Visar inlägg med etikett hylotelephium. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hylotelephium. Visa alla inlägg

söndag 14 juli 2019

Sommar, sommar....


Äntligen sol och värme. Salta bad 


och sköna både dagar och kvällar under körsbärsträdet på landet. 


Där har kålen i grönsakslandet fått skydd av gardinen Lill och morotsflugan har ännu inte hittat dit. 


Rödbetorna är stora nog att gallras, salladen frodig och fin och de första vaxbönorna klara för skörd.
Att bara se det vackra och blunda för all ohyra tränar jag på varje gång jag är hemma i trädgården för att vattna. I år gäller verkligen att ta på sig rätt glasögon för att kunna se positivt på det där med trädgård. 





Njuta av både blommor och doft när det gäller rosorna och strunta i att några av dem tappat så gott som alla blad på grund av svartfläcksjuka och rosrost. Rosenbladstekeln har härjat hårt och det har även klematisbladstekeln gjort. Så fort jag råkar komma när någon av klematisen dröser det ner små gröna larver. Har aldrig tidigare varit med om en sådan stekelinvasion. Hoppas alla småfåglar kan äta upp sig inför hösten och den långa flytten söderut.
Även flera av kärleksörterna vi har i trädgården saknar nästan alla blad och de flesta av dem även sina blomknoppar. Gissar att det är någon fjärilslarv som hållit kalas men vilken vet jag inte.
Nästan till sist ett citat från Karel Capek och boken Ett år med min trädgård.
"Vad är det för en  viktig och okunnig trädgårdskarl, som går förbi det skönaste man kan odla, som nu till exempel den här salladsraden. På denna förebråelse svarar jag, att jag under en av de talrika faserna i mitt liv också härskade över några sängar med morot och kål och sallad och kålrabbi. Jag gjorde det säkert i någon romantisk stämning, jag ville unna mig illusionen av att vara farmare. I sinom  tid visade det sig, att jag dagligen måste sätta i mig hundratjugo rädisor, eftersom ingen annan i familjen ville äta några fler. Veckan därpå drunknade jag i kål, och sedan kom det orgier i kålrabbi, som till och med var träig. Det fanns veckor, då jag tre gånger om dagen var tvungen att äta sallad för att inte behöva kasta bort den. Jag ämnar inte alls fördärva glädjen för grönsaksodlarna, men vad de dragit upp, det må de också äta."




Älskar mitt grönsaksland, äter det jag kan och vill, ger bort ibland och resten kan gärna hamna på komposthögen.
Länkar som jag brukar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt skön sommar!

fredag 10 augusti 2018

Att jag aldrig lär mig och snart är det försent.


Vårblomningen i trädgården är intensiv och jag som älskar aklejor tror en kort period i maj att jag har plats för hur många som helst 


och nu när hösten närmar sig är därför den stora rabatten mot väster full av aklejablad och inte mycket annat, med viss reservation.
Det är inte bara aklejor jag tycker om utan också kärleksört och den skulle jag just nu under första halvan av augusti vilja ha fler plantor av. Gärna stora som stod där och lyste med både vacker mörk bladfärg och fina blommor bland allt det gröna. 



Den här heter Hylotelephium 'Crazy Ruffles' och bladen blir mörka om den står soligt.
Beroende på sort blommar kärleksörten med framför allt röda, rosa och vita blommor från juli till november och är värdväxt för fjärilar, bl.a. apollofjärilens larver under sensommaren.


Under åren som gått har jag när jag stött på en kärleksört jag aldrig tidigare vare sig odlat eller sett, köpt och planterat den här i trädgården. Några tackade för sig och gav upp redan andra året medan den här Hylotelephium telephium 'Sunkissed' fortfarande håller ut och kommer med både fina knoppar och ljusgula blommor.


Här har de plantor jag har en tendens att bara lägga sig. Nu har jag lärt mig att näringsrik jord ger rangliga plantor och det är sådana där övergödslade och ostyriga som växer här i vår trädgård, men det skall bli ändring på det, ingen gödsel till kärleksörten nästa år.
De mörkbladiga sorterna är så fina tillsammans med växter som har silverfärgade blad som t.ex stenkyndel. Den på bilden ovan heter Hylotelephium 'Jose Aubergine'.

Eftersom jag nästan alltid, men inte i år, missar att köpa höstblommande perenner på våren har jag nu tagit det säkra för det osäkra och pockat klena skott från de olika kärleksörtsplantorna som vi har i trädgården och satt dem i en vas i köksfönstret.


Kärleksört är väldigt hållbar i buketter och det bildas lätt rötter på stjälkarna om de får stå kvar länge i vasen. Hoppas nu de här smala skotten rotar sig och kan planteras ut i trädgården innan tjälen är här igen.
I våras besökte vi, ett gäng med trädgårdsamatörer från Bohuslän-Dalslandskretsen, England och avslutade med Beth Chattos plantskola och trädgård. Med hem från det trädgårdsbesöket, ja hela resan, fanns bara två olika kärleksörtsplantor. 


En av dem är, Hylotelephium telephium 'Bronco' som jag har planterat i en kruka. Bladen är inte särskilt vackra nu men blommorna och knopparna väger upp. Skall bli spännande att se hur det är med härdigheten. Kommer att förvara krukan ute hela vintern men ge den regnskydd.


Den andra heter Hylotelephium telephium 'Strawberries and Cream'. Den är stadig och har härliga blommor i rosa och vitt och verkar betydligt mer robust än Hylotelephium 'Bronco'.
Att kärleksört trivs bra i kruka är min erfarenhet. 


Den här mörkbladiga kärleksörten köpte jag på Kniva Trädgård för ganska så många år sedan och fortfarande frodas och blommar den fint i krukan som står ute i regn och rusk året runt men den vill ha mycket ljus för annars blir bladen gröna.


Tror den heter Hylotelephium 'Bertram Andersson'. Den är en låg sort, ca 20 cm hög, med riktigt mörka blad, purpur som drar mot svart. Blomklasarna i vinrött är ganska glesa.


Vitsipporna, blåsipporna och en massa andra växter har sina egna tider och nu i augusti börjar kärleksörtstiden. Nästa år i augusti hoppas jag ha många fler kärleksörtsplantor som då blommar för fullt.

Fler blogginlägg när det gäller trädgård hittar du här.

Trevlig helg!