Snön försvann snabbt och med den vintern.

De tidigblommande snödropparna låg med sina stora knoppar startklara under snölagret och tillsammans med fågelsång och solsken fanns den efterlängtade våren helt plötsligt bara på plats. 

Galanthus plicatus 'Godfrey Owen'

Trots ryggont och dåliga ben njuter jag av att återigen kunna vårstäda och gå på upptäcktsfärd i trädgården. Just nu är det extra spännande att se vilka av förra årets snödroppsinköp som dyker upp. 

Har sedan 2006 sparat uppgifter om vem/vilka jag handlat snödroppar av. Några av dem sticker ut lite extra eftersom de flesta snödroppsinköpen från dem överlevt första vintern och fortfarande finns kvar i trädgården. 

Till dem hör Kajupank, en trädgårdsamatör som bodde på Hisingen, Snape Cottage och Angela Whinfield, en kontakt i Storbritannien jag fick via boken Snowdrops A Monograph of Cultivated Galanthus och Coolplants. 

Vårstädningen de senaste dagarna har jag gjort i högervarv pga morgonsolen och igår hann jag nästan hela varvet runt. Julrosornas knoppar, de som klarat sig från alla minusgrader vi haft, har börjat sträcka på sig och ville absolut inte träffa på en lövräfsa men snödropparna, de som fortfarande bara är i knoppstadiet klarade den där räfsan riktigt bra.

När det igår var dags att gå till sängs tog jag med boken Vårkänning av Hannu Sarenström. Rubriken på första kapitlet var/är Trädgård ett livslångt öde. Nej kände jag helt spontant, inte vill jag att trädgården skall bli eller vara mitt öde. Den skall ju bara vara till ren och skär njutning! Och glädje så klart! Men när jag tänkt efter så finns där kanske ändå en liten känsla av öde. 

När slutar man älska sin trädgård? 

Dagens citat i Till Bokmalin "Vi skall inte kassera människor, vi skall placera dem." av William Booth, men vad menade han med placera?

Allt gott och fortsatt fin vår!

Ja, julrosorna blommar riktigt överdådig just nu, i alla fall om jag jämför med de senast 5-6 åren. 

Till och med de där gamla som jag köpte för många, många, år sedan när mamma och pappa var med oss till Staudengärtnerei Peters i Tyskland på julrosutställning och som under de senaste åren knappt kommit med en endaste blomma, verkar fått nytt liv. 

Visst har jag gödslat trädgården under åren som gått men de senaste åren har jag även 'punktgödslat' med guldvatten och det verkar gett resultat.

De mestadels grönvita snödropparna har blommat över och nu har trädgården inte bara tagits över av julrosor utan också blåsippor, 

nunneört i många olika färger, luktvioler och tidigblommande vivor.

När det gäller nunneört känner jag mig lite ambivalent. Älskar den vitblommande Corydalis malkensis. Den kan få breda ut sig hur mycket som helst men den där lilafärgade, smutslila, vill jag helst inte ha i trädgården. Har under åren som gått köpt en del olika nunneörter men ingen av dem har haft lila blommor så det händer att jag undrar varifrån de där lila egentligen kommer.

När det gäller vivorna är jag väldigt förtjust i den här med blå blommor från Kerstin i Uddevalla. Något namn på den har jag inte men vad gör det? Den blå färgen är helt underbar ändå och mer blå i verkligheten än på fotografiet.

Om ett par dagar råder förhoppningsvis ordning här i huset igen efter mer än en månad av kaos och det första jag då skall göra i trädgården är att gräva bort de smutslila och i mitt tycke fula, nunneörterna.

Allt gott och fortsatt fin vår!

En kall vår

men tillslut kom värmen och det blev nästan sommar, i alla fall försommar, direkt. Från vinterkängor till sandaler från ena dag till den andra, men det är ju egentligen inget ovanligt. Vårvärmen tar i alla fall mig ofta på sängkanten och det gjorden den även i år.

Julrosorna blommar för fullt fortfarande 

och det har kungsängsliljorna också börjat göra. Av de där kanske 30 lökarna jag en gång planterade har det under åren lopp blivit hundratals. De har mer eller mindre invaderat ett par av rabatterna med sina violettröda och vitrutiga klockor och jag, och inte minst liljebaggarna, njuter när jag ser dem. De står där i full blom några dagar för att sedan snabbt vissna bort och nästan bara försvinna bortsett från frökapslarna. Hade jag de senaste åren inte tagit bort dem innan de spruckit upp och släppte sina fröer hade kanske hela trädgården varit överfull?

Så upplever jag med mycket i trädgården nu för tiden men det har säkert med ålder att göra, både på mig och trädgården.

De där tre tujorna, Thuja 'Brobeck'  som jag planterade 2006 efter ett besök hos Lindhult tillsammans med Sophie, har nu blivit mer än 5 meter höga och mer än fula nertill. 

