Julen står för dörren

men utomhus känns det ibland, trots mörkret, som vår. Snödropparna har dykt upp och några av dem visar redan sina vita knoppar.

Galanthus 'John Gray' den 17 februari och just nu.

Även de olika svalörterna har börjat täcka den mörka jorden med sina vackra blad. Julrosen jag fått från Bertil, den som ursprungligen kommer från Ester i Skene, blommar återigen och det beror säkert på att jag flyttat fram den till en ljusare växtplats. 

Den där enda vita blomman fick mig att tänka på Selma Lagerlöfs novell, Legenden om julrosorna. Oavsett om man är kristen eller inte, någon vackrare julberättelse får man leta efter, tycker jag. Den handlar om hur den stora och farliga Göingeskogen varje julnatt förvandlas till en underbar lustgård och att vi inte skall vara alltför rädda för det okända.

Årets kortaste dag var det den 21 december, men nu vänder det snart och vi kan så sakteliga se fram mot ljusare tider. Önskar de där ljusare tiderna också kunde innebära fred och självbestämmanderätt för alla oss människor här på Jorden.

Visst gäller det att njuta av alla dagar vi får men nog är det lättare att göra det när dagarna blir längre och solen visar sig lite oftare.

Här har vi städat och pyntat färdigt. Sillen, Hannus tomatsill och en paprikasill, står i kylskåpet tillsammans med den ugnsbakade skinkan. Nu kan julen komma.

Önskar er en riktigt God Jul!

Tankar om livet och drömmar om det som är roligt.

I dag, första advent, 

skördade jag det sista i grönsakslandet, grönkål, purjolök och svartkål. 

Bra att ha inte minst med tanke på julmaten.

Fast det bara är första december har jag redan drömmar om

kommande egenodlade grönsaker 

och prunkande blombuketter, trots att jag försöker leva i nuet.

Sättpotatisen inför nästa odlingssäsong är förbeställda och fröerna inköpta. Några av fröerna, 

så som luktärter, har hamnat i frysen och andra i matkällaren.

Nu funderar jag på om vi skall ha någon gran till jul eller inte? Har jag på grund av dålig ork, mina ben krånglar, givit upp den tanken eller har jag bara med åren blivit mer bekväm? Måste erkänna att jag ännu inte riktigt lärt mig var gränsen går mellan dessa två. Är det förmågan som kan få mig att ge upp eller är det bekvämligheten? Att ge upp när kraft och ork försvinner måste jag så klart acceptera men inte tusan skall jag ge upp det roliga här i livet bara för att jag blivit bekväm, fortfarande kan jag både gå och krypa och att cykla går finfint.

Ja, så klart vi skall ha en gran!

Allt gott och fortsatt fin advent!

Tomtar på loftet, nog har jag det.

I början av veckan öppnade jag julskåpet, lite tidigt kanske, men det är alltid lika roligt att återigen få se vad det är jag under åren som gått fyllt det med.

Den där lusten att leta gamla julsaker försvinner inte fast jag numera inga fler behöver, men vad behöver man egentligen? Här bara villhöver jag och fortfarande är det lika roligt att ha lust och möjlighet att ibland förälska sig och kanske falla. 

Nytillskottet från helgen som gick, en helt oemotståndlig gammal kottetomte med lykta och säck

¨

och en 100 år gammal lika oemotståndlig tomteljusstake som trots brända ljushållare fick följa med hem. 

Stjärngossarna, lucian och tomteflickorna med lyktor är från slutet av 1940-talet men tillverkades in på 1950-talet. Märkta undertill med MA eller NA och ibland Made in Sweden och såldes genom hemslöjdsbutikerna. Har inte lyckats hitta någon information om dem men skulle gärna vilja veta mer.

De gamla lite slitna änglarna på bilden kan komma från grannlandet Danmark och Per Højholm BogenseTrœkonst.

