Visar inlägg med etikett Klättrare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Klättrare. Visa alla inlägg

fredag 1 september 2023

JAS = juli, augusti och september och tid för trädgårdsfix.

I vår lilla trädgård är det mycket som nu behöver ansning, inte minst gräskanterna som fått växa fritt, helt utan klippning i säkert tre månader.  


Häckar skall klippas färdigt, ett träd som dött under torkan i juni skall bort och sågas bort skall nog också ett par andra träd. 

Rönnen på baksidan huset, en fin Sorbus aucuparia 'Fernleaf' som planterades för 17 år sedan har blivit för stor för den här trädgården och det har också Chamaecyparis lawsoniana 'Imbricata Pendula'.Inköpt hos Lindhult 2004. 

Rönnen kan jag nog tänka mig vara utan men cypressen som alltid rufsar runt i håret när jag går under den oavsett årstid och som under vintermånaderna bjuder på grönska när det mesta i växtväg här i trädgården är i vila, vill jag helst inte vara utan. 

Den var den liten, bara ca 40 cm hög när den flyttade in. Vi fick tips om att binda upp toppen på den för att få den att växa på höjden och band upp den gjorde vi = min man, så länge det gick att nå toppen genom att stå på en stege. De senaste åren har den fått klara höjdtillväxten själv men bredden har vi under sensomrarna de senaste åren klippt in. Nu har den blivit både för bred och för fult hög. 

Toppen ser smått besynnerlig ut eftersom alla senare grenar finns på den nordöstra sidan av stammen på grund av de sydvästliga vindarna som oftast blåser här på Västkusten. Jag vill ha trädet kvar i trädgården men minska på höjden. Går det att ta bort toppen = den smått kala övre stammen och minska omfånget? 

Det sistnämnda vet vi är möjligt men går det att kapa toppen utan att trädet dör? Alternativet här är att antingen kapa toppen eller ta bort hela trädet. 

Det samma gäller magnolian 'Rose Marie' x 'Goldcup'. 

Helt plötsligt efter 14 år har den blivit så stor att den inte längre platsar här i trädgården.

Under veckan gjorde vi det som egentligen aldrig skall göras. Sågade av topparna på både magnolian och slöjcypressen och klippte in grenarna. 


Kommer de här två träden att i framtiden se eländiga ut får vi ta bort dem helt, några andra alternativ finns inte. 


Den 19 åriga rönnen sågades bort helt. Det tog i hjärtat innan beslutet fattades men när den väl var borta var det inget jag ångrade. 


Kanske för att både klockbusken Enkianthus campanulatus och Taxus baccata 'Great Column' under åren hunnit växa upp och ge höjd åt rabatten.
 
Nu i början av september är det inte bara buskar, häckar och trädklippning som gäller, det är fortfarande buketternas och plockblommornas tid. Luktärternas plantor har börjat gulna, varför vet jag inte men tröstar mig med att det finns andra sommarblommor i grönsakslandet som bara blommar och blommar.


Har aldrig tidigare odlat så många olika ettåriga blommor som i år. Astrar, ringblommor, luktreseda, olika rosenskäror, jätteeterneller och zinnior så klart. Tycker precis lika mycket om de här färgstarka buketterna jag kan plocka in som jag tycker om det gröna lugnet som finns på en del platser i trädgården just nu. 



Ännu har vi några sommardagar kvar. Hoppas de kommer att bjuda på både solsken och värme. 
Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar.


fredag 30 oktober 2020

Ännu har inte trädgården gått i vila

Efter ett par, tre, regniga dagar, halsont, hosta och coronatest som jag ännu inte fått svar på, sken nu solen idag och den fick både mig att piggna till och löven, de som nu sitter kvar, 


att lysa och spraka i färger från gult till rödast rött. 


En vårcyklamen Cyclamen coum har börjat blomma. 


Blommar för fullt gör också höstkrokusen, 


Crocus speciosus ssp.speciosus
 


Nävan 'Rozanne'


och den blåblommande klätterstormhatten som jag inte vet namnet på. 
Men vad gör det när den så här i slutet av oktober fortfarande bjuder på vackert blått bland alla trädgårdens gula och bruna färger.

Minusgraderna vi hade förra veckan 

har fått vaxklockan att svartna och vissna men en och annan ros kommer fortfarande med knoppar och blommor 

och de lila bären på glasbärsbusken Callicarpa bodinieri var.giraldii ‘Profusion’ lyser så vackert så ännu har inte trädgården gått i vila.

