Visar inlägg med etikett Pioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pioner. Visa alla inlägg

tisdag 31 maj 2022

Svavelpion och träljusstakar.

Precis nu när de första knopparna börjat slå ut är svavelpionen som allra vackrast tycker jag, men det vet ni ju sedan tidigare inlägg 


och i år bjuder den på många blommor, har räknat till 25 knoppar.
 

Lite gödselvatten några gånger varje år under de senaste somrarna har verkligen gjort underverk.


Andra halvan av maj och första delen av juni är det som blommigast här i trädgården och dofterna från blåregn, 


fembladsakebia, guldazalea och tidigblommande pioner får mig nästan att se fram mot de sena kvällarnas snigelrundor för det är då efter kvällningen som det doftar mest.

Trots de spanska skogssniglarna, klipper huvudet av mer än 100 under en kvällsrunda, är det njutbara dagar både när det gäller 'prylar' och trädgård. 

Ljusstakarna med teakmanschetter av Hans Agne Jakobsson som jag sprang på under en loppisrunda för några år sedan har efter att stått i skåpet sedan dess äntligen hittat sin plats 

och både aklejor och allium har börjat blomma.

Månadens bild maj

är veckans tema i TrädgårdsFägring.

Hoppas nu vi alla får en riktigt fin sommar !

fredag 20 maj 2022

Nu i maj är förväntningarna både många och stora.

Här har jag den senaste tiden mest gått med rumpan i vädret och rensat ogräs och tagit bort lök och knölblast från vårens förstlingar. Därför blev jag riktigt överrumplad i kväll när jag fick se att snödroppsträdet börjat blomma.Blomsterkornellen har blommat ett tag men den står så nära ytterdörren att den inte kan missas. Dessa två, Halesia monticola 'Arnold Pink' 


och Cornus 'Eddies White Wonder' 

hör till mina verkliga favoriter i trädgården. Blomsterkornellen har funnits här i 18 år. Har stammat upp den för att få plats med annat under och klippt bort skott som i min smak strävat för högt. Nu är den ett mindre träd helt perfekt för en liten trädgård. Snödroppsträdet har vi haft i 10 år. Från början var det bara ett 'spö' som jag under åren stammat för att få en stam att kunna gå under. Två vårblommande små träd vars löv får vacker höstfärg. Träd som passar överallt i zon 1-3, inte minst i små trädgårdar.

Svavelpionen, Paeonia mlokosewitschii, ett minne från min första trädgårdsresa till England 2005 med Maria har i år sååå många knoppar tack vare gulvattnet den fått de senaste åren. Den är nästan som finast nu när drömmar och förväntningar på en överdådig blomning är som störst.

Grönsakslandet är så gott som färdigsått och fullplanterat. 

Tomaterna hamnade på plats i idag så det återstår bara gurkan och squashen som fortfarande står på tillväxt i växthuset.

Förra säsongen var första gången jag förkultiverade rödbetor och blev glatt överraskad över att det var så lätt att få de små plantorna att snabbt växa till sig efter utplanteringen och att de blev skördeklara så mycket tidigare än de direktsådda så nu i maj har jag planterat ut riktigt många. I år har jag bara sått ut fröer av dill, morötter, persiljerötter och vaxbönor, allt annat i blom och grönsaksväg har jag förkultiverat i växthuset. Av sådderna var det bara tomaterna som fick gro inomhus allt annat har från sådd till dags för utplantering stått i ett kallväxthus.

Plantor av astrar, blomsterkörvel, jätteeterneller, luktärter, reseda, ringblommor, rosenskära och zinnia har hamnat  både bland grönsakerna på landet och perennerna här i trädgården och drömmarna om färgsprakande buketter är riktigt stora just nu men sniglarna har återigen dykt upp och de kan snabbt få drömmar att gå upp i rök.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin maj!


måndag 31 maj 2021

Äntligen försommar

även om den dök upp först i elfte timmen, för i morgon börjar ju sommaren.

Pionerna, de tidiga jag själv frösått, som jag har på landet men inte vet namnet på, 


började slå ut sina mörkt lilaröda knoppar i går och slog ut gjorde också knopparna på de rosenpioner vi har både på landet och här hemma i trädgården men deras, både knoppar och blommor, är mer rosa, ljusrosa än lilaröda.

I dag var det svavelpionens tur. 

Paeonia mlokosewitschii inköpt under min första trädgårdsresa till UK för 16 år sedan. I år har den fler än 20 knoppar på sina röda stjälkar och det har aldrig tidigare hänt. 

