träd. Ett träd som tillsammans med snödroppsträdet hörde till favoriterna här i trädgården och som jag 2006 köpte av Kenneth Lorenzon under namnet Cornus alternifolia'Variegata'. Har jag tur kommer det att klara sig för bocken fejade inte riktigt runt hela stammen.'

Och i dag kan jag med stor glädje se att Cornus alternifolia 'Variegata' klarat både angrepp av bocken och torkan vi hade under försommaren. Skadorna på stammen har 'vallats över' och är så gott som läkta.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar trevlig helg!

JAS = juli, augusti och september och tid för trädgårdsfix.

I vår lilla trädgård är det mycket som nu behöver ansning, inte minst gräskanterna som fått växa fritt, helt utan klippning i säkert tre månader.  

Häckar skall klippas färdigt, ett träd som dött under torkan i juni skall bort och sågas bort skall nog också ett par andra träd. 

Rönnen på baksidan huset, en fin Sorbus aucuparia 'Fernleaf' som planterades för 17 år sedan har blivit för stor för den här trädgården och det har också Chamaecyparis lawsoniana 'Imbricata Pendula'.Inköpt hos Lindhult 2004. 

Rönnen kan jag nog tänka mig vara utan men cypressen som alltid rufsar runt i håret när jag går under den oavsett årstid och som under vintermånaderna bjuder på grönska när det mesta i växtväg här i trädgården är i vila, vill jag helst inte vara utan. 

Den var den liten, bara ca 40 cm hög när den flyttade in. Vi fick tips om att binda upp toppen på den för att få den att växa på höjden och band upp den gjorde vi = min man, så länge det gick att nå toppen genom att stå på en stege. De senaste åren har den fått klara höjdtillväxten själv men bredden har vi under sensomrarna de senaste åren klippt in. Nu har den blivit både för bred och för fult hög. 

Toppen ser smått besynnerlig ut eftersom alla senare grenar finns på den nordöstra sidan av stammen på grund av de sydvästliga vindarna som oftast blåser här på Västkusten. Jag vill ha trädet kvar i trädgården men minska på höjden. Går det att ta bort toppen = den smått kala övre stammen och minska omfånget? 

Det sistnämnda vet vi är möjligt men går det att kapa toppen utan att trädet dör? Alternativet här är att antingen kapa toppen eller ta bort hela trädet. 

Det samma gäller magnolian 'Rose Marie' x 'Goldcup'. 

Helt plötsligt efter 14 år har den blivit så stor att den inte längre platsar här i trädgården.

Under veckan gjorde vi det som egentligen aldrig skall göras. Sågade av topparna på både magnolian och slöjcypressen och klippte in grenarna. 

Kommer de här två träden att i framtiden se eländiga ut får vi ta bort dem helt, några andra alternativ finns inte. 

Den 19 åriga rönnen sågades bort helt. Det tog i hjärtat innan beslutet fattades men när den väl var borta var det inget jag ångrade. 

Kanske för att både klockbusken Enkianthus campanulatus och Taxus baccata 'Great Column' under åren hunnit växa upp och ge höjd åt rabatten.

 

Nu i början av september är det inte bara buskar, häckar och trädklippning som gäller, det är fortfarande buketternas och plockblommornas tid. Luktärternas plantor har börjat gulna, varför vet jag inte men tröstar mig med att det finns andra sommarblommor i grönsakslandet som bara blommar och blommar.

Har aldrig tidigare odlat så många olika ettåriga blommor som i år. Astrar, ringblommor, luktreseda, olika rosenskäror, jätteeterneller och zinnior så klart. Tycker precis lika mycket om de här färgstarka buketterna jag kan plocka in som jag tycker om det gröna lugnet som finns på en del platser i trädgården just nu. 

Ännu har vi några sommardagar kvar. Hoppas de kommer att bjuda på både solsken och värme. 

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar.

Uppstickare, jag tycker om.

Inte minst bland växterna här hemma i trädgården. 

