Påskhelg, grönsaksplantor och potatis.

Kålplantorna i växthuset hade vuxit till sig och blivit riktigt stora. 

Några var omplanterade i 9x9 cm krukor medan kålrabbin stod kvar i sina små. Funderade länge på om jag redan under påskhelgen skulle våga börja sätta ut en del av kålen, sallat, mangold och luktärter.

Grönsakslandet var grävt, lusern inköpt och nedmyllad och några minusgrader syntes inte till i väderprognoserna så under skärtorsdagen när solen sken och det nästan kändes som sommar hamnade luktärter, broccoli, kålrabbi, solrosor och sättlök i jorden. Så här tidigt hade det aldrig tidigare hänt. Hoppades då bara att både minusgrader och sniglar skulle hålla sig borta. För säkerhet skull strödde jag ut ferramol och ny fiberduk var inköpt uti fall att vinter skulle komma på återbesök.

När jag under påskaftonen tittade till plantorna i grönsakslandet såg jag att trots snigelgiftet hade en del av både kål och sallatsplantor skador efter glupska sniglar. 

Då dök svordomar snabbt upp i mina tankar och jag önskade de där sniglarna till ett betydligt varmare klimat än det vi har här just nu.

På grund av regn och riktigt råkallt väder under resten av påskhelgen blev det ingen mer utplantering av vare sig grönsaker eller blommor men fiberduken kom till pass.

Fast det fortfarande bara är april skall palmkål, grönkål, purjolök, purpurkål, sallat, spetskål, och sommarblommorna så som ringblommor, rosenskära och zinnior, ändå om ett par dagar hamna i grönsakslandet. En del av blommorna, så som ringblom och rosenskäror skall få sin plats bland kålen. Har under senare år upplevt att både broccoli, grönkål och palmkål klarat sig riktigt bra från angrepp av fjärilslarver när de stått samplanterade med dessa. Vet att det skall bli ganska kallt i slutet av veckan men då kommer plantorna att få dubbla lager med fiberduk.

I dag, annandag påsk, fick vi återigen hjälp av barn och barnbarn. 

Potatisen är lagd, 

några av de stora stenarna är spräckta 

och barnbarnen är riktigt bra på att sikta och skjuta mitt i prick.

Varför är det så svårt att slänga växter och varför sår jag alltid för många fröer? Vi behöver inte massor av broccoli, här har jag säkert 30 plantor, av palmkålen minst 25, också av grönkål och purpurkål riktigt många. I år skall de alla planteras riktigt tätt och när de vuxit till sig skall jag skörda varannan. Då får vi förhoppningsvis grönsaker att tidigt njuta av och de kvarvarande plats att växa och utvecklas på. 

Tulipa sylvestris, trots gul en helt förtjusande tulpan, har stora knoppar och 

körsbärsträdet har börjat blomma. Precis som tidigare år vill jag kunna sitta där under en solig och ganska vindstilla dag för att bara njuta och sticka såklart. Hoppas värmen kommer tillbaka innan det blommat över.

Fortsatt fin och gärna varmare vår!

Tankar om livet och drömmar om det som är roligt.

I dag, första advent, 

skördade jag det sista i grönsakslandet, grönkål, purjolök och svartkål. 

Bra att ha inte minst med tanke på julmaten.

Fast det bara är första december har jag redan drömmar om

kommande egenodlade grönsaker 

och prunkande blombuketter, trots att jag försöker leva i nuet.

Sättpotatisen inför nästa odlingssäsong är förbeställda och fröerna inköpta. Några av fröerna, 

så som luktärter, har hamnat i frysen och andra i matkällaren.

Nu funderar jag på om vi skall ha någon gran till jul eller inte? Har jag på grund av dålig ork, mina ben krånglar, givit upp den tanken eller har jag bara med åren blivit mer bekväm? Måste erkänna att jag ännu inte riktigt lärt mig var gränsen går mellan dessa två. Är det förmågan som kan få mig att ge upp eller är det bekvämligheten? Att ge upp när kraft och ork försvinner måste jag så klart acceptera men inte tusan skall jag ge upp det roliga här i livet bara för att jag blivit bekväm, fortfarande kan jag både gå och krypa och att cykla går finfint.

