I Namn och Nytt i Dagens Nyheter den 25 mars 1954

skrev Alf Henrikson om blåsippan.

Upprepar mig för redan sista mars 2016 hade jag med denna vers på bloggen.

"De blå anemonerna knoppas bland

höstliga blad

och lyser bland björkris på

städernas marknadstorg.

Än växer de talrikt och villigt

kring Stockholms stad,

men plantan är sällsynt i trakten

av Göteborg.

Inte botar de levern i dag, såvitt

doktorn vet,

fast de nämndes hepatica, leverört,

av Linné.

Den djupblåa sippan är lika

vacker för det,

och på sina håll finns den faktiskt

redan att se."

Och såg den gjorde vi i helgen under ett besök i en riktig vårträdgård 

med massor av underbara blåsippor i olika former och färger. Förälskad i blåsippor har jag varit nästan så länge jag kan minnas och den kärleken blev absolut inte mindre efter detta trädgårdsbesök. Det var som att besöka en godisbutik där det är helt omöjligt att välja för allt ser precis lika gott ut.

Den vitblommande i bakgrunden heter Hepatica maxima

Några namn har jag annars inte men bara njut av sipporna.

Många av dem har Gunilla själv korsat fram. Är du som jag intresserad av blåsippor så besök Trädgårdsamatörernas växtmarknad i Göteborg den 16 juni för där kommer säkert några av alla dessa underbara juveler att vara till salu.   

Allt gott!

Länge, länge ...

hände nästan ingenting med de där knölarna och lökarna jag på grund av drömmar planterade i trädgården, men de senaste åren har nunneört, scilla och vårstjärna tagit för sig mer än jag egentligen vill. Nu känns de där drömmarna mer som mardrömmar eftersom alla tre sprider sig ohämmat.

Tillsammans med blåsippor och julrosor blommar de som aldrig förr och jag njuter samtidigt som jag rycker bort både lökväxter och nunneört från några av rabatterna. 

Vill inte att vare sig blåsippor eller julrosor skall försvinna in i ett hav av blåblommande scilla eller nunneört i alla tänkbara färger.

När väl solen och vårvärmen dykt upp räcker det med att gå utanför dörren för att hitta något som drar uppmärksamheten till sig och det ena ger det andra. 

Att bara gå till växthuset för att ev vattna frösådderna får tankarna att snurra och innan jag ibland hinner dit har fokus hamnat på något nytt. 

I trädgården är det mer än lätt att bli distraherad och glömma bort tiden och då försvinner snabbt den där att göra listan som egentligen är mer tankar än en lista. Eftersatta växter som länge fått klara sig helt själva som t.ex några trädgårdsirisar har äntligen planterats om även om tidpunkten inte var optimal. Kanske lyckades jag ändå att rädda någon liten rhizom?

Agapanthus, fuchsia, den enda vi har kvar och ett par krukor med P. australe har fått flytta ut från det lilla växthuset för att ge plats åt frösådda grönsaker, 

luktärter, sommarblommor och några potatisar som står i krukor för att rota sig och förhoppningsvis skjuta skott. Och nej, möblerna kommer inte att målas om, tycker de är fina precis som de är :))

Har i vår struntat i såjord och använt planteringsjord till frösådderna. Yrkesodlarjorden har fungerat bra men den billiga planteringsjorden jag använde för ett par veckor sedan har varit rena katastrofen. Sådderna grodde men plantorna gav sedan upp livet ganska så snabbt. Nu har jag sått om kål, ringblommor, sallad och tagetes.

Denna gång med yrkesodlarjord i botten på krukorna men med såjord överst där fröna hamnade så väntans tider är inte förbi.

I förrgår hamnade morots och rödbetsfröer samt sättlöken i jorden. Jordtermometern visade 11°, solen sken och körsbärsträdets blommor hade börjat slå ut.

Länkar till TrädgårdsFägring och v=S4F4SbGtqL4&list=RDMM&start_radio=1&rv=d3Z8VCCtnIo https://www.youtube.com/watch?v=-02uHyU-rjs https://www.youtube.com/watch?v=JfKZ7YsheoQ https://www.youtube.com/watch?v=j8VdehTuZfw 

Många ljudliga länkar men Vår tid är som alltid just nu!