Det är så härligt att se när de letar sig upp bland rabatternas täta grönska, sträcker på sig och sedan visar upp sin allra vackraste sida. Det börjar ofta med lökväxter så som kungsängsliljor och fortsätter med aklejor, allium och olika slags liljor.

De senaste veckorna har det varit krolliljetid här i trädgården men snart har de flesta blommat över. Inte minst 'Arabian Night', 'Claud Shride' och 'Gaybird'.

För ca tio år sedan köpte jag lökar av Lilium 'Norrland'. Den första löken blommade överdådigt men sedan gick den i vila och bara försvann. De andra två lökarna, de från Larz och George som jag planterade 2013-14 har först i år dykt upp med knoppar som nu slagit ut sina mörkt röda, nästan svartröda blommor. De skall jag passa extra noga med gödselvatten och hoppas på att få kraftigare blomställningar tills nästa år.

De senaste liljorna jag planterat i trädgården är Lilium candidum och Lilium 'Casa Blanca' men vilket år minns jag inte, inte heller har jag lärt mig se skillnad på dem men när de blommar fyller de vår lilla trädgård med parfymliknande, helt underbar väldoft.

I sommar är jag lite undrande över varifrån en del av de vitblommande krolliljorna kommer. Så många lökar med vita blommor som i år har vi aldrig haft. Den undran gäller även ett par av de krolliljor som har väldigt mörkt röda blommor.

I början av mitt trädgårdsintresse och som nybliven trädgårdsamatör 2004, sådde jag krolliljor från frölistan. På den tiden och fram till 2008 var jag noga med att skriva upp vad det var jag sådde så jag vet att jag 2004 sådde Lilium martagon f. album, Lilium martagon 'Rubrum' och Lilium martagon x L. hansonii, namnen är kanske inte helt korrekta men, men. 2007 och 2008 sådde jag Lilium martagon v. cattaniane och slutligen 2008 Lilum martagon svart. 

Vad som sen hände med frösådderna är jag osäker på. Har säkert planterat ut dem så tidigt som möjligt för att slippa ha krukor att passa, men var de har hamnat vet jag inte och inte heller vet jag om de små lökarna jag planterade ut klarade att överleva men det kan ju vara några av dem som blommar i år.

Här har jag många krolliljor planterade mellan buxbomsklot, lökar jag en gång fick från min mamma. Trots gödselvattning tycker jag blomningen avtar. Gissar att buxbomskloten tar för sig lite väl mycket av den där näringen.

Här behöver nu de från mamma, 'Arabian Night' och 'Claud Shride' att delas för att få mer utrymme och kanske nya växtplatser.

Enligt Sven Gréen och boken Från snödroppe till tidlösa är rätt tid för delning och omplantering av äldre liljelökar när årets blomning är över och bladen börjat gulna.

"Den bästa tidpunkten kan helt allmänt sägas vara fjorton dagar efter att det sista kalkbladet fallit på den senast utslagna blomman. Då har nya basalrötter ännu inte börjat utvecklas."

Om ett par veckor är det dags om nu bara lusten infinner sig eller kanske vill jag då hellre bara bada och liljelökarna får hålla tillgodo med gödselvattning?

Åter till de där uppstickarna. En del av dem, nästan de flesta, behöver hållas kort, så jag drar eller klipper bort fröställningarna innan fröerna mognat och kapslarna spruckit upp.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar!

Stora buketter från grönsakslandet.

Sådde jätteeternell, olika luktärter, ringblommor och zinnior redan i mars och satte ut krukorna med frösådderna direkt i växthuset men hade på lite värme när det var minusgrader. Planterade ut de små plantorna i början eller mitten av maj och kan just nu plocka stora buketter att bara njuta av. Har inte namnen på plantorna här hemma men fröerna köpte jag från Runåbergs, Impecta Fröhandel AB och Blomstersafari Frö & Förlag.