Ja, så klart vi skall ha en gran!

Allt gott och fortsatt fin advent!

Sensommarvärme, cykling och skördetider.

Tillsammans med goda vänner och våra cyklar tillbringade vi augustis sista dagar på en vacker plats i Värmland,

på Kungskvarnen i Borgvik, där vi åt frukost, middag och fick vår nattsömn.

En av dagarna passade vi på att besöka Rackstadmuseet och Sveriges äldsta specialaffär för lokalt konsthantverk som startades i Arvika av Maja Fjaestad, en av medlemmarna i Rackstadgruppen och som sedan 1924 finns kvar i samma lokal. En butik som fortfarande lever upp till namnet hemslöjdsbutik.

Till Rackstadgruppen hörde också Christian Eriksson, han som 1896 byggde sin ateljé Oppstuhage för att ett par år senare flytta till Stockholm och hyra ut den till Maja och Gustaf Fjaestad.

Äppeltider också på Oppstuhage.

Själv är jag väldigt förtjust i de japaninspirerade träsnitten av Maja Fjaestad 

och keramiken med jugendmotiv av Hilma Persson Hjelm och Riborg Böving - Albråten. Två keramiker som också var medlemmar i Rackstadgruppen.

En av dagarna cyklade vi till von Echstedtska gården ca 20 km nordväst om Säffle. 

En vacker gård med anor från 1760-talet där det nu växer många olika äppelträd. Alla med ursprung eller anknytning till Värmland.

På hemvägen besökte vi Dals Rostock, fick kaffe och bulle av en vänlig man och en rundvandring i Bertil Larssons innehållsrika trädgård.

Väl hemma igen fanns mycket att skörda, 

både grönsaker och blommor. 

Lön för mödan, den där roliga som hos mig börjar med frösådder i mitten av mars. 

Jag har njutit av sensommarvärmen och hoppas nu att den inte är slut för den här säsongen.

Allt gott!

Här har jag redan tjuvstartat.

Tidigare år har jag väntat tills mellandagarna med att beställa hem fröer men i år kunde jag inte hålla mig 

så nästa års odlingar och drömmar om riklig blomning 

och ett frodigt grönsaksland ligger redan antingen i frökorgen i källaren eller i frysen. Där får de bli kvar tills mitten av mars.

Julen närmar sig med stormsteg och förberedelserna tar stor plats i tankarna. Granen, duger den som vi hittat på landet? Julstjärnor tycker jag inte om och absolut inte de röda så vilka julblommor skall jag välja istället? 

Hyacinter så klart och en och annan amaryllis men annars får det bli vintergrönt i form av gran och tallris, ev lite ene också men den sticks förfärligt. Inga världsliga bekymmer precis och nog är jag privilegierad men det känns skönt att för en tid kunna stänga ute allt elände som finns både här i Sverige och övriga Världen.

Trädgårdstankarna finns där även om det inte blir några frösådder än på ca tre månader. Nu när snön är så gott som borta har jag börjat min snödroppsspaning. 

Som jag tidigare berättat har Galanthus 'John Gray' visat sig ovan jord men några fler har jag ännu inte sett. När jag går min runda spanar jag extra mycket efter de jag köpte under sensommaren och förhösten. Några av dem för att ersätta sådana jag gärna vill ha i trädgården men som försvunnit, gett upp eller blivit uppätna. Dit hör Galanthus plicatus 'E.A. Bowles', Galanthus 'Midas' och Galanthus 'Madelaine'. De två sista fanns det i våras lite, lite liv i men jag vill inte, har inte tid, att vänta i fem år för att få se dem blomma. Mr Bowles har jag försök med två gånger tidigare men misslyckats, varför vet jag inte. Nu är det sista inköpet planterat på en annan plats och kanske kan han trivs där. Även Galanthus 'Lady Elpinstone' har jag lyckats ta död på. Nu finns lite nytt hopp även för henne för i våras bytte jag till mig en ny lök och även hon har hamnat på en annan förhoppningsvis bättre plats i trädgården.

