April, april...

Kallt har vi haft i snart flera veckor och det har både regnat och snöat. Inget trädgårdsväder alls men mossan, vilken den nu är, som satt sig på krukkanterna av korallkalksten och cement verkar ha uppskattat det. 

I dag när eftermiddagssolen återigen visade sig fick den mossan att lysa som guld och mig att glädjas över att jag låtit den sitta kvar.  

Krukorna började tillverkas av Syco AB i Strömstad i mitten på 1940-talet och kallades krukorna som andas.

Själv har jag senaste tiden ägnat mig åt trädgård inomhus istället genom att sticka sockor och lyssna på Botaniska trädgårdspodden.

Mönstret till sockorna hittade jag på nätet. Länkar till TrädgårdsFägring.

Allt Gott!

Intensitet

är det ord jag bär med mig hem efter en lärorik och rolig trädgårdshelg i Varberg och Trädgårdsfest mitt i Vintern. Ordet kommer från John Taylors trädgårdsföredrag och jag ser fortfarande bilderna han visade med överdådigt blommande rabatter framför mig. Det är precis så jag tycker en trädgård skall se ut.

Bilder från Great Dixter

Den skall inte bara ta andan ur mig utan också överraska och vara spännande. Nyss hemkommen funderar jag nu över hur jag skall komma dit med min egen lilla jordplätt men det hjälper nog inte hur mycket jag än funderar.

En trädgård är också om ni frågar mig, egentligen inte bara växter. Vackra stolar, soffor, krukor, och urnor är minst lika viktiga. Det är inte bara jag som tycker så utan enligt trendspaningssidor på nätet verkar återigen det vara inne med gjutjärnsföremål från t.ex Näfveqvarnsbruk i våra trädgårdar. Nedanstående bilder har jag lånat från nätet.

Men för vem, är lätt att undra när man ser auktionspriserna? Kanske kan man spara genom att sitta på gratis trästockspallar från ett nersågat träd ett par, tre säsonger bara för att få glädjen och äran av att ha en tidlöst vacker urna i trädgården? Ja, kanske om jag bara varit lite yngre ;-)

Vad är dyrt? 

Det som bara håller en enda säsong, eller möjligen i tre-fyra, eller det som är fint och vackert i hela ens liv? Är det värt att försaka, vänta och spara länge för att kunna köpa något hållbart som är tillverkade i t.ex Sverige?

https://www.hemtrevligt.se/husohem/artiklar/inredning/20190131/gjutjarnet-fran-nafveqvarn-gor-comeback/

Kvalitet är inte gratis, har aldrig varit det. Gjutjärnskrukor har heller inte varit var mans egendom men hållbara är de och numera väldigt eftertraktade. Men visst, gamla terrakottakrukor är också fina fast de ratas av många. De behöver troligen vattnas för ofta eftersom de torkar ut fort.

Det som är vackert kräver ibland mycket engagemang men ger nästa alltid tusenfallt tillbaka, tycker jag men detta blogginlägg handlar ju bara om vad jag tycker.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det gott!

Höstfix - vemodigt men ändå skönt .

Hur roligt det där med trädgård och växter än är ser jag nu fram mot en paus från grönsaksland där vitlöken är planterad och purjolöken fortfarande står stor och fin, 

sommarhus, 

trädgården här hemma och det härliga men ibland ganska så hektiska utelivet. 

Den här känslan av lite leda brukar jag ha kvar tills i alla fall efter trettonhelgen, men då har tidigare alltid trädgårdslusten vaknat igen tillsammans med snödropparna som börjar sticka upp och det hoppas jag den gör även nästa år.

Har krattat ihop en hel del löv 

och täckt både backtimjanen på muren och 

fjällsippan som under året brett ut sig riktigt mycket. Barfrost och vårsol tycker ingen av dem om. Något jag lärde mig 2013 då all timjan frös bort och nästan fjällsippan också. Men den dök så småningom upp igen lite försiktigt.

Brukar också kratta löv över blåsipporna på norrsidan häcken. Dit har jag ännu inte kommit men alla löv har ju inte fallit.

Löv från garageuppfart och gångar samlar jag upp och tar till landet för att täcka naken jord i köksträdgården. De hindrar ogräsfrön från att gro och ger mull och struktur åt jorden.

Växthuset är tömt men inte tomt. Istället för pelargoner har tomma krukor, möbler och trädgårdsprylar jag vill skydda mot väta fått flytta in.

Terrakottakrukorna jag har funkia i brukar jag bara sätta i regnskydd under planteringsbordet och peppar, peppar ännu har inga krukor frusit sönder.

