Dan före dan hann bli till dan efter dan..

Regnet som mer eller mindre öst ner i veckor, så känns det i alla fall, har upphört, temperaturen sjunkit ner mot nollan och solen tittat fram lite försiktigt. Perfekt väder för en trädgårdsrunda.

Ryckt lite ogräs, klippt bort några fula julrosblad men framför allt bara njutit av tibasten som börjat blomma, svavelpionens röda knoppar, vinterbärets gröna 

och inte minst av alla snödroppsspjut som börjat dyka upp lite varstans i trädgården. 

Några visar redan sina små vita knoppar. 
Den mörka senhösten är förbi för den här gången, ljuset på väg tillbaka och våren ligger framför oss. Men innan dess skall vi så klart fira jul och ha en vinter.
Nu några citat från två böcker: Hela året i min trädgård av Walter Bauer.

"Det är konstigt med en del trädgårdsägare. Så fort blommorna frusit bort, tjälen gått i jorden och redskapen låsts in, vänder de sin trädgård ryggen som om den inte existerade. Väntar på våren då det skall börja spira igen kantänka - och dock: ville de titta lite närmare på sina växter även under den mörka årstiden skulle de upptäcka åtskilligt: fina skiftningar i vinterträdgårdens ansikte, subtila färgnyanser i jord, stenar, mossa, bark, vissna löv, frukter. Träds och buskars arkitektur, som framträder nu sedan bladen fallit. Perenna växter, ännu i döden bevarande något av sin karaktäristiska byggnad."

"Det är ju en konstnärs speciella syn på saken - men även en vanlig dödlig trädgårdsägare borde lite mer än vad som vanligen är fallet lägga märke till vinterträdgårdens skönhet. Men då får han inte sätta putsen främst bland alla trädgårdens arbeten, putsen för dess egen skull. Det finns gott om folk både bland fackmän och amatörer, som inte tål att se ett ogrässtrå, inte en buskes kvist, som vågar växa utanför buskaget på anläggningsritningens utstakade linje eller en vissen växt - bevare oss väl: allt som är visset måste bort. "

Har försökt ta till mig Walter Bauers ord om vinterträdgården och låtit de vissna perennerna stå kvar i rabatterna men nu när snödropparna börjar dyka upp är det snart dags att ta fram sekatören. Bara solen tittar fram börjar det klia i fingrarna.

och En svensk naturdagbok av Lena Larsson

"En gång om året - till jul- tar vi in ett helt träd i stugan: granen. Den pyntas, den står och lyser och glittrar. Somligt pynt har kanske gått i arv - den stjärnan MÅSTE sitta i toppen. Inga traditioner är så envisa som just julens.

Men vart tar julen vägen? Så snabbt är de stampande helgdagarna förbi, grenarna barrar krumma, granen åker ut. "

Maten är klar, bordet dukat och i morgon skall början på julen njutas tillsammans med barn och barnbarn.

Här stod granen i sitt hörn och lyste igår 

när alla snälla barn fick besök av jultomten. 
Visst är underbart kort men granen barrar i alla fall inte och ännu är inte julen slut heller.

En riktigt god fortsättning!

Snödroppar och pepparkakor.

I går när jag återigen gick trädgårdsrundan såg jag att snödropparna tittat upp betydligt mer än för ett par veckor sedan. Som alltid är det John Gray

Reverend Hailstone och Fieldgate Prelude som sträckt på sig mest och har riktigt långa gröna spjut som sticker upp ur marken. Så långt som på bilden ovan, har de inte kommit ännu. Den bilden är från i våras. Men tiden går fort så snart är det dags att precis som flickan, 

snödroppsflickan på redikylen av Pinnplockerskan Bettina Wingolf, dansa snödroppsdansen men innan dess skall vi fira jul.

De få julklappar vi köpt är inslagna och ligger i säcken, julgranen som står ute i en hink med vatten bara väntar på att få flytta in och idag bakade vi pepparkakor. Köpepepparkakor vill vi inte ha. Skall man äta onyttigheter måste de så klart vara goda och lika goda som de egenbakade finns inte att köpa.
Ja, bakade och bakade. Någon kavling blir det inte längre.