Knoppar som är vackert ljusgula när de börjar visa färg. När de väl slagit ut tar jag tacksamt emot lite svalare väder för annars blommar de över bara jag vänder ryggen till.

Har under så gott som hela mitt trädgårdsliv varit mer än dålig på att gödsla pionerna vi har och har haft i trädgården. Paeonia  harvariti är numera nästan fler än de som lyckats hålla sig kvar. Varit feg helt enkelt för jag har trott att de inte vill ha gödsel på sina tjocka rötter. De senaste ca tre åren har jag gödselvattnat pionplantorna både här hemma och på landet med både guldvatten och gödselvatten jag gjort av hönsgödsel. Det har verkligen gett resultat. Det var länge, länge, sedan vi kunde njuta av en sådan blomning som i år.  

Det gäller också de treblad vi har i trädgården som t.ex , Trillium grandiflorum och Trillium grandiflorum 'Flore Pleno' och den där tolvgudablomman, Dodecatheon meadia 'Alba',

som hållit ut mer än länge trots en fattig och väldigt mager kost under många, många, år.

Glad och gärna varm sommar till er alla och glöm inte att gödselvattna ;-))

fredag 12 mars 2021

Det här är mormorsväxter för mig

eller kanske mer mammasväxter, för det var hon som berättade om mormors blomfavoriter.


Mormor tyckte, som jag redan tidigare berättat, om reseda och ringblommor. 


Om jag minns rätt blommade också aklejor i hennes rabatter och petunior i de två röd och vit målade traktordäcken längs gången mot huset. Petunia är en blomma som jag själv ännu aldrig haft här i trädgården, men man skall ju aldrig säga aldrig även om jag nu har svårt att tänka mig att den kan bli en favorit.

Har hela mitt vuxna liv varit intresserad av odlande och trädgård, men någon mormorsträdgård får jag aldrig eftersom vi, min man och jag, har söner och förmånen att vara farfar och farmor till fyra underbara barnbarn. Därför får den trädgård vi har kallas för farfar och farmorsträdgården och i den växer det inga mormorsväxter alls utan enbart farmorsväxter och trots veckans tema 'det här är mormorsväxter för mig' i TrädgårdsFägring känner jag mig inte det minsta kränkt ;-)). 


Aklejor, irisar, 


krolliljor, 


pioner, reseda, ringblommor, 


rosor och stjärnflocka hör till mina mormorsväxter. 

Men dit hör också austinrosor,


daggrosen,


Linnétagetes i krukor


och skuggbräcka.


Visserligen har trädgården inte alls lika överdådig blomning som den jag förknippar med ordet mormorsträdgård, men en farmorsträdgård måste ju vara lite mer försiktig i sin framtoning, om nu det bara går ;-))

Trevlig helg!

lördag 6 mars 2021

Drömresan gick till,

är veckans tema i TrädgårdsFägring. Alla resor är drömresor innan de gjorts, tycker jag. Väl hemma igen hamnar de i minnets kartotek. Resor att sedan ibland plocka fram för att njuta mer av.

Några resor jag aldrig glömmer är t.ex kinaresan vi gjorde för 20 år sedan 



och då klättrade högt på en raserad bit av 
Kinesiska Muren för att komma upp till en intakt del av densamma någonstans upp i bergen men såg också bl.a trädpionerna blomma i Hangzhou,



vandringarna i Portugal för att par år sedan


och fjällvandringarna vi gjort.


Nu börjar det dyka det upp nya villgöraresor i våra liv.

Här har vi börjat drömma om Väderöarna och att cykla på Gotland. Inga vare sig långa eller trädgårdsresor direkt men trädgård är ju inte allt här i livet, även om den lilla vi har betyder mycket. Inte minst i dessa coronatider och nu när snödroppar och vintergäck blommar som bäst.

Eftersom temat handlar om det där med resor så måste jag bara nämna att vi hoppas på att få besöka ett riksmöte i Skåne om några månader. Hotell är bokat men längre än så har vi inte kommit, avvaktar vaccin mot Covid19.

Fortsatt trevlig helg!

lördag 9 januari 2021

Alltid i min trädgård

Många växter 

så som t.ex svavelpioner och presidentsippor blommar ofta över så fort man vänder ryggen till 

och en del magnoliablommor fryser bort om bara +/- 0° dyker upp på termometern. Alla underbart vackra så klart men har man som vi en liten, liten, trädgård blir det med åren andra kriterier som gäller, fast när jag tänker efter finns det ändå lite plats över för några av de där kinkiga.