"Jag påstår endast, att i en viss djupare mening är hösten den årstid, då bladen i själva verket spricker ut. Bladen vissnar, därför att vintern nalkas, men de vissnar också därför, att våren redan är på väg, därför att det redan bildas nya knoppar, små som knallhattar, ur vilka våren spränger sig fram." Karel Capek

Länkar till TrädgårdsFägring.

Trevlig Helg!

Förra veckan var det dags för flytt från växthuset.

Vi hade då haft några nätter med ett par minusgrader och två av pelargonerna hade fått frostskador trots att de stod i växthuset. 

Fönstren på husets övervåningen var putsade både på in och utsidan och det inte enbart för att ge pelargonerna en ljus plats utan för underlätta för mig själv. Förhoppningsvis slipper jag flytta krukorna ytterligare en gång innan våren är här igen och de kan flytta tillbaka till växthuset.

Numera har jag inte så många, endast 4 zonaler, 

några vildar och ett par primärhybrider. Pelargoner jag tycker mycket om och gärna har i krukor både på trappan, i trädgården och växthuset.

De riktigt stora pelargonplantorna men även andra känsliga växter har också fått flytta in men de har hamnat i en mörk och ganska kall matkällare. Där får de stå tills i mitten av mars. Då är ofta våren här på Västkusten tillbaka igen och förhoppningsvis blir det så även nästa år.
Länkar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt fin och förhoppningsvis solig höst!

Två skira favoriter här hos mig

är Erigeron karvinskianus och Lewisia columbiana.

Har dem bara i krukor så de kommer nära och kanske är det därför de fångat mig.

Lewisian klarar att stå ute hela vintern även i kruka om den slipper för mycket väta. Här står den i en täckt bänk under vintern.

Murbinkan eller Erigeron karvinskianus klarar inte vintern ute utan har under många år tillbringat den i en mörk källare. Vårvintern som gick fick den nästan inget vatten alls och torkade tyvärr bort. Har letat på flera plantskolor men inte lyckats hittat den igen.

Murbinkan blommar överdådigt hela sommaren, behöver inte plockas utan 'sanerar' sig själv 

medan Lewisian bara blommar i ca 4-5 veckor 

och behöver hjälp att bli av med blomställningarna när de 'rosa skyarna' blommat över.

Båda är tacksamma och lättodlade växter som inte ställer särskilt stora krav på trädgårdsägaren.

Halva 2019 har redan försvunnit. Tusan vad tiden går fort!

Fler trädgårdsbloggar hittar du här.

Fortsatt skön sommar!

Idag har det hänt.

Det känns så roligt och skönt att det äntligen är klart det där som jag tänkt få gjort sedan början av april. 

Idag plockade jag inte ut alla möbler, saker och växter för att kunna städa i växthuset utan istället fick dammsugaren flytta in. Massor med spindelnät och en och annan spindel försvann smidigt och snabbt in i genom munstycket. 

Hoppas spindlar och gråsuggor ätit upp all ohyra under vintern och våren så att inget sådant finns kvar för det räcker gott med den som dykt upp i trädgården. Några av rosorna har redan invaderats av löss 

och bladen har fått svartfläckssjuka.

Har den här våren inte haft riktig ork så att spruta rosorna med Binab har inte blivit av och det märks.

Det blir till att vända bort blicken och titta på något vackert istället. 

Allium och aklejor  blommar och det gör de tidiga pionerna också. 

Några av dem har nästan blommat över, man behöver knappt vända ryggen till för att det skall ske, men rosenpionerna har fortfarande både blommor och knoppar kvar.

För ett par dagar sedan förälskade jag mig i ett par för mig nya pelargonsorter och fick med mig fina sticklingar hem, tack Bosse.
Nu är Tors Röda, Kitterödshagen och Fireworks White på plats i växthuset och jag som aldrig tidigare varit särskilt förtjust i rödblommande pelargoner ser med spänning fram mot en eldig sommarblomning.
Länkar till TrädgårdsFägring. Där hittar du fler trädgårdsbloggar.

Trevlig helg!

Pelargonkö på trappan.

Här har jag inte längre så många växter som behöver skyddas för minusgrader. Har med åren blivit bekväm och väljer numera helst sådant som kan stå ute både i rabatten och krukorna året runt. Det är bara en fuchsia, några krukor med agaphanthus och en hortensia som står under köksfönstret för att få flytta in i källaren så fort det blir flera minusgrader.