Istället rullas degen till tjocka korvar som inklädda i gladpack får ligga i kylskåpet i 3-4 dygn innan de skärs i tunna skivor. Jag skar och maken gräddade. En snabbt sätt att både få riktigt goda pepparkakor och juldoft i huset.

Vårt recept kommer från Ellika-Britta som kallades Ellen, var född 1859 och mormor till min svärmor.

De gamla pepparkaksmåtten hänger numera bara som prydnader i köket året om

  

och texten på burken som pepparkakorna hamnade i fick mig att tänka till.

Fortsatt fin advent!

Julen får nu samsas med våren.

Bara ett kort tag visserligen för snart förpassas julpynt och tomtar tillbaka till sitt skåp.

Många av snödropparna sticker upp ur jorden.

Galanthus 'Reverend Hailstone', en ganska tidigblommande elwesii från Anglesy Abbey är en av dem som nu 'kommit längst.'

I går tog jag fram spaden, det gäller att passa på innan minusgraderna är här igen, och grävde upp några som planterades i krukor för att kunna njutas även inomhus. Hoppas bara att de orkar slå ut.

Nu står Galanthus 'Magnet' och den felnamnade Galanthus 'Rodmarton Capella' och samsas med halmtomtarna i köksfönstret. För att blomstjälkarna inte skall bli alltför långa och gängliga får krukorna tillbringa den ljusa delen av dagar med plusgrader ute på trappan.

Så här tidigt, eller skall jag kanske skriva sent,  har jag aldrig tidigare lånat in snödroppar från trädgården. Kallar det för lånat för när de blommat över delar jag lökarna och planterar ut dem på en ny plats.

Ljusstaken av Elna Karin Helgesson har en snödroppe som påminner om Galanthus 'Marjorie Brown' en storvuxen form av G. elwesii monostictus som blommar sent och har vackra blågröna blad.

Enligt Karel Čapek i boken Ett år med min trädgård skall allt trädgårdsarbete vara klart nu i december.

" nu är allt färdigt. Ända hittills Har trädgårdsodlaren grävt, skyfflat och luckrat, vänt jorden, gödslat och kalkat, strött ut torvmull, aska och sot, beskurit, sått och planterat, planterat om och delat plantor, lagt ner lökar i jorden och tagit upp knölar ur den över vintern, strilat och vattnat, slagit gräs, rensat bort ogräs, täckt blommor med ris eller täckt dem med jord upp till halsen; allt detta har han sysslat med från februari till december, och först nu, när trädgården ligger täckt av snö, erinrar han sig, att det är en sak han glömt: att se på den."

Gott slut och Gott Nytt År! 

och njut av trädgården även om det är vinter. 

Julen står för dörren

men utomhus känns det ibland, trots mörkret, som vår. Snödropparna har dykt upp och några av dem visar redan sina vita knoppar.

Galanthus 'John Gray' den 17 februari och just nu.

Även de olika svalörterna har börjat täcka den mörka jorden med sina vackra blad. Julrosen jag fått från Bertil, den som ursprungligen kommer från Ester i Skene, blommar återigen och det beror säkert på att jag flyttat fram den till en ljusare växtplats. 

Den där enda vita blomman fick mig att tänka på Selma Lagerlöfs novell, Legenden om julrosorna. Oavsett om man är kristen eller inte, någon vackrare julberättelse får man leta efter, tycker jag. Den handlar om hur den stora och farliga Göingeskogen varje julnatt förvandlas till en underbar lustgård och att vi inte skall vara alltför rädda för det okända.

Årets kortaste dag var det den 21 december, men nu vänder det snart och vi kan så sakteliga se fram mot ljusare tider. Önskar de där ljusare tiderna också kunde innebära fred och självbestämmanderätt för alla oss människor här på Jorden.

