Vilken härlig sommar vi har,

och vilken odlingssommar!

Varmt och torrt

men havet är nära, 

och dofterna många,

 inte minst av nyslaget hö, längs småvägarna vi cyklat på 

och den gamla grävda brunnen ger vatten till grönsakslandet.

Kålen bara växer och växer och några kålfjärilar har vi ännu knapp sett. Däremot har morotsflugan varit flitig så några fina morötter har bara varit en önskedröm.

Luktärterna stod länge och stampade under maj men nu bjuder de på stora buketter var och varannan dag. I år har jag inte glömt bort att regelbundet gödsla dem.

Jag som inte direkt är särskilt förtjust i gult har under åren bara blivit mer och mer förtjust i ringblommor. Numera älskar jag verkligen ringblomsbuketter.

Den portugisiska kålens stora blad har blivit till många kåldolmar. Här fastnade jag för ett recept av Mannerström eftersom han använder allt, även det som skärs bort från kålbladen.

Svartkålen tillsammans med rosenskäran, ett vackert par och broccolin har varit mer än givmild. Godast tycker jag den är stekt tillsammans med lök och vitlök.

Hoppas ni inte upplever mina lovord som skryt. De är bara tecken på förundran över växtkraften och stor glädje för allt jag kan plocka och skörda.

För ett par veckor sedan skördades potatislök och vitlök.
Så stora som i år har dessa lökar aldrig tidigare blivit. Om det beror på varmkomposten som grävdes ner ett par veckor innan lökarna planterades i höstas eller den där lusernen vi gödslade med i månadsskiftet april - maj vet jag inte, men finfina är de.

Fortsatt fin sommar!

Påskhelg, grönsaksplantor och potatis.

Kålplantorna i växthuset hade vuxit till sig och blivit riktigt stora. 

Några var omplanterade i 9x9 cm krukor medan kålrabbin stod kvar i sina små. Funderade länge på om jag redan under påskhelgen skulle våga börja sätta ut en del av kålen, sallat, mangold och luktärter.

Grönsakslandet var grävt, lusern inköpt och nedmyllad och några minusgrader syntes inte till i väderprognoserna så under skärtorsdagen när solen sken och det nästan kändes som sommar hamnade luktärter, broccoli, kålrabbi, solrosor och sättlök i jorden. Så här tidigt hade det aldrig tidigare hänt. Hoppades då bara att både minusgrader och sniglar skulle hålla sig borta. För säkerhet skull strödde jag ut ferramol och ny fiberduk var inköpt uti fall att vinter skulle komma på återbesök.

När jag under påskaftonen tittade till plantorna i grönsakslandet såg jag att trots snigelgiftet hade en del av både kål och sallatsplantor skador efter glupska sniglar. 

Då dök svordomar snabbt upp i mina tankar och jag önskade de där sniglarna till ett betydligt varmare klimat än det vi har här just nu.

På grund av regn och riktigt råkallt väder under resten av påskhelgen blev det ingen mer utplantering av vare sig grönsaker eller blommor men fiberduken kom till pass.

Fast det fortfarande bara är april skall palmkål, grönkål, purjolök, purpurkål, sallat, spetskål, och sommarblommorna så som ringblommor, rosenskära och zinnior, ändå om ett par dagar hamna i grönsakslandet. En del av blommorna, så som ringblom och rosenskäror skall få sin plats bland kålen. Har under senare år upplevt att både broccoli, grönkål och palmkål klarat sig riktigt bra från angrepp av fjärilslarver när de stått samplanterade med dessa. Vet att det skall bli ganska kallt i slutet av veckan men då kommer plantorna att få dubbla lager med fiberduk.

I dag, annandag påsk, fick vi återigen hjälp av barn och barnbarn. 

Potatisen är lagd, 

några av de stora stenarna är spräckta 

och barnbarnen är riktigt bra på att sikta och skjuta mitt i prick.

Varför är det så svårt att slänga växter och varför sår jag alltid för många fröer? Vi behöver inte massor av broccoli, här har jag säkert 30 plantor, av palmkålen minst 25, också av grönkål och purpurkål riktigt många. I år skall de alla planteras riktigt tätt och när de vuxit till sig skall jag skörda varannan. Då får vi förhoppningsvis grönsaker att tidigt njuta av och de kvarvarande plats att växa och utvecklas på. 

Tulipa sylvestris, trots gul en helt förtjusande tulpan, har stora knoppar och 

körsbärsträdet har börjat blomma. Precis som tidigare år vill jag kunna sitta där under en solig och ganska vindstilla dag för att bara njuta och sticka såklart. Hoppas värmen kommer tillbaka innan det blommat över.

Fortsatt fin och gärna varmare vår!

Tankar om livet och drömmar om det som är roligt.

I dag, första advent, 

skördade jag det sista i grönsakslandet, grönkål, purjolök och svartkål. 

Bra att ha inte minst med tanke på julmaten.

Fast det bara är första december har jag redan drömmar om

kommande egenodlade grönsaker 

och prunkande blombuketter, trots att jag försöker leva i nuet.

Sättpotatisen inför nästa odlingssäsong är förbeställda och fröerna inköpta. Några av fröerna, 

så som luktärter, har hamnat i frysen och andra i matkällaren.

Nu funderar jag på om vi skall ha någon gran till jul eller inte? Har jag på grund av dålig ork, mina ben krånglar, givit upp den tanken eller har jag bara med åren blivit mer bekväm? Måste erkänna att jag ännu inte riktigt lärt mig var gränsen går mellan dessa två. Är det förmågan som kan få mig att ge upp eller är det bekvämligheten? Att ge upp när kraft och ork försvinner måste jag så klart acceptera men inte tusan skall jag ge upp det roliga här i livet bara för att jag blivit bekväm, fortfarande kan jag både gå och krypa och att cykla går finfint.