Veckans tema i TrädgårdsFägring den här veckan är Alltid i min trädgård och här kommer nu några av mina numera alltid, men det har tagit många år för mig att inse det.

Chamaecýparis lawsoniana 'Imbricata Pendula' ( 2004, Lindhult) 



Ett nu ganska så högt 'litet' träd i vår lilla trädgård, ca 5-6 m. Ett träd som inte gör särskilt mycket väsen av sig under sommarhalvåret för då syns det knappt mot den gröna bakgrunden. Det är först när vintern kommer som det har sin storhetstid, när det mesta i rabatterna vissnat bort, är brungrått eller vitt av snö, tycker jag. Då står det helt plötsligt bara där i trädgården med sina smala, smala, gröna hängande grenar. Så ovanligt och udda att t o m ett par barnbarn på bara ca 10 år undrade vad det var för träd. Dess grenar från början så tunna att de flesta nu när vi inte kan binda upp stammen längre,  finns på norrsidan trädet eftersom vinden oftast kommer från väster där vi bor.  


Viburnum (1985 Henrikssons Ödsmål) Att det är ett kejsarolvon går inte att ta miste på även om vi när de köptes bara fick namnet doftolvon, Viburum. Det blommar på bar kvist, eller nästan i alla fall, från tidig höst, tar en paus om vi får riktig vinter med många minusgrader, men återkommer med blommor när väl vintern är över och våren närmar sig igen. En väldoftande buske eller litet träd med vackra stammar. Ett träd som en gång i tiden bara Kejsaren av Kina fick ha i sin trädgård, om jag minns rätt.


Stewartia pseudocamellia
(2006 Nisses Växter) En skenkamelia som hos oss växt dåligt, eller skall jag kalla det långsamt, mer än långsamt trots stoleken från början. Oavsett tillväxten har det börjat få en vacker stam. Här har det trots allt blommat flera gånger. Varför trädet kanske inte vill ta fart här hos oss fick jag tips om för några veckor sedan när en trädgårdsamatörsvän ringde mig och vi började prata trädgård och växter. Att ha trädgårdsvänner att prata erfarenheter och trädgård med ger oftast betydligt mer kunskap än vad man kan tro. När våren är här igen skall jag förse det där tjuriga trädet med massor av vatten redan i april-maj oavsett torka eller inte.

För 40 år sedan ville vi inte alls ha några vintergröna växter i vår trädgård. Granntomternas tallar och tujor avskräckte. 


Som ni kanske har sett på en del foton från trädgården så har vi ändrat uppfattning när det gäller en del vintergrönt och det är jag glad över.

Det kommer också att så länge jag finns med här i trädgården även växa blåsippor, 


luktvioler och snödroppar så klart.



Här började några av snödropparna visa upp sina vita knoppar redan i slutet av december så nu återstår det bara att leva i nuet för att dag för dag se vad som dyker upp både i krukor och rabatter.

I går fick jag hem ett nytt men ändå gammalt exemplar av boken Ett år med min trädgård av Karel Capek. Den tidigare hade började tappa så många blad att den inte längre kändes som någon bok.

Under rubriken Januari står det på sidan 15

" När nu även folk, som detta annars inte alls angår, har så många orsaker att beklaga sig över vädret, hur skall det då inte vara med trädgårdsodlaren! Faller det för lite snö, klagar han med full rätt, att det inte räcker på långt när, faller det mycket snö, yppar han allvarliga farhågor för att det kommer att skada hans barrträd och rhododendron. Finns det ingen snö alls, så jämrar han sig över den ödeläggande barfrosten, blir det tö, svär han över dessa fördömda vindar, som kommer med tövädret och har den skamliga vanan att sprida hans granris och täckhalm över trädgården och kanske till och med  - jäkla blåst - fördärva något litet träd. "

Mitt nästan största intresse här i livet är odling och trädgård. Hur cyklister, golf och fotbollsspelare reagerar på vädret vet jag inte men nog tycker jag det ligger en hel del i Karel Capeks beskrivning av oss 'trädgårdsodlare'. När blir vi egentligen nöjda och njuter av allt det vackra vi har omkring oss?

" Men så är det, oss trädgårdsmän är det ingen som bryr sig om, och ingen frågar oss, hur det borde vara. Därför ser världen ut, som den gör."

Hoppas ni njuter ändå trots att världen ser ut som den gör!