Själv tycker jag det är en härlig syn att se hostornas gulbruna hängande blad, inte minst om solen skiner och får dem att lysa i nästan orange 


men när jag i förra veckan drog bort bladen från de hostor som vissnat ner helt klippte jag säkert ihjäl ett par hundra små mördarsniglar. Hur många sådana där små marodörer finns nu under alla andra vissna växter i trädgården? Ingen rolig tanke.

Då är det bättre att glädja sig åt att de snödroppslökar jag delade och krukade in i början av september

har rotat sig fint och börjar visa sina små gröna spjut 


och njuta av grenasterns små blommor, Symphyotrichum lateriflorum ’Lady in Black’.


Länkar till TrädgårdsFägring och önskar er alla en riktig trevlig helg!

onsdag 19 augusti 2020

Fortfarande luktärtstider

och de blommar så fint bland allt annat i grönsakslandet. 

Tidigare år har jag missat det där med den viktiga återkommande gödslingen men inte i år och det har verkligen gett resultat.

Det har gjort gott med guldvattnet jag bidragit med de senaste veckorna och som vi (mest min man) spätt ut med ca 10 delar vatten innan det vattnats ut. 


Men när guldvatten saknats har vi löst upp hönsgödsel i vatten, spätt ut även det med ca 10 delar vatten och fördelat blandningen framförallt bland luktärtsplantorna precis som jag berättade om i slutet av juli.

Är så glad över att kunna plocka stora buketter även om de bara står i två-tre dagar. 

Underbart är nästan alltid kort, inte minst när det gäller luktärter. Länkar som tidigare till TrädgårdsFägring.

Ha det gott!


onsdag 5 augusti 2020

Augusti

är redan här och vi har bara drygt 30 sommardagar kvar.

Juli bjöd på mycket regn, kalla kvällar och nästan inget utesittarväder efter kl 18 här på Västkusten. Men vi har massor av blåbär i skogen, tror inte att jag sett så mycket blåbär tidigare. Att plocka ihop nästan 20 liter tog för oss båda bara lite mer än två timmar med bärlockare. Det är så härlig att gå där i tystnaden bland blåbärsriset längs berget. Nästan inga fåglar hörs längre, tyvärr, bara lite enstaka pip som jag tolkat som varningsläten.

Lite fusk, inga vilda blåbär inte. Bilden är tagen i trädgården på landet.

I slutet av förra veckan dök det på landet, från den ena dagen till den andra, upp en för sommaren ny lukt i luften när kvällen kom. En mättad doft av mylla, mognad och våt jord. I mitt tycke en vemodig doft som leder tankarna till hösten, men den luktar trots allt väldigt gott.

Guldvatten, hönsgödsel och mycket regn har gett god skörd av grönsaker men också av underbara blommor. 

Älskar verkligen att kunna plocka stora buketter av olika ringblommor, reseda, luktärter, zinnia och astrar. I söndags hade jag med mig 13 liter (volymen på spännerna) blommor hem och fortfarande njuter jag av dessa buketter.

De storväxta Linnétagetesen till trots känns det ändå som om hösten flyttat in i trädgården men det är ju bara sensommaren som är här. 

Floxen har börjat slå ut sina knoppar och doftar så gott. 


Vad de heter vet jag inte längre utan ansträngning för namnlapparna är borta. Men just den här kommer jag ihåg namnet på. Den heter Phlox 'Natural Feelings' och är min stora favorit bland floxen.



Dessutom passar den så fint ihop med blodgräset, Imperata cylindrica 'Red Baron' som nu verkligen lyser rött och ger skäl för sitt namn.

Den vitblommande storklockan      blommar fortfarande, 

höstanemonens knoppar, Anemone tomentosa, har börjat slå ut och snart, när klätterklockans,Codonopsis convolvulacea subsp. grey-wilsonii, knoppar visar upp sina blå blommor, kommer det att se ut som ett litet vattenfall i den flikiga lönnen.

Floxen för mina tankar till Anne Just och hennes trädgård i Hune. Det var i hennes trädgård jag förälskade mig i dem. Där fanns inga stor ruggar utan bara några enstaka blommande stjälkar lite här och var och det är egentligen så jag vill ha det även här i trädgården men flox har ju en viss tendens till att bre ut sig snabbt, lite för snabbt ibland.

Den vitblommande storklockan, Campanula persicifolia 'Alba' är också en sådan växt som jag gärna vill ha lite här och där i trädgården. Vackrast blir den oftast när den själv får välja sin plats, tycker jag. Har aldrig haft glädjen av att få besöka Helge Lundströms trädgård men när den vitblommande storklockan blommar tänker jag på honom, lustigt nog. Har i bakhuvudet en bild från ett reportage i någon tidning där han visade upp sina vitblommande  blåklockor.

