Ja, julrosorna blommar riktigt överdådig just nu, i alla fall om jag jämför med de senast 5-6 åren. 

Till och med de där gamla som jag köpte för många, många, år sedan när mamma och pappa var med oss till Staudengärtnerei Peters i Tyskland på julrosutställning och som under de senaste åren knappt kommit med en endaste blomma, verkar fått nytt liv. 

Visst har jag gödslat trädgården under åren som gått men de senaste åren har jag även 'punktgödslat' med guldvatten och det verkar gett resultat.

De mestadels grönvita snödropparna har blommat över och nu har trädgården inte bara tagits över av julrosor utan också blåsippor, 

nunneört i många olika färger, luktvioler och tidigblommande vivor.

När det gäller nunneört känner jag mig lite ambivalent. Älskar den vitblommande Corydalis malkensis. Den kan få breda ut sig hur mycket som helst men den där lilafärgade, smutslila, vill jag helst inte ha i trädgården. Har under åren som gått köpt en del olika nunneörter men ingen av dem har haft lila blommor så det händer att jag undrar varifrån de där lila egentligen kommer.

När det gäller vivorna är jag väldigt förtjust i den här med blå blommor från Kerstin i Uddevalla. Något namn på den har jag inte men vad gör det? Den blå färgen är helt underbar ändå och mer blå i verkligheten än på fotografiet.

Om ett par dagar råder förhoppningsvis ordning här i huset igen efter mer än en månad av kaos och det första jag då skall göra i trädgården är att gräva bort de smutslila och i mitt tycke fula, nunneörterna.

Allt gott och fortsatt fin vår!

Våren tittade förbi.

Efter två soliga och ganska varma trädgårdsdagar 

då bin och humlor surrade bland krokus och snödroppar för första gången den här våren är Kung Bore på återbesök med regn och råkalla, isande vindar. Vårkrukorna har fått flytta in i växthuset där värmefläkten är igång.

Men jag är glad över de där dagarna då våren tittade förbi. Det är något alldeles särskilt med en solig och lite varm marsdag, tycker jag. Då lyser det vitt av dansande och doftande snödroppar, krokusen står i rabatterna som färgglada bägare, vintergäcken målar marken gul, en och annan iris, som orkat överleva, blommar, 

blåsipporna börjar slå ut sina knoppar och talgoxen är inte tyst en enda minut.

Nu lite snödroppsbilder, för vad vore livet utan dem och alla minnen? ;))

Galanthus 'Hill Poe', en dubbelblommande snödroppe, ett minne från trädgårdsmässan i Älvsjö.

Galanthus 'Midas', kommer i år med första blomman.

Galanthus 'Moses Basket' har jag haft i trädgården sedan 2022 och först i år dyker de där korgformade blommorna upp. En glad överraskning. Trodde länge att jag fått fel lök.

Galanthus 'Primrose Warburg' har efter fem år äntligen tagit fart.

Galanthus 'Rodmarton Regulus' ett reseminne från Rodmarton Manor.

Galanthus 'Veronica Cross', som blommar för första gången, ett minne från den sista snödroppsfestivalen på Gartneriet Spiren.

Galanthus ?? en namnlös som dykt upp och som jag tycker är riktigt 'söt'.

Fortsatt fin och förhoppningsvis varm vår!

Sköna maj, varmt välkommen!

Kungsängsliljorna som frösår sig villigt har så smått börjat ta över efter snödroppar, vårstjärnor och scilla 

och blommar nu som finast tillsammans med julrosor, sockblommor och vivor.

Här har vinterkläderna hängts undan men nätterna är fortfarande kalla. Extravärmen i växthuset är borttagen men varje kväll täcker jag fortfarande plantorna med fiberduk och ser fram mot värmen som lovats dyka upp nästa vecka. Då skall en hel del av de små plantorna få flytta ut och jag gissningsvis bli till snigelvakt under några kvällar, precis som tidigare vårar.

Att jag vid den här tiden under ganska många år gått med planteringsspaden i högsta hugg och medvetet letat efter och grävt bort Sippskålen, svampen Dumontinia tuberosa eller heter den kanske Sclerotinia tuberosa, som dykt upp längs vitsippsstigen, den där smala längs gränsen till grannen i väster, verkar gett resultat. 

I vår blommar återigen många olika sippor och någon Sippskål har jag ännu inte sett till, men jag tittar efter den nästan varje dag och spaden har jag med mig. Det jag under åren grävt bort har hamnat i soptunnan och inte i komposten.

Kvällssolen, den underbara, får det att lysa extra mycket rött om de nyutslagna löven på Corylus colurna, den turkiska trädhasseln jag köpte på Lindhults plantskola för 14 är sedan 

och stjälkarna på svavelpionen. 

Den skiner också med sina sneda kvällsstrålar på blåsipporna under norrsidan häcken och lyfter fram de där sipporna som fortfarande blommar. Den här heter Hepatica acutiloba 'Louise Koehler'.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar

fortsatt fin och solig vår och trevlig helg!

Trädgården just nu

och tillsammans med mig i väntan på våren.

För lite mer än en vecka sedan kröp jag runt och klippte bort blåsipps och julrosblad för att ge plats åt knopparna som var på väg upp samtidigt som jag tog bort gammalt gult gräs och bruna vinterståndare för att lyfta fram snödropparna. Benen och ryggen krånglar så för att kunna göra det måste jag numera ner på knä eller halvligga på gräsmattan framför rabatten. Efter ett par timmar ser jag från topp till tå ut som en stor lerfigur, men vad gör det?

Strax innan marskylan dök upp här igen med många minusgrader och mycket snö blev jag inbjuden till en snödroppsvandring och fick se riktigt många för mig nya och spännande snödroppar i blom. 

Just nu önskar jag att fler galanthofiler bjöd in till snödroppsvandringar i början av mars men vem vet, kanske kan det bli så i framtiden?

I år har jag lyckats låta bli att ta bort lövtäcket på backtimjanen som växer på muren, eller stenhögen som jag numera kallar den. En kallmur i sprängsten som börjat säcka ihop. Den lever numera farligt för snart kanske den försvinner helt. Måste bara ge ett klartecken till maken.

Nästan varje tidig vår dyker numera den riktiga kylan upp först i slutet av februari eller under första delen av mars. Trots den vetskapen hade jag hoppats på att med hjälp av såpa och ättika i en sprejflaska och högtryckstvätten kunna städa växthuset för att tidigt flytta ut växterna som övervintrat i mörkret i den kalla matkällaren. Men det får vänta ytterligare ett tag.

Nu är vi hemma igen efter en tur till antikmässan i Älvsjö. Första gången jag besökt den mässan och mina förväntningar var stora, för stora förstod jag efter en stund, men så är det kanske när man inte har några tidigare erfarenheter. 

Med hem kom bara några tyger, en vas av Eva Jancke-Björk och ett par oemotståndliga påskkärringar

På hemvägen mötte vi våren, en snöig sådan, på Zetas och med i bagaget därifrån ett par dahliaknölar, något jag aldrig trott jag skulle falla för, men man skall aldrig säga aldrig, eller hur? 

Och med kom också några hyacinter i blekgult och aprikosorange som just nu står i en mörk och kall matkällare, men som snart skall få pryda ett par vårkrukor i trädgården, för nog är vintern borta här på Västkusten och plusgraderna tillbaka? Länkar till TrädgårdsFägring.

Allt Gott!