En solig vecka med trädgårdsfix.

Äppelträden är klippta, ligusterhäcken har blivit 25 cm lägre och nu har vi äntligen haft ett efterlängtat regn nästan en hel dag.

Att jorden är kruttorr i en del rabatter har jag märkt den här veckan, som snart är slut. Inte minst när jag planterat om liljelökar och grävt bort skogsaster och kaukasisk förgätmigej.

I den stora rabatten mellan växthuset i norr och rosen Charles Austin i söder har jag valt att plantera in vita liljor mellan perennerna. Liljor vars blomning det under de senaste åren bara blivit mindre och mindre av. Nu är de liljelökar jag hittade uppgrävda, delade och återplanterade i en uppluckrad och gödslad jord. En hårt packad lerjord är ingen önskeplats för liljelökar.  

Dit har nu också de vita krolliljorna jag fick från Bitte för många år sedan fått flytta. Ser just nu återigen framför mig en rabatt med vita liljor från slutet av juni tills långt in i augusti.

Detsamma har jag gjort med de krolliljorna som står planterade på andra platser i trädgården. 

Lökarna av Lilium martagon 'Arabian Night' som stått under astrakanträdet utan delning i 15 år hade det riktigt trångt 

och detsamma gällde Lilium martagon 'Claude Shride' under den variegerade cornusen. Jag grävde djupt, luckrade jorden, blandade i både grus och benmjöl. Ibland har jag kanske varit för generös med benmjölet men det beror i så fall bara på mina drömmar om nästa års blomning.

Även några frösådda 'Norrland', roliga att ha, även om de inte ser ut som den riktiga 'Norrland', eftersom jag sått dem från fröer från Sta 

och de där 'vanliga' jag fick av mamma för många, många år sedan och som står planterade mellan buxbomskloten, har grävts upp, delats och återplanterats i gödslad och luckrad jord. 

Lilium martagon 'Norrland' hade också behövt en omplantering men stjälkarna är borta så jag vågar mig inte på att gräva efter lökarna.

Den här vackert rosa men namnlösa är kanske Lilium martagon 'Gaybird'.

Känner mig riktigt glad över att äntligen fått gjort det jag länge tänkt göra. Hoppas nu bara lökarna uppskattar det och blommar som aldrig förr nästa sommar.

Fortsatt fin brittsommar!

Liljelökar, höstblommande perenner och en cykeltur.

Särskilt mycket trädgårderande har det inte blivit den sista tiden men enligt Yr har vi en solig och varm höstvecka framför oss. Bara bra för jag behöver gräva bort en del av perenner som brett ut sig för mycket för att ge plats åt de nyinköpta liljelökarna och  plantera isär några av krolliljorna som blommat dåligt

men jag skall också njuta av silveraxen, Actaea simplex 'Brunette', som just nu fyller trädgården med parfymdoft 

och skuggliljan som jag 2006 köpte under namnet Tricyrtis formosana 'Dark Form'. 

tidlösan som jag tror är en Colchicum autumnale och 

vaxklockan, Kirengeshoma palmata, som alla blommar för fullt. Här verkar tråkigt nog sniglarna vara lika förtjusta som jag i några av tidlösorna, men som tur är gäller det inte alla.

För drygt en vecka sedan  kom vi hem efter en rolig och sevärd cykelresa till gränstrakterna mellan Västergötland och Småland. Där njöt vi av många vackra byggnader och miljöer när vi, nästan i  alla fall 'susade' fram på våra cyklar de dagar det inte regnade.

Årås med sin vackra kvarn 

och Almnäs Bruk med Wrångebäckosten och sina gamla trähus har jag bilder på men önskar nu att jag även tagit lite bilder på cykelvägarna runt Hjo. Hur tusan kan man belägga en cykelväg med stenar stora som kastanjer eller uppfräst astfalt?

När regnet väl dök upp passade vi på att se en spännande utställning

om Estrid Ericson, Josef Frank och Svenskt Tenn på Hjos bibliotek och museum och 

där i ett hörn satt, enligt mitt tycke, den finaste av alla katter. Jönssons katt som formgavs av skulptör Anders Jönsson 1915.