Är du intresserad av snödroppar finns det ett par svenska sidor på Facebook.

https://www.facebook.com/groups/921896448635424

https://www.facebook.com/groups/869610003897661

Via tips från snödroppsvänner har jag hittat till  Michael Camphausen https://www.michaelcamphausen.de/

Han säljer snödroppslökar både in the green och i vila och från honom köpte jag, för mig, tre helt nya snödroppar i höstas. Dessa tre ser jag med spänning fram mot att få se livstecken ifrån. Lite tidigt att redan nu leta efter dem men tidigblommande med väletablerade lökar börjar snart dyka upp om vintern ger vika och vi återigen får plusgrader.

Trevlig Tredje Advent!

Sommaren har förhoppningsvis bara tagit en paus.

Det regnar så gott som varje dag. Någon vattning behövs knappt längre, bara till några krukor som står i regnskugga. Den torra delen av sommaren, maj-juni, har trots att jag vattnat tagit död på vårt lilla snödroppsträd och delar av en azalea. Snödroppsträdet som står där med sina brungula torra löv sörjer jag verkligen. Det var tänkt att ersätta plommonträdet och ge lite höjd i det nordöstra hörnet av trädgården. Skall låta det stå kvar ett tag, kanske till våren, men hoppet om liv är så gott som ute. Skrapar jag på barken syns inget grönt.

I mitten av juli tog råbocken sig en tur här i vår trädgård. Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att han skulle feja sina horn på ett 17 år gammalt träd. 

Ett träd som tillsammans med snödroppsträdet hör/hörde till favoriterna här i trädgården och som jag 2006 köpte av Kenneth Lorenzon under namnet Cornus alternifolia variegata. Har jag tur kommer det att klara sig för bocken fejade inte riktigt runt hela stammen.

Har haft betydligt färre mördarsniglar i trädgården den här sommaren än på många, många år, men juliregnet har lockat fram dem. Stora och tjocka men som tröst inte lika många som tidigare år. När jag nu går en snigelrunda klipper jag huvudet av 20-30 st/kväll. För några år sedan handlade det om ca 300 st/kväll. 

Hostorna som står krukplanterade klarar sig alltid från stora snigelangrepp men annars har de där sniglarna precis som jag favoriter i trädgården. Ett par av hostorna, Hosta 'Lakeside Looking Glass' och Hosta 'Cinnamon Stick, får snabbt blad som påminner om såll och det är där bland de ätna bladen jag på kvällsrundorna hittar de flesta sniglarna. Ingen av dessa två hostor står nära gränsen utan en bit in i trädgården. Hur i all världen hittar de där hungriga sniglarna så snabbt dit?

Hosta 'Lakeside Lollipop'

Hosta 'Paradise Beach'

När det gäller de 'markplanterade' hostorna är jag mest förtjust i dem med vita blommor. Dessa två tycker inte sniglarna lika mycket om som jag. Hosta 'Lakeside Lollipop' och Hosta 'Paradise Beach'.

Nästan alla de andra här i trädgården blir snabbt av med sina blomställningar. Jag tar fram saxen så fort de första blommorna börjat vissna.

I grönsakslandet bara växer och växer det. Grönkål, palsternackor, purjolök, rosenkål, rödbetor, sockerärtor, svartkål, tomater, vaxbönor, plockblommor och lite annat finns att skörda. Njuter av stora buketter av luktärter, ringblommor och zinnior.  

Där vitlöken växt har jag planterat ut förgrodda plantor av mangold, sallat och sockerärtor.

Redan nu har jag börjat tänka på livet efter jul, på den tidiga våren och ett par lökleveranser = snödroppsleveranser som är på väg. Visst gäller det att leva i nuet men vad vore livet utan drömmar om det som kanske kommer?

Länkar till TrädgårdsFägring och hoppas vi alla får en lång och solig sensommar.

Allt gott!

 

Varifrån kommer alla blekgula tulpaner?

De senaste dagarna har det snöat från körsbärsträdet, 

gulvivor och skogsviol blommar och liljekonvaljens knoppar börjar lysa i vitt. Trädgården törstar efter vatten och skall få sig en 'dusch' under veckan som kommer men det är ändå underbart att vi äntligen har sol och värme.