Dessa rödmålade tomtar med ganska så arg blick hör också till julfavoriterna. Gissar att de kom via hemslöjden i slutet av 1940-talet, men vem är tillverkaren?

Nästan alla de charmiga trätomtarna på den här bilden kommer från Träkroken, Guldkroken och tillverkades på 1940-talet. Visst är de fina även om de är ganska så små?

Hör gärna av dig om du vet mer om några av de gamla trätomtar.

Allt gott och fortsatt trevlig helg!

Gamla julgransprydnader och egeninlagd sill

är inte ett absolut måste, men nästan om jag bortser från familjen.

Det är inte bara fröinköpen jag tjuvstartat med nu i december utan också julgranen. 

En ganska glesväxt rödgran som vi hittade på landet friserades med hjälp av sekatör innan den redan i fredags fick flytta in. Inte särskilt vacker i formen men den får duga. Färsk och doftande är den i alla fall. Samma dag passade jag på att klä den.

Samlade under många år på gammalt julgranspynt men nu är det längesedan det blev några nya inköp.

Förvarar mina 'julgranskulor' nerpackade  i gamla plåtburkar med glaslock. Det är lätt att glömma bort vad som finns i burkarna men igenkänningens glädje är stor när jag packar upp dem. Många har blivit favoriter som jag bara måste hänga upp. 

Några är reseminnen så som en cowboy från North Carolina 1991, 

andra är arvegods som nallen från farmor och tomten från svärmor 

men många kommer från loppisar så som den gamle 'granvaktaren' eller auktioner. 

Det är nästan alltid samma julgranspynt som år efter år får pryda granen trots att jag har många att välja på, favoriterna måste ju bara få komma ut och lufta sig.

Är inte särskilt förtjust i 'köpesill' så även när det gäller sillinläggningar har jag favoriter som jag samlat på mig under årens lopp. Dit hör bl.a Hannus tomatsill, lingonsillen med rödlök och kardemumma samt en paprikasill. I år har jag hittat ett nytt recept jag gärna vill prova så paprikasillen har blivit ersatt med en rödvinssill. 

Under ett loppisbesök i november stötte jag på Sanna Töringes bok Vintermat och i den hittade jag för mig många nya spännande recept och ett av dem var just rödvinssill. 

Nu står inläggningarna i kylskåpet och får stå där tills lillejulaftons kväll då vi skall provsmaka.

En riktigt God Jul!

Här har jag redan tjuvstartat.

Tidigare år har jag väntat tills mellandagarna med att beställa hem fröer men i år kunde jag inte hålla mig 

så nästa års odlingar och drömmar om riklig blomning 

och ett frodigt grönsaksland ligger redan antingen i frökorgen i källaren eller i frysen. Där får de bli kvar tills mitten av mars.

Julen närmar sig med stormsteg och förberedelserna tar stor plats i tankarna. Granen, duger den som vi hittat på landet? Julstjärnor tycker jag inte om och absolut inte de röda så vilka julblommor skall jag välja istället? 

Hyacinter så klart och en och annan amaryllis men annars får det bli vintergrönt i form av gran och tallris, ev lite ene också men den sticks förfärligt. Inga världsliga bekymmer precis och nog är jag privilegierad men det känns skönt att för en tid kunna stänga ute allt elände som finns både här i Sverige och övriga Världen.

Trädgårdstankarna finns där även om det inte blir några frösådder än på ca tre månader. Nu när snön är så gott som borta har jag börjat min snödroppsspaning. 

Som jag tidigare berättat har Galanthus 'John Gray' visat sig ovan jord men några fler har jag ännu inte sett. När jag går min runda spanar jag extra mycket efter de jag köpte under sensommaren och förhösten. Några av dem för att ersätta sådana jag gärna vill ha i trädgården men som försvunnit, gett upp eller blivit uppätna. Dit hör Galanthus plicatus 'E.A. Bowles', Galanthus 'Midas' och Galanthus 'Madelaine'. De två sista fanns det i våras lite, lite liv i men jag vill inte, har inte tid, att vänta i fem år för att få se dem blomma. Mr Bowles har jag försök med två gånger tidigare men misslyckats, varför vet jag inte. Nu är det sista inköpet planterat på en annan plats och kanske kan han trivs där. Även Galanthus 'Lady Elpinstone' har jag lyckats ta död på. Nu finns lite nytt hopp även för henne för i våras bytte jag till mig en ny lök och även hon har hamnat på en annan förhoppningsvis bättre plats i trädgården.