Fortfarande sommar och nu är värmen snart här igen. Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det sommargott!

Birgitta


tisdag 28 juli 2020

Luktärter är ett sommarmåste.


Säsongens största luktärtsbukett kom min man hem med idag efter ett snabbesök på landet och grönsakslandet. 


Nu har den stora buketten flyttat in till 
köksbordet och sprider sin doft i hela huset.






Det är i grönsakslandet som jag odlar mina luktärter men i år har jag också planterat den låga 'Bijou Blue' 



i några krukor jag har på altanen och där blommar de överdådigt fint, kanske tack vare regelbunden gödselvattning.
Redan i april planterade jag ut de förgrodda plantorna både på friland och i krukorna. De stod länge och stampade innan de började växa till för våren var kall här på Västkusten. Men efter regelbunden gödselvattning med omväxlande både guldvatten och hönsgödsel, kan jag nu plocka stora doftande buketter av t.ex
Charlie's Angel
Heaven Scent
High Society
Prince of Orange
Rosy Frills
Scarlett
Bijou Blue

En doftande sommardröm jag inte vill vara utan och jag länkar som tidigare till TrädgårdsFägring.

Ha det sommargott trots lite kyla och regn.

Birgitta

torsdag 28 maj 2020

Eländes elände


eller stor glädje. Ja det där med trädgård är verkligen en omväxlande hobby.



Här har ganska många växter dött under vårvintern, växter som trodde det var vår redan i februari och sköt skott som sedan frös bort under kalla mars. Framför allt är det hortensior, olika Hydrangea serrata, som gett upp och Clematis montana 'Alba'. En klematis jag väldigt gärna skulle vilja ha klängande i det gamla snart döda päronträdet.


Just nu i slutet av maj, efter det sista regnet, har sniglarna invaderat rabatterna. De har sina favoritväxter så som Campanula 'Sarastro', alla trädgårdsirisar t.ex Iris 'Maui Moonlight', Symphyotrichum lateriflorum ‘Lady in Black’ och malörten Artemisia lactiflora. Den sistnämnda trodde jag var helt död ända till jag en kväll fick se alla sniglarna som hopats runt platsen för plantan. Minsta lilla tillväxt åts upp direkt.


Tränar på att inte fastna i det tråkiga för hela tiden finns det ju också något vackert att glädja sig åt.

 

Akebia trifoliata blommar fortfarande för fullt. En del knoppar frös bort men det har i alla fall inte påverkat doften, inte minst en vindstilla kväll då den nästan fyller hela vår lilla trädgård men om det blåser gäller det att sitta eller stå i vindriktningen för att känna den.


Så många pionknoppar plantorna både här hemma och på landet bjuder på i år har de aldrig gjort tidigare och det tackar jag förra årets gödselvattning för. 

Paeonia mlokosewitschii har tidigare bara haft 7 knoppar som mest och i år är det dubbelt så många.





Humleblomster hör till mina favoriter både i trädgården och den vilda naturen. På köksbordet står en 'vild' bukett och i trädgården blommar hybriderna som aldrig förr,


Geum 'Bell Bank',



Geum 'Mrs W. Moore', tror jag och


Geum rivale ”Nathalie” med variegerade blad från Berit som jag tyvärr inte har någon bra bild på.



Men blommar gör också snödroppsträdet, Halesia monticola 'Arnold Pink'



och pärlbusken Exochorda macrantha 'The Bride'.




Favorittulpanen, Tulipa sprengeri, som Bente för åtta år sedan köpte in 4 lökar av åt mig, har i år sex blommor. 5 i ursprungsplanteringen och en utanför köksfönstret. Där har jag aldrig planterat någon lök så det måste vara en frösådd. Gissar att det tar 7 år från frö till blomma. Nu har jag massor av frösådder och jag hoppas verkligen få vara med så att jag i alla fall kan få se några av dem i blom.

 

Idag damp Hemträdgården ner i brevlådan och jag har bläddrat och läst lite och fastnade för en artikel om Estrid Ericsons trädgård Tolvekarna. En informativ och spännande läsning. Extra roligt att Emma Lundberg och Estrid Ericson blev vänner trots åldersskillnaden och att deras tankar om trädgård och heminredning gick hand i hand.


Emma Lundberg: 'Men minns att en trädgård aldrig blir färdig, den är ett levande väsen, som förändrar sig ständigt och som alltid kräver den vård.'


Estrid Ericson: 'Våra hem är aldrig fullt färdiga: under hela vår levnad bygger vi vidare på dem.'

Visst är det så, trots ålder, det finns alltid något spännande, gammalt eller nytt, att fastna för.

 

Ha det gott och trevlig helg!