Buketter med zinnior och jätteeternell 

håller länge, 

de med ringblommor och reseda håller sig fina i 5-6 dagar 

men luktärtsbuketten bara i 2-3 dagar, underbart är ju kort sägs det.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar.

Varifrån kommer alla blekgula tulpaner?

De senaste dagarna har det snöat från körsbärsträdet, 

gulvivor och skogsviol blommar och liljekonvaljens knoppar börjar lysa i vitt. Trädgården törstar efter vatten och skall få sig en 'dusch' under veckan som kommer men det är ändå underbart att vi äntligen har sol och värme.

Luktärtor och andra sommarblomsplantor har nu hamnat på plats i grönsakslandet tillsammans med förgrodda grönsaker så som rödbetor, kål av olika slag, vaxbönor, störbönor, sockerärtor, purjolök, sättlök och olika slags sallad. Men jag har också sått bondbönor, dill, kålrabbi, morötter, palsternackor (färska frön den här gången) och persiljerötter.

De senaste åren har jag förgrott många grönsaker och fått en både rikligare och tidigare skörd. Har sått under andra delen av mars och ställt sådderna i kallväxthuset. Det är bara luktärtor och tomater som fått gro i värmen inomhus innan de också hamnat i växthuset.
Hoppas nu bara att inte sniglarna, de spanska skogssniglarna, dyker upp i den mängd de gjort de senaste två åren. Gör de det kommer det inte att finnas en enda liten zinniaplanta kvar när jag kommer dit på tisdag kväll. Håll tummarna för mig, det kanske kan hjälpa?

På landet blommar just nu vildtulpanen Tulipa sylvestris, en knallgul skir skönhet 

och i trädgården här hemma blommar många blekgula tulpaner tillsammans med en del andra i olika lilarosa färger. Var alla blekt gula tulpaner kommer från vet jag inte 

och inte heller förstår jag varför alla dessa orangeröda dyker upp varje vår trots att de bara blir till en härligt stor bukett på köksbordet.

Aklejorna har stora knoppar, nävor och sockblommor har börjat blomma. Dahlior, pelargoner och annat frostkänsligt har fått flytta ut och i dagarna skall växthuset städas. Snart är sommaren här.  

Önskar Allt gott och länkar till TrädgårdsFägring!

Sköna maj, varmt välkommen!

Kungsängsliljorna som frösår sig villigt har så smått börjat ta över efter snödroppar, vårstjärnor och scilla 

och blommar nu som finast tillsammans med julrosor, sockblommor och vivor.

Här har vinterkläderna hängts undan men nätterna är fortfarande kalla. Extravärmen i växthuset är borttagen men varje kväll täcker jag fortfarande plantorna med fiberduk och ser fram mot värmen som lovats dyka upp nästa vecka. Då skall en hel del av de små plantorna få flytta ut och jag gissningsvis bli till snigelvakt under några kvällar, precis som tidigare vårar.

Att jag vid den här tiden under ganska många år gått med planteringsspaden i högsta hugg och medvetet letat efter och grävt bort Sippskålen, svampen Dumontinia tuberosa eller heter den kanske Sclerotinia tuberosa, som dykt upp längs vitsippsstigen, den där smala längs gränsen till grannen i väster, verkar gett resultat. 

I vår blommar återigen många olika sippor och någon Sippskål har jag ännu inte sett till, men jag tittar efter den nästan varje dag och spaden har jag med mig. Det jag under åren grävt bort har hamnat i soptunnan och inte i komposten.

Kvällssolen, den underbara, får det att lysa extra mycket rött om de nyutslagna löven på Corylus colurna, den turkiska trädhasseln jag köpte på Lindhults plantskola för 14 är sedan 

och stjälkarna på svavelpionen. 

Den skiner också med sina sneda kvällsstrålar på blåsipporna under norrsidan häcken och lyfter fram de där sipporna som fortfarande blommar. Den här heter Hepatica acutiloba 'Louise Koehler'.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar

fortsatt fin och solig vår och trevlig helg!