Solsken och lite värme,

mer behövs inte för att göra en fixarhelg i trädgården njutbar. Även att kratta löv och sopa gångar kändes riktigt roligt.

Blåsipporna fick sitt äggskalsmjöl = torkade äggskal körda i matberedaren och lite ny påsjord på det.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är Månadens Bild.

Det skall bli betydligt kallare, våren tar en liten paus, men solen skall visa sig och kvällarna har blivit ljusare så nog har vi det bra ändå!

Allt Gott!

Några bilder från året som gått.

Att se tillbaka och ta vara på erfarenheter man under året gjort är så klart bra på alla tänkbara sätt men jag lutar mer åt samma håll som Laila Wikström, konstnären från Södra Sunderbyn, som sedan förra året tyvärr inte längre finns med bland oss. Hon gav både genom bilder och ord uttryck för mycket av det som jag och säkert många med mig tycker är viktigt här i livet.

Har sedan länge dessa två små kort på kylskåpet, ord med tro på framtiden. Nog är det bättre att göra något även om det inte alltid blir som man tänkt och visst skall vi hela tiden ha fickorna fulla med goda frön att strö omkring oss.

Idag fick jag de sista fröerna, de jag beställt från Odla nu och Runåbergs. Nu är det bara att avvakta, njuta av vintern, den vi får, och ta vara på dagarna innan det återigen är dags att fylla såkrukorna med jord.

När jag satt och letade bilder till veckans tema i TrädgårdsFägring dök den här barnramsan upp. Vem som skrivit den vet jag inte.

Januari börjar året

Tulpantider

och vildpelargonerna i sovrumsfönstret började grönska.

februari kommer näst

De första snödropparna dyker upp.

mars, april har knopp i håret

Galanthus 'John Gray' är en av de första snödropparna till att blomma.

maj och juni blommar mest.

Viola odorata, luktviolerna blommar och

tomatplantorna trivs och växer bra i grönsakslandet.

Aklejorna, kompletteringsväxter enligt Georg i Piteå, men inte enligt mig, blommar nu och

luktärterna är på väg upp med många nyskott

och pionerna bjuder nästan in till dans.

Juli, augusti och september härlig sommar är det då,

Kärleksört och en näva.

Blodgräs, lysande rött.

Agapanthus och Linnétagetes.

Blåblommande luktärter med mycket doft. Sådana skall jag, hoppas jag nu, ha många, många, av till sommaren.

En bild från ett av trädgårdsbesöken under vår Gotlandsresa i september. Det med den vackraste grinden jag någonsin sett.

men oktober och november och december är så grå.

Höstkrokus under kopparlönnen.

Den portugisiska kålen, kinkig och svårodlad, men väldigt vacker.

Ginko biloba i höstfärg

och vår julgran 

en av de finaste vi haft och fortfarande har.

Till sist ett härligt citat från Laila Wikström:

"Det inte är någon idé att fjädra upp sig, för man kan ändå inte flyga"

Fortsatt fin vinter!

En lite grå novemberdag

som gått mer än fort, då jag mest suttit med en stickning och lyssnat på boken om Tora Dahl och poeterna på Parkvägen. Boken, som är skriven av Jesper Högström heter Jag vill skriva sant, har gett mig en ny syn på några av mammas favoritförfattare och poeter och mönstret till stickningen kommer från Erika Åbergs bok Sticka varmt och mönstrat.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Årets bästa' och stickning finns just nu bland det roligaste jag kan göra men vad som är det bästa, bortsett från familj och vänner, varierar med årstiderna och handlar då så gott som alltid om trädgård.

Veckan som gått har jag tagit hand om allt vintergrönt klipp från landet, mer om det nästa vecka då temat är 'Planera för advent' och under alla turerna runt i trädgården återigen sett de där gröna små 'spjuten' försiktigt sticka upp. Skriver försiktigt  för fortfarande måste man titta noga för att se dem.

Att ibland redan i slutet av januari återigen få se trädgårdens första snödroppar i blom och då ha hela våren framför sig med

vintergäck 

och blåsippor hör till det bästa jag vet i trädgårdsväg och snart är vi där.

Fortsatt trevlig helg!