Visst gäller det att njuta av alla dagar vi får men nog är det lättare att göra det när dagarna blir längre och solen visar sig lite oftare.

Här har vi städat och pyntat färdigt. Sillen, Hannus tomatsill och en paprikasill, står i kylskåpet tillsammans med den ugnsbakade skinkan. Nu kan julen komma.

Önskar er en riktigt God Jul!

Tankar om livet och drömmar om det som är roligt.

I dag, första advent, 

skördade jag det sista i grönsakslandet, grönkål, purjolök och svartkål. 

Bra att ha inte minst med tanke på julmaten.

Fast det bara är första december har jag redan drömmar om

kommande egenodlade grönsaker 

och prunkande blombuketter, trots att jag försöker leva i nuet.

Sättpotatisen inför nästa odlingssäsong är förbeställda och fröerna inköpta. Några av fröerna, 

så som luktärter, har hamnat i frysen och andra i matkällaren.

Nu funderar jag på om vi skall ha någon gran till jul eller inte? Har jag på grund av dålig ork, mina ben krånglar, givit upp den tanken eller har jag bara med åren blivit mer bekväm? Måste erkänna att jag ännu inte riktigt lärt mig var gränsen går mellan dessa två. Är det förmågan som kan få mig att ge upp eller är det bekvämligheten? Att ge upp när kraft och ork försvinner måste jag så klart acceptera men inte tusan skall jag ge upp det roliga här i livet bara för att jag blivit bekväm, fortfarande kan jag både gå och krypa och att cykla går finfint.

Ja, så klart vi skall ha en gran!

Allt gott och fortsatt fin advent!

Tomtar på loftet, nog har jag det.

I början av veckan öppnade jag julskåpet, lite tidigt kanske, men det är alltid lika roligt att återigen få se vad det är jag under åren som gått fyllt det med.

Den där lusten att leta gamla julsaker försvinner inte fast jag numera inga fler behöver, men vad behöver man egentligen? Här bara villhöver jag och fortfarande är det lika roligt att ha lust och möjlighet att ibland förälska sig och kanske falla. 

Nytillskottet från helgen som gick, en helt oemotståndlig gammal kottetomte med lykta och säck

¨

och en 100 år gammal lika oemotståndlig tomteljusstake som trots brända ljushållare fick följa med hem. 

Stjärngossarna, lucian och tomteflickorna med lyktor är från slutet av 1940-talet men tillverkades in på 1950-talet. Märkta undertill med MA eller NA och ibland Made in Sweden och såldes genom hemslöjdsbutikerna. Har inte lyckats hitta någon information om dem men skulle gärna vilja veta mer.

De gamla lite slitna änglarna på bilden kan komma från grannlandet Danmark och Per Højholm BogenseTrœkonst.

Dessa rödmålade tomtar med ganska så arg blick hör också till julfavoriterna. Gissar att de kom via hemslöjden i slutet av 1940-talet, men vem är tillverkaren?

Nästan alla de charmiga trätomtarna på den här bilden kommer från Träkroken, Guldkroken och tillverkades på 1940-talet. Visst är de fina även om de är ganska så små?

Hör gärna av dig om du vet mer om några av de gamla trätomtar.

Allt gott och fortsatt trevlig helg!

Gamla julgransprydnader och egeninlagd sill

är inte ett absolut måste, men nästan om jag bortser från familjen.

Det är inte bara fröinköpen jag tjuvstartat med nu i december utan också julgranen. 

En ganska glesväxt rödgran som vi hittade på landet friserades med hjälp av sekatör innan den redan i fredags fick flytta in. Inte särskilt vacker i formen men den får duga. Färsk och doftande är den i alla fall. Samma dag passade jag på att klä den.

Samlade under många år på gammalt julgranspynt men nu är det längesedan det blev några nya inköp.

Förvarar mina 'julgranskulor' nerpackade  i gamla plåtburkar med glaslock. Det är lätt att glömma bort vad som finns i burkarna men igenkänningens glädje är stor när jag packar upp dem. Många har blivit favoriter som jag bara måste hänga upp. 

