onsdag 20 december 2023

Gamla julgransprydnader och egeninlagd sill

är inte ett absolut måste, men nästan om jag bortser från familjen.

Det är inte bara fröinköpen jag tjuvstartat med nu i december utan också julgranen. 

En ganska glesväxt rödgran som vi hittade på landet friserades med hjälp av sekatör innan den redan i fredags fick flytta in. Inte särskilt vacker i formen men den får duga. Färsk och doftande är den i alla fall. Samma dag passade jag på att klä den.

Samlade under många år på gammalt julgranspynt men nu är det längesedan det blev några nya inköp.



Förvarar mina 'julgranskulor' nerpackade  i gamla plåtburkar med glaslock. Det är lätt att glömma bort vad som finns i burkarna men igenkänningens glädje är stor när jag packar upp dem. Många har blivit favoriter som jag bara måste hänga upp. 


Några är reseminnen så som en cowboy från North Carolina 1991, 



andra är arvegods som nallen från farmor och tomten från svärmor 


men många kommer från loppisar så som den gamle 'granvaktaren' eller auktioner. 



Det är nästan alltid samma julgranspynt som år efter år får pryda granen trots att jag har många att välja på, favoriterna måste ju bara få komma ut och lufta sig.

Är inte särskilt förtjust i 'köpesill' så även när det gäller sillinläggningar har jag favoriter som jag samlat på mig under årens lopp. Dit hör bl.a Hannus tomatsill, lingonsillen med rödlök och kardemumma samt en paprikasill. I år har jag hittat ett nytt recept jag gärna vill prova så paprikasillen har blivit ersatt med en rödvinssill. 


Under ett loppisbesök i november stötte jag på Sanna Töringes bok Vintermat och i den hittade jag för mig många nya spännande recept och ett av dem var just rödvinssill. 


Nu står inläggningarna i kylskåpet och får stå där tills lillejulaftons kväll då vi skall provsmaka.

En riktigt God Jul!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar