måndag 10 juni 2024

10 juni 2024

och en hel trädgårdsdag nästan utan regn. 
Några av krolliljornas knoppar har börjat slå ut medan andra står där knopplösa och lite gula i bladen. 


Knopparna som jag tycker borde funnits där har liksom bara torkat bort. Vad det beror på vet jag inte. Kan de stå för torrt, tätt, drabbats av någon svampsjukdom eller liknande eller är det bara så enkelt att det är näring som saknas? En del av dem står under träd och andra mellan buxbomsklot så konkurrensen om 'maten' är säkert hård men de senaste åren har jag varit flitig med guldvatten och hönsgödsel. Kan det bli för mycket av det goda?

En del av de buskar, rosor och små träd som vi har i trädgården for illa under senvintern. Några av dem har t o m dött.

Flera, så gott som alla, av rosorna har drabbats av barkfläcksjuka. Klätterrosen New Dawn som nästan är helt död är hårt tillbakaklippt och  kommer lite försiktigt med nya skott. Gallicarosorna vi har i trädgården är också smittade men har klarats sig bättre. 



För två år sedan var nästan den enkelblommande Austinrosen 'The Alexandra Rose' helt död den också men klipptes tillbaka hårt, nästan jämns med marken. I år kommer den med nya kraftiga skott och riktigt många blommor.

Gillenian eller trebladsspiran är en perenn som blommar med skira vita blommor på tunna röda stjälkar nu i juni.


Klätterstormhatten, Aconitum alboviolaceum,  är en dålig klättrare som behöver hjälp med att ta sig upp på klätterställningen.

En rikblommande klematis med stora blå blommor, frösådd för många år sedan från STAs frölista. Om jag nu minns rätt är fröer från klematis inte  frökonstanta men vad gör det när resultatet av en frösådd blommar så här vackert?

Som avslutning ett par bilder i kvällssol.



Allt gott!

onsdag 5 juni 2024

Maj försvann fort och juni, första sommarmånaden, är här.

Svavelpionen, Paeonia mlokosewitschii, 


blommade över på ett par, tre dagar i majvärmen, liljekonvaljens blommor torkade snabbt ihop och skenkamelians blad hann få bruna torra kanter innan jag kom ihåg att den behöver mycket vatten.

Trots allt var det ändå en helt underbar tid.


Nu har alliumen blommat över och det har några av de tidigblommande nävorna också gjort.

Geranium sylvaticum 'Angulatum' men sina ljust rosafärgade blommor, inköpt från Staudefeen i Danmark för 19 år sedan, är favoriten men brunnävorna, Geranium phaeum, 


trots att de sprider massor av fröer omkring sig, tycker jag också mycket om. Det gäller bara att komma ihåg att klippa bort blomställningarna i tid.



Det samma gäller aklejorna. De flesta av aklejorna kommer numera med blå blommor så därför har jag i år märkt upp de plantor som fortfarande har lite udda blommor i andra färger för att kunna samla in fröer från dem.


Skall inte klaga, älskar sol och värme, men måste erkänna att det nu i början av juni är skönt att den varma sommaren har tagit, som jag hoppas, bara en lite paus och att den kommer tillbaka.

Regnet vi fått de senaste dagarna mer än behövdes och dagar med omväxlande regn och sol har varit fina trädgårdsfixardagar. Idag har fröställningarna från allium, aklejor och några nävor klippts bort. Det är redan trångt i rabatterna så fler plantor av dessa behövs verkligen inte.

Några av de få levande rosor som fortfarande finns i trädgården har börjat blomma och blommar gör också olika irisar,

Iris 'Epic Poem'
Iris 'Summer Sky' från Lotta B gör verkligen skäl för sitt namn.
Iris 'Silver Girl'

Iris  'Stepping out'

och pioner.

Vad den här pionen heter vet jag inte


men den här som knäcktes av blåsten i dag heter Paeonia 'Cheddar Cheese'.

Stoppa tiden går inte hur gärna jag än vill så det gäller att leva i nuet och bara njuta.

Fortsatt fin junimånad!


onsdag 15 maj 2024

Kung Liljekonvalje

Har redan berättat om att jag gärna driver fram liljekonvaljer, iskonvaljer till jul om jag lyckas hitta några. I boken Blomstervandringar berättar författaren  Harriet Hjorth om hur Erik Axel Karlfeldt tyckte precis tvärt om.

"Att tvinga denna ört till blomning på andra tider än de veckor den utvalt till sin egen vita mässa, är en förgripelse. Iskonvaljen är en martyr för en missriktad trädgårdskonst och förvänd naturkänsla, en arm vålnad med sorgsen lukt. Varför inte låta oss ha vår längtan i fred? Den är en gåva och inte en pina."