Är du intresserad av snödroppar finns det ett par svenska sidor på Facebook.

https://www.facebook.com/groups/921896448635424

https://www.facebook.com/groups/869610003897661

Via tips från snödroppsvänner har jag hittat till  Michael Camphausen https://www.michaelcamphausen.de/

Han säljer snödroppslökar både in the green och i vila och från honom köpte jag, för mig, tre helt nya snödroppar i höstas. Dessa tre ser jag med spänning fram mot att få se livstecken ifrån. Lite tidigt att redan nu leta efter dem men tidigblommande med väletablerade lökar börjar snart dyka upp om vintern ger vika och vi återigen får plusgrader.

Trevlig Tredje Advent!

Julen är här

och huset är pyntat. Inte precis som förr men de gamla julljusstakarna,

favortittomtarna 

och de munblåsta glasburkarna har intagit sina platser. De stora glasburkarna är helt perfekta att plantera både amaryllis och hyacinter i. Vill man ge amaryllisen lite extra stöd är det bara att sticka ner några små grenar av t.ex ormhassel.

Någon julgran blir det nog inte i år, skriver nog för vem vet vad som händer i morgon förmiddag. Det hade varit roligt att få öppna de gamla plåtburkarna och hänga upp några av alla de där julgranskulorna jag samlat på mig under åren som gått. Kanske, kanske...

Ganska triviala önskningar med tanke på hur många av alla oss människor här på Jorden har det just nu.

Månadens bild i december. 

Hela året har jag försökt fotografera en och samma vy av trädgården för att visa hur mycket även en liten trädgård förändras från januari till december. 

Den här gången visar jag ytterligare ett par bilder. Många av er tycker säkert det där gula gräsen ser mer än skräpiga ut, men jag smått älskar dem.

Temat i TrädgårdsFägring den här veckan är Vackert under helgerna och Månadens bild - december.

En Glad Jul med fred, frid och frihet önskar jag er alla!

Snart midvinter och julen står för dörren.

De sista grönsakerna skördades för ett par veckor sedan och smått okunnig som jag är blev förvåningen stor när jag såg att en del av grönkålsplantorna frusit medan andra klarat frosten fint. Dags att inventera frökorgen och både ta reda på vad det var för sorter jag sådde i våras och se vad som skall köpas in i fröväg inför nästa säsong, den som väntar runt hörnet när jul och nyår är över för den här gången.

Här har 'garagetomten' varit i farten. Misstänker att han vet att jag är väldigt förtjust i rostiga saker att ha i trädgården. Tycker de både smyger och smälter in i grönskan utan att vare sig ta för stor 'plats' eller uppmärksamhet från växterna, i alla fall inte under växtsäsongen. Vintertid händer det ibland att jag tycker vi är omgivna av en massa skrot, men vintern är oftast inte särskilt lång här på Västkusten, som tur är.

I början av december stod det där våningsfat i plåt som jag önskat, ett fat att ha ute året runt, för att kunna pynta med säsongens växter, på köksbordet och i morse när jag tittade ut genom köksfönstret fick jag se fågelbordet jag länge haft på önskelistan. 

Ett plagiat visserligen men det är bara för eget bruk. Det är ganska många år sedan jag såg det där fågelhuset för första gången på nätet och när vi besökte Skåne för ett par, kanske tre år sedan dök det upp i verkligheten. Att det inte blev något köp den gången berodde på att stången inte gick att ta bort från själva huset så det rymdes inte i bilen.