En gång i tiden hade jag många pelargoner men nu återstår det bara några av den samlingen och de har blivit favoriter jag inte vill vara utan. I går fick de flytta från växthuset och in i värmen och stod en stund under eftermiddagen på kö där på trappan. En del bara lätt friserade och andra nästan helt stubbade.

De flesta av vildpelargonerna och primärhybriderna jag har kvar tillbringar vinterhalvåret i sovrumsfönstren på övervåningen. Där får de se hur skräpiga ut som helst bara de behåller livsgnistan.

Flera av dem har blommat dåligt, men nu strax innan det var dags för vinterförvaring kommer de med massor av knoppar. De tror säkert att det är dags för sommar även här.

Hostorna, de krukplanterade, har vissnat och många har släppt sina blad och gått till vila. De som står i terrakottakrukor hamnar i en kallbänk om krukorna är små, annars under ett bord eller annat regnskydd för att krukorna inte skall frysa sönder. De som är planterade i betong, plast eller metallkrukor får stå kvar på sina platser i trädgården. En gång för längesedan när jag besökte Bohus Perenner fick jag tipset att välta hostakrukorna och låta dem bli liggande över vintern. Ett tips jag tagit till mig och ofta använt. Här har inga hostor ruttnat på grund av för mycket vatten vintertid.

Att förberedda trädgården för vintern är veckans tema i TrädgårdsFägring.

Trevlig helg!

Jätteeternell, Helichrysum bracteatum,

har länge blommat i grönsakslandet.

Tredje eller är det kanske den fjärde buketten som är plockad och står på köksbordet.

Det prasslar som av papper när man rör vid blommorna och fina är de. Gissar att de kommer att stå länge även i vas.

Att använda jätteeternell som snittblomma fick jag tips om på årets trädgårdsmässa, Nordiska Trädgårdar i Älvsjö.

Fortsatt fin augusti!

Perenner, träd och en och annan sommarblomma är det jag har i krukorna ute just nu.

Fast jag både under höst och vår lovat mig själv att minska ner ytterligare på det där med krukor i trädgården är det ett löfte som är svårt att infria. Om det beror på att jag är förtjust i själva krukorna och ser dem som ett 'pynt' i trädgården, om det är växterna som står i dem eller en kombination av båda som jag har svårt att skiljas från vet jag ännu inte riktigt. Men en trädgård utan krukodlat har jag svårt att tänka mig.

I de flesta trädgårdskrukorna här i trädgården står härdiga perenner av olika slag så som hostor och kärleksört. Båda är tåliga och klarar sig ute i krukorna året runt. För att få lite höjd har jag också krukplanterat träd. 

Knölalen från Berit i Piteå, Alnus incana f. gibberosa 'Muhkura', en småbladig syren ympad på stam, Syringa meyeri 'Palibin', en frösådd rönn som jag inte har kvar namnet på och en relativt nyinköpt lönn 

Acer palmatum 'Ariadne', som skall få ersätta förra årets lönninköp, Acer palmatum 'Shindeshojo', som jag köpte i augusti förra året när vi besökte Ulriksdals trädgård i Kivik, men den gav upp livhanken under vårvintern. Hoppas nu att denna nya som planterades i större kruka redan i mitten på juni skall hinna rota sig bra och klara vintern bättre än den från Ulriksdal som förra året omplanterades först i mitten av augusti.

Bland de krukodlade hostorna vi har i trädgården är 

'Phantom', 

'Fog Light', 

'Dean's Dream', 

'Elvis Lives' 

och 'Totally Twisted' favoriterna 

men även 'Coconut Custard' och 

'Frisien Pride' är fina som krukodlade. Alla har de här hos oss klarat åtskilliga vintrar i kruka i en ouppvärmd bänk med bara regnskydd under vintern eller stående på samma plats året runt om de är stora och de blir bara finare med åren.

Det samma  gäller kärleksörten. Den blir också bara finare och finare både på friland och i kruka. 

Den här kärleksörten heter Sedum telephium'Bronco' och är en av de två vi hade med hem i bagaget från Beth Chattos plantskola i våras. Hur den kommer att klara sig i krukan under hösten i både regn och rusk återstår att se, men just  nu är den fin.

Pelargonium australe, 

några olika tagetes 

och en gulvit kosmos är sommarblommor som fyller ut bland allt bladgrönt. Vi har fler gulblommande växter i år än någonsin tidigare och jag som absolut inte tycker om gult...

Fler trädgårdsbloggar kan du läsa om du tittar in till Trädgårdsfägring.

Fortsatt skön sommar!