Om det beror på alla kattbesök eller om det blir så med tujor vet jag inte men nu är de uppstammade och alla bruna och  torra grenar är borta. Det gäller bara att vänja sig vid det nya.

Under en Skåneresa för 7 år sedan föll jag för en liten kruka med Stort ekorrbär Maianthemum dilatatum bara för att jag tyckte bladen var vackra och i dag grävde jag, grävde och försökt rensa bort alla rötter av denna invasiva växt som brett ut sig på ett par kvadratmeter här i trädgården. Det har för mig varit så lätt att falla för något jag tycker är fint utan att alltid ta reda på mer om  växtens 'beteende'.

Nu skall jag glömma både invasiva växter och ogräsrensning i trädgården för några dagar och i stället ägna mig åt utplantering av blom och grönsaksplantor. 

Grönkål, sallat, rosenskära och  några rödbetsplantor står på tur för utplantering och så blir det säkert ett nappatag med mördarsniglarna.

Men sist och inte minst skall jag bara sätta mig och försöka sitta still under det blommande körsbärsträdet och njuta av bin och humlesurr. Synd bara att jag stickat så mycket att axlarna strejkar för att sitta där och rulla tummarna blir inte lätt.

Detta skrev jag i torsdags men hann inte lägga ut det.

Allt gott och fortsatt fin vår!

Julrosor, julrosor och julrosor...

Älskat julrosor lika länge som jag haft en egen jordplätt att odla på. En gång i tiden var jag noga med namn och rena arter var extra spännande. 

Numera är glädjen stor när en planta i trädgården verkar gilla livet och visar upp det genom en generös blomning.

Den här våren har julrosorna fått ett nytt liv. Många av plantorna har fler blommor än någonsin tidigare.

Helleborus hybridus 'Blue Lady' från Blomstergården 2003

Kanske tack vare guldvatten-vattningarna de fått under några år och den regniga sommaren vi hade förra året.  Om jag minns rätt sätter plantorna anlagen till nästa års blomning på sommaren och vill då inte ha det för torrt.

Under åren som gått har jag tagit död på riktigt många julrosor. Skakade inte av den torvjord de var planterade med i krukorna innan jag planterade dem i trädgården. Grävde då bara ett hål, satte ner jordklumpen, fyllde tillbaka den uppgrävda jorden och vattnade ett par gånger.

I stället borde jag klippt upp ev rotsnurr, skakat bort torvjorden från rötterna och blandat in den i den uppgrävda trädgårdsjorden innan jag planterade julrosen i det uppgrävda hålet och vattnade. Då hade plantans rötter haft en större chans att etablera sig istället för att torka bort i krukjorden under den kanske regnfattiga och varma sommaren.

De fula fjolårsbladen är sedan länge bortklippta och om en månad eller så är det dags att ta bort fröställningarna för att slippa massor med frösådder runt plantan nästa år.

Länge trodde jag att de dubbelblommande var  sterila och därför inte klippt bort de vissna blommorna men runt Helleborus hybridus 'Party Dress' Gelb som jag för 20 år sedan köpte av J. Peters i Tyskland  

har nu ett flertal enkelblommande plantor dykt upp. Fina de också men det blir lätt för mycket av det goda på en liten yta.

Vår stjärnmagnolias halvt utslagna knoppar lyser bruna men julrosorna har klarat minusgraderna vi haft nattetid den senaste veckan riktigt bra. Tidigt på morgonen lutar de sig mot marken men det dröjer inte särskilt länge innan blomställningarna rest sig igen.

Nu önskar jag oss alla en mer solig och varm vår!

Årets första trädgårdsdag

hade jag i går. 

Både det tjocka lövtäcket och julrosbladen behöver bort för att ge plats åt snödropparna som sträcker på sig och börjar visa upp sina knoppar.

Galanthus 'Jaquenetta'

Galanthus 'Hippolyta' bild från förra januari.

Hann inte särskilt långt under de där drygt två timmarna jag var ute men två säckar med en blandning av fjolårslöv och hästgödsel blev det och en med avklippta julrosblad och lite annat i växtväg, så som t.ex vissna irisblad. 

Strandirisens blad är lätta att klippa bort under senhösten men dessa glömdes bort och nu är de sega och betydligt svårare att bli av med.

Under lövmattan hittade jag en hel del snödroppslökar liggande uppe på jorden. En del 'upptryckta' på grund av platsbrist och andra tror jag kan vara självsådda. Skall plantera dem i gräsmattan på landet och hoppas på att jag får se dem blomma.  

Innehållet i säckarna med löv och gödsel hamnade i dag som jordförbättrare i grönsakslandet och de avklippta bladen blev till utfyllnad i det jag kallar 'moraset'.

Vår trädgård är liten och buskar breder ut sig. Eftersom jag tycker om att driva kvistar under vårvintern brukar jag vänta tills den här tiden på året med att klippa bort 'rymmarna', de där grenarna som växt in till grannen. 