Rött är ingen färg jag väljer att ha på blommor vare sig i trädgården, bortsett från sommartulpanen Tulipa sprengeri, eller på julblommorna inomhus. Gissar att det var därför jag föll för den här amaryllisen, Hippeastrum 'Evergreen'.

Men fler undantag finns. De där gamla röda trääpplena från hemslöjden passar, trots att jag inte gillar rött, helt perfekt att hänga i tallarna som står på trappen.

Nog är det tur att man kan tänka om ibland ;-))

Länkar till TrädgårdsFägring. 

Passion, tokeri kanske?

Nej inte, istället väljer jag förälskelse och stor glädje men vet att jag inte får medhåll av alla även om ganska många delar min förtjusning i gamla nötta och slitna julsaker. Att jag tycker om trädgård och växter, inte minst snödroppar, vet säkert många av er som brukar titta in här, men att jag är lika förtjust i gamla julsaker är det nog inte lika många som känner till även om jag redan tidigare skrivit om det här på bloggen. 

Slitna, skavda och ibland lite brända, men vad spelar det för roll? I mitt tycke är de där julsakerna underbara ändå. Mina stående frågor när jag stött på dem har alltid varit:  - Hur gamla kan de vara, hos vem har de en gång i tiden stått och spridit glädje, en fråga jag nästan aldrig fått svar på och hur mycket tycker jag om dem = vill jag ha dem? Numera har behovet minskat betydligt, det finns inget, men ibland faller jag ändå.

Julstjärnor och amaryllisar är vackra så klart men de går inte alls upp mot mina fina svampljusstakar 'hittade' för en dryg månad sedan eller tomtarna som, nästan i alla fall,  

har sin givna plats i olika fönster här i huset och de på bordet i vardagsrummet som i år fått tillskott av en gammal piprökande tomte klädd i kräppapper. 

Den gamla lagade karotten från Gustavsberg och planteringskrukan från Upsala Ekeby är även i år planterade med hyacinter och det bara för doftens skull. På julaftonen vill jag gärna känna doften av hyacinter när jag går ner för trappan till köket. Inget måste men nästan. Hoppas nu bara att hyacinterna jag planterade i måndags hinner slå ut, i alla fall med några små blommor, innan julaftonsmorgonen.

Någon samlare vill jag inte se mig som, trots det där med julsaker och snödroppar, men när är man egentligen en samlare?

Enligt Wikipedia är man det om man har tre exemplar av en och samma sak, har man åtta så lider man av mani och det gör man också om har man fler exemplar av ett föremål än vad man egentligen har användning för.

Hur många av oss trädgårdsnördar lider då inte av mani? Har ni användning för alla växter ni omger er med? Det har inte jag, i alla fall inte om jag skall vara helt ärlig.

Men måste vi verkligen ha användning för allt vi tycker om och gärna vill ha? Nej inte, tycker jag, men här får fortfarande julsakerna jag har nästan plats i ett enda skänkskåp och för snödroppslökarna finns det gott om utrymme i rabatterna även om trädgården är liten.

I söndags fick maken hjälp av barnbarnen att ta ner en gran på landet och den får bli årets julgran. Vår första och troligen enda egenodlade julgran. Inköpt 2007 på Kullens söder om Stenungsund som en liten, liten planta. Har sparat namnen på datorn men inte alltid märkt upp växterna i trädgårdarna så därför vet jag inte om den heter Abies lasiocarpa 'Hobbytime' eller Abies lasiocarpa 'Mikolas'. Den var betydligt högre än vi trodde när den väl hamnade på marken men inte särskilt vid och det var helt perfekt. Nu står den, till stor glädje,

klädd i gamla silverglittrande julgranskulor i ena hörnet i vardagsrummet. 

Så kan det bli när plantorna är små när de planteras och att man, som jag, tror att det mesta ryms även i små trädgårdar.

Temat i TrädgårdsFägring är Fint vid Juletid!

En riktigt God Jul!