Några är reseminnen så som en cowboy från North Carolina 1991, 

andra är arvegods som nallen från farmor och tomten från svärmor 

men många kommer från loppisar så som den gamle 'granvaktaren' eller auktioner. 

Det är nästan alltid samma julgranspynt som år efter år får pryda granen trots att jag har många att välja på, favoriterna måste ju bara få komma ut och lufta sig.

Är inte särskilt förtjust i 'köpesill' så även när det gäller sillinläggningar har jag favoriter som jag samlat på mig under årens lopp. Dit hör bl.a Hannus tomatsill, lingonsillen med rödlök och kardemumma samt en paprikasill. I år har jag hittat ett nytt recept jag gärna vill prova så paprikasillen har blivit ersatt med en rödvinssill. 

Under ett loppisbesök i november stötte jag på Sanna Töringes bok Vintermat och i den hittade jag för mig många nya spännande recept och ett av dem var just rödvinssill. 

Nu står inläggningarna i kylskåpet och får stå där tills lillejulaftons kväll då vi skall provsmaka.

En riktigt God Jul!

Här har jag redan tjuvstartat.

Tidigare år har jag väntat tills mellandagarna med att beställa hem fröer men i år kunde jag inte hålla mig 

så nästa års odlingar och drömmar om riklig blomning 

och ett frodigt grönsaksland ligger redan antingen i frökorgen i källaren eller i frysen. Där får de bli kvar tills mitten av mars.

Julen närmar sig med stormsteg och förberedelserna tar stor plats i tankarna. Granen, duger den som vi hittat på landet? Julstjärnor tycker jag inte om och absolut inte de röda så vilka julblommor skall jag välja istället? 

Hyacinter så klart och en och annan amaryllis men annars får det bli vintergrönt i form av gran och tallris, ev lite ene också men den sticks förfärligt. Inga världsliga bekymmer precis och nog är jag privilegierad men det känns skönt att för en tid kunna stänga ute allt elände som finns både här i Sverige och övriga Världen.

Trädgårdstankarna finns där även om det inte blir några frösådder än på ca tre månader. Nu när snön är så gott som borta har jag börjat min snödroppsspaning. 

Som jag tidigare berättat har Galanthus 'John Gray' visat sig ovan jord men några fler har jag ännu inte sett. När jag går min runda spanar jag extra mycket efter de jag köpte under sensommaren och förhösten. Några av dem för att ersätta sådana jag gärna vill ha i trädgården men som försvunnit, gett upp eller blivit uppätna. Dit hör Galanthus plicatus 'E.A. Bowles', Galanthus 'Midas' och Galanthus 'Madelaine'. De två sista fanns det i våras lite, lite liv i men jag vill inte, har inte tid, att vänta i fem år för att få se dem blomma. Mr Bowles har jag försök med två gånger tidigare men misslyckats, varför vet jag inte. Nu är det sista inköpet planterat på en annan plats och kanske kan han trivs där. Även Galanthus 'Lady Elpinstone' har jag lyckats ta död på. Nu finns lite nytt hopp även för henne för i våras bytte jag till mig en ny lök och även hon har hamnat på en annan förhoppningsvis bättre plats i trädgården.

Är du intresserad av snödroppar finns det ett par svenska sidor på Facebook.

https://www.facebook.com/groups/921896448635424

https://www.facebook.com/groups/869610003897661

Via tips från snödroppsvänner har jag hittat till  Michael Camphausen https://www.michaelcamphausen.de/

Han säljer snödroppslökar både in the green och i vila och från honom köpte jag, för mig, tre helt nya snödroppar i höstas. Dessa tre ser jag med spänning fram mot att få se livstecken ifrån. Lite tidigt att redan nu leta efter dem men tidigblommande med väletablerade lökar börjar snart dyka upp om vintern ger vika och vi återigen får plusgrader.

Trevlig Tredje Advent!