Jag älskar liljekonvaljdoften och just nu njuter jag av att kunna plocka buketter att sätta på köksbordet. Hemma i trädgården har jag liljekonvaljerna bakom rostiga ramar men på landet har jag släppt dem lösa. Skriver dem för den ena är inte den andra lik. 


En har rosa blommor, en annan dubbla vita, någon har randiga grönvita blad och en av dem har smala gula kanter på bladen. Men den viktiga doften finns där oavsett färg på både blad och blommor.

 


I boken Flora Poetica från 1965, med dikter som valts ut av Harriet Hjort och illustrerats av Kaj Beckman, ett loppisköp jag inte kunde motstå, finns dikten Kung Liljekonvalje av Dungen av Gustav Fröding med men 1965 gick mina tankar när det gäller liljekonvaljer inte till Gustav Fröding utan mer till Maria Lang och hennes bok med samma namn.

Frödingdikten om Kung Liljekonvalje ingår i diktsamlingen Stänk och flikar från 1896, en diktcykel i fyra delar. En annan av de fyra dikterna är

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön.

https://www.youtube.com/watch?v=c-N-BLDDF48

Allt gott!


onsdag 8 maj 2024

En liten gul sol - Taraxacum

Den 18 maj för 70 år sedan skrev Alf Henrikson så här om maskrosen i Dagens Nyheter.


"Som bekant har en hängiven forskning ägt rum under de senaste åren

beträffande släktet Taraxacum som blommar så hiskligt om våren.

Det har därvid påvisats tydligt och klart att Sveriges maskrosflora utgörs ej av en enda odelbar art ty dess variationer är stora.

Men vi som ur våra potatisland de långa rötterna drager betraktar sällan en lejontand i systematikens dager.

Däremot vet och noterar vi att Frankrikes dugliga kockar gör en sallad som kallas för piss-en-lit av maskrosblad som de plockar.

Mjältsjukan hjälper den mjölksaft emot som sipprar ur stänglarna stilla.

Och ett kaffe kan kokas på maskrosens rot vilket smakar förfärligt illa."

 

Är inte särskilt förtjust i gula blommor men nyutslagna maskrosor, gärna i hela fält  

och vildtulpanen Tulipa sylvestris är oemotståndliga på något underligt sätt, i alla fall innan maskrosorna blommat över och sprider alla sin fröer med vinden.

Allt gott!

söndag 5 maj 2024

En kall vår

men tillslut kom värmen och det blev nästan sommar, i alla fall försommar, direkt. Från vinterkängor till sandaler från ena dag till den andra, men det är ju egentligen inget ovanligt. Vårvärmen tar i alla fall mig ofta på sängkanten och det gjorden den även i år.

Julrosorna blommar för fullt fortfarande 

och det har kungsängsliljorna också börjat göra. Av de där kanske 30 lökarna jag en gång planterade har det under åren lopp blivit hundratals. De har mer eller mindre invaderat ett par av rabatterna med sina violettröda och vitrutiga klockor och jag, och inte minst liljebaggarna, njuter när jag ser dem. De står där i full blom några dagar för att sedan snabbt vissna bort och nästan bara försvinna bortsett från frökapslarna. Hade jag de senaste åren inte tagit bort dem innan de spruckit upp och släppte sina fröer hade kanske hela trädgården varit överfull?

Så upplever jag med mycket i trädgården nu för tiden men det har säkert med ålder att göra, både på mig och trädgården.

De där tre tujorna, Thuja 'Brobeck'  som jag planterade 2006 efter ett besök hos Lindhult tillsammans med Sophie, har nu blivit mer än 5 meter höga och mer än fula nertill. 

Om det beror på alla kattbesök eller om det blir så med tujor vet jag inte men nu är de uppstammade och alla bruna och  torra grenar är borta. Det gäller bara att vänja sig vid det nya.

Under en Skåneresa för 7 år sedan föll jag för en liten kruka med Stort ekorrbär Maianthemum dilatatum bara för att jag tyckte bladen var vackra och i dag grävde jag, grävde och försökt rensa bort alla rötter av denna invasiva växt som brett ut sig på ett par kvadratmeter här i trädgården. Det har för mig varit så lätt att falla för något jag tycker är fint utan att alltid ta reda på mer om  växtens 'beteende'.

Nu skall jag glömma både invasiva växter och ogräsrensning i trädgården för några dagar och i stället ägna mig åt utplantering av blom och grönsaksplantor. 

Grönkål, sallat, rosenskära och  några rödbetsplantor står på tur för utplantering och så blir det säkert ett nappatag med mördarsniglarna.