Ja, så klart vi skall ha en gran!

Allt gott och fortsatt fin advent!

Redan oktober, september, den första höstmånaden försvann mer än fort.

När timglaset vänder i midsommaren

låt dig inte förbittras.

Tacka för långa ljusa vårmånader

och den sköna försommar.

Vänta sedan in

den glada lekens tid,

då havet är varmt och himlen så ljuvligt blå.

Låt solen följa dig

in i hösten

och då vintern kommer kan du minnas

att du just ställt ifrån dig badskorna.

Det är inte för inte som årets timglas

är fullt av sand.

ur Årets timglas VEM BRYR SIG? mer vet jag inte.

Det gäller att veta var gränsen går. 
En gång i tiden när barnen var små och huset nybyggt hade vi bara en grässlänt som gräns till grannfastigheten för att barnen lätt skulle kunna springa emellan och leka fritt på båda tomterna. 
När den tiden var förbi och grannfastigheten fått nya ägare hittade vi inte gränsmarkeringen i söder så lite mer mark än vad vi egentligen hade rätt till hamnade hos oss när avenbokshäcken planterades.
Nu är den där gränspinnen i söder hittad, gränsen uppmätt och vi förstått att vi inkräktat på grannens tomt i ca 20 år.

Vårt rostiga staket har plockats ner för att flyttas in på vår egen mark 

och de massorna med marktäckare så som hasselört och sockblommor tillsammans med häxalen som maken grävts bort kommer väl till pass på landet. 

Där kommer de att bli helt perfekta att ha istället för allt långt och tufsigt gräs.

Måste erkänna att jag som har förmånen att ha en make som kan fixa det mesta, även om det tar längre tid än pappa en gång påstod, alltså 'betydligt längre än fem minuter', är lyckligt lottad på många sätt. Att bara kunna uttrycka en önskan om något som ett tag senare helt plötsligt går i uppfyllelse..... Så snart är det rostiga staketet på plats igen.

Själv har jag den senaste tiden klippt in både buskar och små träd, för nog har det växt i trädgården den här sommaren. 

Men också rensat ogräs, klämt ihjäl kålfjärilslarver, skördat grönsaker, 

plockat blommor och försökt ta bort all mossa som invaderat rabatterna. Gissar att jag varit både för dålig på att luckra bland växterna och med att ge näring åt dem. Dags för barkmull kanske för att bli av med den där smått förhatliga mossan?

Här står fortfarande både pelargoner och andra frostkänsliga växter kvar ute. Har smått tröttnat på att ha för många krukor som behöver flyttas in för vinterförvaring. Kan just nu inte bestämma mig för vilka som skall hamna på komposten och vilka som skall få en chans att vara med ytterligare ett år. Väntar jag ett tag till kanske frosten fattar beslutet åt mig och jag slipper 'leka Gud'.
Allt gott och fortsatt fin höst!

Sensommarvärme, cykling och skördetider.

Tillsammans med goda vänner och våra cyklar tillbringade vi augustis sista dagar på en vacker plats i Värmland,

på Kungskvarnen i Borgvik, där vi åt frukost, middag och fick vår nattsömn.

En av dagarna passade vi på att besöka Rackstadmuseet och Sveriges äldsta specialaffär för lokalt konsthantverk som startades i Arvika av Maja Fjaestad, en av medlemmarna i Rackstadgruppen och som sedan 1924 finns kvar i samma lokal. En butik som fortfarande lever upp till namnet hemslöjdsbutik.

Till Rackstadgruppen hörde också Christian Eriksson, han som 1896 byggde sin ateljé Oppstuhage för att ett par år senare flytta till Stockholm och hyra ut den till Maja och Gustaf Fjaestad.

Äppeltider också på Oppstuhage.

Själv är jag väldigt förtjust i de japaninspirerade träsnitten av Maja Fjaestad 

och keramiken med jugendmotiv av Hilma Persson Hjelm och Riborg Böving - Albråten. Två keramiker som också var medlemmar i Rackstadgruppen.

En av dagarna cyklade vi till von Echstedtska gården ca 20 km nordväst om Säffle. 

En vacker gård med anor från 1760-talet där det nu växer många olika äppelträd. Alla med ursprung eller anknytning till Värmland.

På hemvägen besökte vi Dals Rostock, fick kaffe och bulle av en vänlig man och en rundvandring i Bertil Larssons innehållsrika trädgård.

Väl hemma igen fanns mycket att skörda, 

både grönsaker och blommor. 

Lön för mödan, den där roliga som hos mig börjar med frösådder i mitten av mars. 

Jag har njutit av sensommarvärmen och hoppas nu att den inte är slut för den här säsongen.

Allt gott!

Blåklockorna på berget blommar och vitlöken är skördad. 

Drygt 100 st som säkert kommer att räcka hela vintern samsas nu med Vrams Gunnarstorpsrosen där de hänger på tork. 

Hänger på tork gör också potatislöken som jag planterade i höstas. Den kommer ursprungligen från Ätliga Trädgården. 

De 4-5 lökarna jag började med för några år sedan har nu blivit riktigt många. Brukar välja ut de allra största och spara dem som sättlökar. Till hösten kommer jag säkert kunna plantera fler än 30 st. Här använder jag potatislöken som scharlottenlök.

I stället för både potatislöken och vitlöken har jag idag sått dill och sommarmorötter. Just dill kan jag inte ha för mycket av i frysen. Hoppas nu bara det också kan bli lite morötter innan vintern är här.

Fortsatt fin sommar!