På museet fanns också boken om Guldkroken och Träkroken att bläddra i. Älskar gamla träfigurer och tomtar från 1930-50 - talet och Träkroken så den boken uppskattades verkligen.

Väl hemma igen tog min man och jag en tur till svampskogen.

Där var det tunnsått med svamp men vi fick ett par timmar i en höstdoftande skog och den doften är nästan lika njutbar som en korg full med kantareller.

Allt gott och fortsatt fin och njutbar september!

Att trädgården gör sig redo inför hösten

känns redan i kvällsluften, trots torkan och värmen, även om den doften blandar sig med de från den sista blommande liljan och floxen.

Liljan heter Casa Blanca, vad floxen heter kommer jag inte ihåg, för att hitta namnen på dem måste jag leta i växtlistan.

Men när de en gång köptes, under en resa till Danmark, valde jag ut ett par ljusa eller nästan vita för att de skulle lysa i skymningsljuset och lyser gör de.

Floxen har en tendens till att bli för stora och behöver därför delas ofta för att platsa i vår lilla trädgård, betydligt oftare än vad jag gjort de senaste åren, men snart skall det bli ändring på det. 
De floxen vi har i trädgården flyttade in 

Phlox ' Natural Feelings'

efter ett besök av Ken och Carina och ett sensommarbesök i Anne Justs trädgård. I hennes trädgård blommade flox lite här och där, men inte i stora bestånd utan mer som smala uppstickare bland allt som blommar över och bara hade sin grönska kvar. Det var just de där små 'buketterna' av färg bland allt det gröna som fick mig att på hemvägen från Løkken leta plantskolor som sålde flox och en hittade jag. Tyvärr har jag inte kvar namnet på den.

Den där vita senblommande liljan som just nu i kvällningen fyller trädgården med väldoft vill jag ha fler av och en beställning är redan gjord. Det gäller att smida medans järnet är varmt.

Allt gott och fortsatt fin sommar!

Här njuter vi just nu av sensommaren och barnbarn på besök.

När vi alla fyra satt på bänken utanför glasscaféet i Skärhamn i går flög makaonfjärilen runt bland jätteverbenorna i krukplanteringarna och just då önskade jag att trädgården här på Stengodsvägen varit precis lika full av verbenor som krukorna längs Hamnvägen, men så är det inte.

En enda liten fröplanta av jätteverbenan, en spontan frösådd, har tittat upp bland perennerna, men den är så liten och klen att några blommor på den förväntar jag mig inte att få.

De flesta liljorna har blommat över men varför inte fler av dem blommat vet jag inte, kanske har jag inte gödslat tillräckligt? Gödslat för dåligt, för lite, nästan inte alls, gäller även agapanthusen vi har. Inte en ena blomma i år men så står de också riktigt trångt och näringsfattigt i sina krukor. Förra sensommaren hade jag funderingar på att skicka dem till kommunens kompost men ångrade mig. Nu är de där tankarna tillbaka igen. Hur mycket kraft och tid skall man lägga på växter som kräver mer än vad man numera är villig att ge? Vill jag, egentligen min man, flytta dessa tunga krukor ut och in eller är det så att den tiden är förbi? Behöver vi några blommande agapanthusar längre? Kanske räcker det med de där funkiorna, bergeniorna och kärleksörterna som klarar sig ute året runt oavsett hur kallt det blir, om de bara får lite skydd mot väta. Ännu är det ett par månader kvar innan jag behöver bestämma mig.

Tagetesen jag sådde i våras blommar fortfarande riktigt fint, men de har fått gödselvatten,

'Alumia Vanilla Cream'

'Strawberry Blonde'

den vitblommande Isotema fluviatilis eller Pratia penduncalata som jag köpte i Löddeköpinge i juni är översållad med små vita blommor och hör till favoriterna just nu, önskar bara att jag kunde få den att överleva vintern och Pelargonium australe, vars blad doftar vår, blommar rikligt.

Nu gäller det att njuta av det där som vill blomma i trädgården!

Fortsatt fin sommar!

Tiden går så fort, redan dags att spara fröer ...

snart är juli månad slut och då har vi bara 39 sommardagar kvar. Att klaga känns lite fel men jag hade gärna haft kvar sommaren ytterligare i många, många dagar.