Men sist och inte minst skall jag bara sätta mig och försöka sitta still under det blommande körsbärsträdet och njuta av bin och humlesurr. Synd bara att jag stickat så mycket att axlarna strejkar för att sitta där och rulla tummarna blir inte lätt.

Detta skrev jag i torsdags men hann inte lägga ut det.

Allt gott och fortsatt fin vår!

tisdag 23 april 2024

Julrosor, julrosor och julrosor...

Älskat julrosor lika länge som jag haft en egen jordplätt att odla på. En gång i tiden var jag noga med namn och rena arter var extra spännande. 

Numera är glädjen stor när en planta i trädgården verkar gilla livet och visar upp det genom en generös blomning.

Den här våren har julrosorna fått ett nytt liv. Många av plantorna har fler blommor än någonsin tidigare.


Helleborus hybridus 'Blue Lady' från Blomstergården 2003

Kanske tack vare guldvatten-vattningarna de fått under några år och den regniga sommaren vi hade förra året.  Om jag minns rätt sätter plantorna anlagen till nästa års blomning på sommaren och vill då inte ha det för torrt.



Under åren som gått har jag tagit död på riktigt många julrosor. Skakade inte av den torvjord de var planterade med i krukorna innan jag planterade dem i trädgården. Grävde då bara ett hål, satte ner jordklumpen, fyllde tillbaka den uppgrävda jorden och vattnade ett par gånger.


I stället borde jag klippt upp ev rotsnurr, skakat bort torvjorden från rötterna och blandat in den i den uppgrävda trädgårdsjorden innan jag planterade julrosen i det uppgrävda hålet och vattnade. Då hade plantans rötter haft en större chans att etablera sig istället för att torka bort i krukjorden under den kanske regnfattiga och varma sommaren.


De fula fjolårsbladen är sedan länge bortklippta och om en månad eller så är det dags att ta bort fröställningarna för att slippa massor med frösådder runt plantan nästa år.


Länge trodde jag att de dubbelblommande var
 sterila och därför inte klippt bort de vissna blommorna men runt Helleborus hybridus 'Party Dress' Gelb som jag för 20 år sedan köpte av J. Peters i Tyskland  


har nu ett flertal enkelblommande plantor dykt upp. Fina de också men det blir lätt för mycket av det goda på en liten yta.

Vår stjärnmagnolias halvt utslagna knoppar lyser bruna men julrosorna har klarat minusgraderna vi haft nattetid den senaste veckan riktigt bra. Tidigt på morgonen lutar de sig mot marken men det dröjer inte särskilt länge innan blomställningarna rest sig igen.

Nu önskar jag oss alla en mer solig och varm vår!



torsdag 4 april 2024

Iskonvaljer i början av april.

Strax före påsk träffade jag för första gången på iskonvaljer som precis börjat skjuta upp sina små skott och en liten kruka fick följa med hem. Trots att jag under många år ihärdigt sökt efter groddknoppar i slutet av november har jag bara stött på och fallit för nästan färdigdrivna vars blommor snabbt torkat ihop.

Visst är de julblommor egentligen men julen varar än till påska, sägs det och med tanke på all snö som fallit de sista dagarna ser det ut som om vi fortfarande har vinter.

Den här gången kommer jag snart att kunna njuta av både blommor och doft.

Fortsatt fin vår!


lördag 23 mars 2024

I Namn och Nytt i Dagens Nyheter den 25 mars 1954

skrev Alf Henrikson om blåsippan.

Upprepar mig för redan sista mars 2016 hade jag med denna vers på bloggen.


"De blå anemonerna knoppas bland

höstliga blad

och lyser bland björkris på

städernas marknadstorg.

Än växer de talrikt och villigt

kring Stockholms stad,

men plantan är sällsynt i trakten

av Göteborg.

Inte botar de levern i dag, såvitt

doktorn vet,

fast de nämndes hepatica, leverört,

av Linné.

Den djupblåa sippan är lika

vacker för det,

och på sina håll finns den faktiskt

redan att se."


Och såg den gjorde vi i helgen under ett besök i en riktig vårträdgård 

med massor av underbara blåsippor i olika former och färger. Förälskad i blåsippor har jag varit nästan så länge jag kan minnas och den kärleken blev absolut inte mindre efter detta trädgårdsbesök. Det var som att besöka en godisbutik där det är helt omöjligt att välja för allt ser precis lika gott ut.



Den vitblommande i bakgrunden heter Hepatica maxima

Några namn har jag annars inte men bara njut av sipporna.





Många av dem har Gunilla själv korsat fram. Är du som jag intresserad av blåsippor så besök Trädgårdsamatörernas växtmarknad i Göteborg den 16 juni för där kommer säkert några av alla dessa underbara juveler att vara till salu.   

Allt gott!