Höstfix i trädgården och källarröjning.

Trädgårdsmöblerna har flyttat in och det har också nästan allt frostkänsligt i trädgården gjort, både prylar och växter. 

P. ardens, favoriten bland pelargonerna.

Men inte alla, agaphanthusarna fick efter många år flytta till komposten. Riktigt skönt att äntligen kunnat fatta det beslutet men trots det har tankarna redan börjat snurrar när det gäller vad jag skall fylla krukorna med nästa år. Ja, ja, den som lever få se.
Vår turkiska hassel, Corylus colurna, har efter 21 år blivit alldels för stor för vår lilla trädgård och behöver bort.

Inte går den att bara fälla för det finns både småträd och buskar under den som jag är rädd om. Men snart får vi hjälp.
Magnolian 'Rose Marie' x 'Goldcup' har också en strävan efter att bli riktigt stor men den har vi klippt in lite mer i tid och snart skall den klippas in igen.
När man planterar de där små träden man har med hem från plantskolorna finns inga tankar på hur fort tiden går och hur stora de 'snabbt' blir.

Här i trädgården har oktoberstormhatten blommat över men höstkrokusen, Crocus speciosus ssp. speciosus, har med sina lilablå blommor de senaste veckorna varit primadonnorna i trädgården. 

Regnet och kanske nattkylan får tyvärr blommorna att snabbt lägga sig till vila mot marken. Då plockar jag in de där liggande blommorna och sätter dem i en vas. Väl inne i värmen slår de ut och bjuder på sin ljuvliga doft. I 3-4 dagar håller de sig fina om jag byter vatten på dem. 

Röjer och rensar inte bara i trädgården utan också i både lådor och skåp. Saker som sparats, efter mor och farföräldrar, mamma och pappa, svärföräldrar och lådinköp på auktioner där jag egentligen bara varit intresserad av ett fåtal saker, har samlat på hög i källaren. En del har vi lämnat in till olika auktionshus men värdet behöver överskrida 1000 kr för att de skall ta emot.  

En del saker har skänkts till olika loppisar, för att slänga hela saker klarar jag inte. Men ändå har en del blivit kvar. Lite för fina för att skänkas bort och på grund av att jag tycker om dem har de återigen hamnat i skåpen. När det finns känslor bakom är det där med röjning mer än svårt, tycker jag. 

I förrådet har skidor, pjäxor, sovsäckar och annat som vi aldrig kommer att använda igen röjts bort,

men hur skall jag göra med mina fina träskidor från Splitkein inköpta 1970-71 till min första fjällresa. Nostalgi, visst men jag tar med glädje fasta på yngsta sonens råd. - Skicka inte iväg dem till loppis. 

 

Nej inte! Men vad tusan skall jag ha dem till?

Allt gott!

Njutbara oktoberdagar, höstfix och lite tankar om våren.

I går konstaterade jag återigen att det är betydligt roligare att fylla krukorna på våren än som nu tömma dem inför vintern. Men när väl allt detta tråkiga är över kommer några njutningsbara månader då jag stänger av tankarna på trädgården och slipper bry mig om allt vad gräsklippning, gödsling, ogräsrensning, 

plocka luktärtsbuketter, 

skörda och ta hand om grönsaker, 

vattna både krukor och grönsaksland och allt eftersom klippa bort fröställningar på perenner som blommat över.

Snödroppslökarna som jag hittade nakna och vita på jorden under de vissna hostabladen för några dagar sedan har jag krukat in och ställt i en bänk med regnskydd för att kanske kunna driva till lite tidig blomning.

Höstkrokusens blad som dyker upp först till våren är inte särskilt roliga att dras med nästan in i juni 

men just nu när krokusblommorna lyser upp och ger färg åt trädgården inser jag att man får ta det onda med det goda.

Det gäller också tidlösan som nu blommat över för den här gången men vars blad redan börjat dyka upp i rabatterna. Blad som sedan kommer att stå där långt in i juni, nästan fram till midsommar. Älskar blommorna och njuter när de bara står där i rabatten i slutet av augusti men frågar mig ibland, hur mycket kan det goda uppväga det onda? Ganska mycket, i alla fall när det gäller just olika sorters tidlösor.

Här har de höstcyklamen vi har i trädgården snart blommat över och efter blomningen kommer vackra blad. Blad som under våren vissnar bort och bara försvinner i tysthet.

Jag älskar min (vår) trädgård men måste erkänna att jag ändå njuter när krukorna är tömda, frostkänsliga växter förflyttade till källaren, trädgårdsmöblerna intagna, vitlöken planterad och löven från trädgården tillsammans med komposterna hamnat i grönsakslandet.

Först efter jul, kanske annandagen, är det återigen dags att tänka på frösådder och våren som närmar sig. Ibland kan jag ha smygstartat lite och har jag det gäller det luktärtsfröer.

Luktärtsbuketter är ett måste och det är ju vintern också.

Allt gott och fortsatt fin höst!

En trädgårdshelg i november.

Äntligen lite uppehåll i regnandet. Många plusgrader men ingen sol. Trots det ett par fina dagar på landet.

Det mesta i grönsaksväg är skördat, bara några purjolökar,

brysselkål, 

grönkål och svartkål står kvar i odlingsburen. 

Brysselkålen, de få plantorna vi haft och fortfarande har kvar, har gett små huvuden men goda var de, ugnsbakade och förhoppningsvis kommer de att vara så även i fortsättning, för det finns många kvar att skörda.

Gödsel och kompost kom på plats i början av veckan och i går hamnade potatislöken och vitlöken i jorden. 

Fick några potatislökar av en trädgårdsvän för ett par år sedan. Förra hösten planerade jag ut alla lökarna från den sommarens odlande och likadant har jag gjort i år. Ännu har jag inte 'haft råd' att smaka på en enda lök men nästa år kanske?

För att underlätta inför våren, för att då kanske få oss många, många lata dagar, passade vi på att klippa bort en del vissna perenner och rensa ogräs, inte minst jordreva i massor.

Trots ogräsrensning en härlig helg!

Fortsatt fin november!

Vinter snart men våren ligger ändå redan i startgropen.

I dag lite solsken så vid middagstid tog jag en lov runt huset och trädgården. Passade på att rensa bort vissnade funkiablad både från krukor och rabatter. När minusgraderna väl är här igen kommer de annars att klistra fast de där gula och sladdriga bladen mot jorden och göra de nästan omöjliga att ta bort innan plusgraderna är tillbaka. 

Just funkiornas blad lägger sig som en filt över marken och får vårens lökväxter att huka sig under tyngden och ligga där blekgula och böjda när lövtäcket kan tas bort.

Vet ju att det ännu bara är höst men trots det kunde jag inte låta bli att titta efter både julrosknoppar och gulvita snödroppstippar. Några julrosknoppar såg jag inte men snödroppen Galanthus 'John Gray' har börjat visa sig över marken med små, små gröngulvita spjut.

Snödroppen 'John Gray' brukar vara den första snödroppen som blommar här i trädgården men hur det blir nästa år vet jag inte . Kanske kan den få konkurrens av någon nyinköpt. Den som lever....

Trevlig helg!