I våras efter att jag planterat ut de förodlade grönsakerna slängde jag ut alla de där vallmofröerna jag sparat från tidigare år. Många av dem tog sig och dessutom dök det upp massor av självsådda plantor. Det blev lite för mycket av det goda så jag har fått rycka bort många för att ge luft och plats till grönsakerna, men hellre det än att inte ha någon vallmo alls i grönsakslandet.

Pionvallmon breder ut sig och tar snabbt lite för stor plats och det gör kornvallmon också men plantorna har inga djupa rötter utan är lätta att rensa bort även om de blivit stora.

Lite försiktigare i sin framfart är vallmon jag köpte frön till när vi besökte Great Dixter 2018. Namnet på den har jag glömt men den smälter in fint bland grönsakerna med sina smala blomstjälkar. 

Knopparna slår ut de fyra rosa kronbladen tidigt på dagen för att sedan under eftermiddagen tappa dem och bara stå där med sin lilla gröna frökapsel.

Ett reseminne jag är mer än glad i och som jag varje år ser till att samla in fröer från. 

Årets insamling gjorde jag i söndags och nu ligger den på tork och får mig att smått drömma om sommaren som kanske komma skall.

Allt gott och fortsatt finfin sommar!

Vilken härlig sommar vi har,

och vilken odlingssommar!

Varmt och torrt

men havet är nära, 

och dofterna många,

 inte minst av nyslaget hö, längs småvägarna vi cyklat på 

och den gamla grävda brunnen ger vatten till grönsakslandet.

Kålen bara växer och växer och några kålfjärilar har vi ännu knapp sett. Däremot har morotsflugan varit flitig så några fina morötter har bara varit en önskedröm.

Luktärterna stod länge och stampade under maj men nu bjuder de på stora buketter var och varannan dag. I år har jag inte glömt bort att regelbundet gödsla dem.

Jag som inte direkt är särskilt förtjust i gult har under åren bara blivit mer och mer förtjust i ringblommor. Numera älskar jag verkligen ringblomsbuketter.

Den portugisiska kålens stora blad har blivit till många kåldolmar. Här fastnade jag för ett recept av Mannerström eftersom han använder allt, även det som skärs bort från kålbladen.

Svartkålen tillsammans med rosenskäran, ett vackert par och broccolin har varit mer än givmild. Godast tycker jag den är stekt tillsammans med lök och vitlök.

Hoppas ni inte upplever mina lovord som skryt. De är bara tecken på förundran över växtkraften och stor glädje för allt jag kan plocka och skörda.

För ett par veckor sedan skördades potatislök och vitlök.
Så stora som i år har dessa lökar aldrig tidigare blivit. Om det beror på varmkomposten som grävdes ner ett par veckor innan lökarna planterades i höstas eller den där lusernen vi gödslade med i månadsskiftet april - maj vet jag inte, men finfina är de.

Fortsatt fin sommar!

Rostider

Trots att rosorna och jag inte alltid kommer överens vill jag inte vara helt utan dem och i år blommar några riktigt rikligt trots barkfläcksjuka, svartfläcksjuka, löss och rosenskottssteklar.

Rosen Louise Odier har jag försökt gräva bort många gånger på grund av svartfläcksjukan men den har hittills alltid kommit tillbaka och blommorna gör att jag nu låter den stå kvar.

Mycket svartfläcksjuka får också den enkelblommande austinrosen The Alexandra Rose men den har jag ännu inte försökt gräva bort för blommorna är helt förtjusande fast de ibland blommar från helt nakna grenar.

Austinrosen Queen of Sweden får underbara blommor, lite barkfläcksjuka men nästan ingen svartfläcksjuka så trots att den inte blommar särskilt rikligt blir den kvar i trädgården. Kanske gödslar jag inte tillräckligt?

Plaisanterie blommar som aldrig för och verkar ha klarat sig fint från allt vad sjukdomar och löss heter.

Det har däremot inte den här rosen gjort men blommar gör den, där den står på landet tillsammans med honungsrosen och den är väldigt vacker i buketter. Namnet har jag missat att skriva upp. en har massor med små taggar på grenarna så handskar krävs när man vill plocka några.

Allt gott!