I fredags tog jag fram sekatören och sedan dess står de förrymda i vaser på matbordet. Hoppas att både guldazaleans och stjärnmagnolians knoppar orkar slå ut. Visst är kvistarna vackra i knoppstadiet men slår de ut så bjuder blommorna på massor av doft, vårdoft.

Ett extra plus nu i dessa längtans och väntans tider.

Allt gott!

Sköna maj, varmt välkommen!

Kungsängsliljorna som frösår sig villigt har så smått börjat ta över efter snödroppar, vårstjärnor och scilla 

och blommar nu som finast tillsammans med julrosor, sockblommor och vivor.

Här har vinterkläderna hängts undan men nätterna är fortfarande kalla. Extravärmen i växthuset är borttagen men varje kväll täcker jag fortfarande plantorna med fiberduk och ser fram mot värmen som lovats dyka upp nästa vecka. Då skall en hel del av de små plantorna få flytta ut och jag gissningsvis bli till snigelvakt under några kvällar, precis som tidigare vårar.

Att jag vid den här tiden under ganska många år gått med planteringsspaden i högsta hugg och medvetet letat efter och grävt bort Sippskålen, svampen Dumontinia tuberosa eller heter den kanske Sclerotinia tuberosa, som dykt upp längs vitsippsstigen, den där smala längs gränsen till grannen i väster, verkar gett resultat. 

I vår blommar återigen många olika sippor och någon Sippskål har jag ännu inte sett till, men jag tittar efter den nästan varje dag och spaden har jag med mig. Det jag under åren grävt bort har hamnat i soptunnan och inte i komposten.

Kvällssolen, den underbara, får det att lysa extra mycket rött om de nyutslagna löven på Corylus colurna, den turkiska trädhasseln jag köpte på Lindhults plantskola för 14 är sedan 

och stjälkarna på svavelpionen. 

Den skiner också med sina sneda kvällsstrålar på blåsipporna under norrsidan häcken och lyfter fram de där sipporna som fortfarande blommar. Den här heter Hepatica acutiloba 'Louise Koehler'.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar

fortsatt fin och solig vår och trevlig helg!

Äntligen är nog våren här på riktigt.

Hyacinterna har sedan ett par, tre, dagar fått flytta ut ur växthuset och har klarat tillvaron ute med de där få minusgraderna vi haft riktigt bra.

De flesta julrosorna har knoppar som börjat slå ut. Här en spontan frösådd som jag är riktigt förtjust i men växter med vita blommor faller jag väldigt lätt för. 

Snödropparna har snart blommat över och mycket annat med mer färg är på väg upp ur marken. Rådjuren har varit på besök så hur det blir med blommande tulpaner återstår att se. Kanske har rådjuren inte lyckats bita av själva knoppen på alla. Tyvärr missade vi att tricodera i tid.

I dag var det dags att skola om de första frösådderna, plockblommorna, ettåringarna och grönsaksfröerna jag sådde för mer än ett par veckor sedan och lite annat som börjat gro mer än bra i växthuset.

Corydalis malkensis har börjat blomma. Den är min favorit bland nunneörterna i trädgården. 

Malkanunneörten är den vars knoppar slår ut först av de nunneörter vi har, blommorna är vita och när snödropparna vissnat är det den som målar marken vit, i alla fall på några ställen. Den sprider sig gärna, mer än gärna kan jag tycka ibland, men den går till vila och försvinner tidigt på säsongen och så är ju blommorna vita. Ursprungligen kommer den från Kaukasus, ett område mellan Kaspisk havet och Svarta havet.

Blåsippor, blå och rosa scilla, snöklockor, vivor, violer, vårstjärnor och lite annat står på kö och vi har en härlig tid framför oss. Det gäller som alltid att bara njuta och ta vara på de dagarna vi får.

Nu har vi en helt underbar tid framför oss.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar en riktigt Glad Påsk!

Aprilväder så här sista dagen i mars.

Halva dagen i dag har det snöat. 

Julrosornas rosalila blommor har kantats med vitt 

och både snödroppar och snöklockor har fått göra skäl för sina namn.

Galanthus 'S. Arnott's' blommor har hängt tungt mot marken och nere i högra hörnet skymtar Galanthus plicatus 'Wandlebury Ring'.

Purpurkål och ringblommor, några av de fröer som efter sådd hamnat i kallväxthuset har redan börjat gro och hyacinterna, som fått flytta in på grund av minusgraderna nattetid, förgyller med sin doft den lilla stund jag dagligen tillbringar där.

Vädret, det där vädret, blir som det blir men just nu önskar jag lite mer värme och gärna sol. Helgen som kommer skall bli solig men värmen dröjer. Jag kan ju inte få allt, även om jag gärna vill, utan måste nöja mig och glädjas över det jag får, även minusgrader och snö.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Allt gott och Trevlig Helg!