Luktärtor och andra sommarblomsplantor har nu hamnat på plats i grönsakslandet tillsammans med förgrodda grönsaker så som rödbetor, kål av olika slag, vaxbönor, störbönor, sockerärtor, purjolök, sättlök och olika slags sallad. Men jag har också sått bondbönor, dill, kålrabbi, morötter, palsternackor (färska frön den här gången) och persiljerötter.

De senaste åren har jag förgrott många grönsaker och fått en både rikligare och tidigare skörd. Har sått under andra delen av mars och ställt sådderna i kallväxthuset. Det är bara luktärtor och tomater som fått gro i värmen inomhus innan de också hamnat i växthuset.
Hoppas nu bara att inte sniglarna, de spanska skogssniglarna, dyker upp i den mängd de gjort de senaste två åren. Gör de det kommer det inte att finnas en enda liten zinniaplanta kvar när jag kommer dit på tisdag kväll. Håll tummarna för mig, det kanske kan hjälpa?

På landet blommar just nu vildtulpanen Tulipa sylvestris, en knallgul skir skönhet 

och i trädgården här hemma blommar många blekgula tulpaner tillsammans med en del andra i olika lilarosa färger. Var alla blekt gula tulpaner kommer från vet jag inte 

och inte heller förstår jag varför alla dessa orangeröda dyker upp varje vår trots att de bara blir till en härligt stor bukett på köksbordet.

Aklejorna har stora knoppar, nävor och sockblommor har börjat blomma. Dahlior, pelargoner och annat frostkänsligt har fått flytta ut och i dagarna skall växthuset städas. Snart är sommaren här.  

Önskar Allt gott och länkar till TrädgårdsFägring!

Tiden går så fort och i morgon är det redan månaden maj.

Lite regn har vi fått men den senaste tiden har vi mest haft underbara vårdagar 

med husmålning

 

och trädgårdsfix. Nästan alltid är det en stor fröjd att ha en trädgård och ett litet växthus. 

I förrgår kväll lade jag lite fiberduk över plantorna och hoppades att det inte skulle bli minusgrader. 

De små rödbetsplantorna är så fina och det är de flesta grönsakerna och sommarblommorna också. Förra säsongen upplevde jag att de förgrodda rödbetorna både gav större och tidigare skörd än de direktsådda som knappt gav någon utdelning alls.

De tidiga vårblommorna har blommat över 

och det har nästan också blåsipporna gjort men mycket står på tur.

Extra glad är jag över alla knoppar jag ser i de små träden, Viburnum plicatum 'Summer Snowflake' ympade på stam, vid entrétrappan. 

Förra våren fanns bara ett par tre blommor i dem men snart kommer de vara överfulla med flata vita blomställningar tack vare förra sommarens gödselvattning. Trots att jag länge varit trädgårdsintresserad är det först de senaste åren jag verkligen förstått hur viktigt det är med gödsel och näring till allt som växer i våra trädgårdar. Återigen frodas pionerna och de där små trilliumplantorna som länge bara stått och stampat kommer helt plötsligt med många nya skott och blomknoppar.

Allt det där som känts som självklart har snabbt förändrats. Livet, det där självklara livet, har ändrats. Så blir det ju såklart när man åldras, men det är säkert många med mig som smått levt i tron att den livssituation man har bara skall fortsätta och vara för evigt för det här livet man har kan ju bara inte ta slut. Inte heller skall man få ont i benen eller mer ont i ryggen. Det är ju helt omöjligt för vem skall då ta hand om trädgården? ;-)

Den här våren har jag krupit runt och smått sett ut som en lergubbe när jag klippt bort fjolårsståndare och rensat ogräs. 

Är väldigt glad över all hjälp vi fått på landet av sönerna och deras familjer, i trädgårdsbyxorna med knäskydd som jag köpte för några år sedan och över att jag fortfarande både kan gå, krypa och ta mig upp för trappan.

Björkarna har slagit ut, gullvivorna blommar och om några dagar, väntar bara på lite mer värme, skall jag sätta mig under det blommande körsbärsträdet på landet 

med en stickning och bara njuta av tillvaron.

Länkar till TrädgårdsFägring,

och önskar Allt Gott och fortsatt trevlig Valborg och 1:a maj.