Att trädgården gör sig redo inför hösten

känns redan i kvällsluften, trots torkan och värmen, även om den doften blandar sig med de från den sista blommande liljan och floxen.

Liljan heter Casa Blanca, vad floxen heter kommer jag inte ihåg, för att hitta namnen på dem måste jag leta i växtlistan.

Men när de en gång köptes, under en resa till Danmark, valde jag ut ett par ljusa eller nästan vita för att de skulle lysa i skymningsljuset och lyser gör de.

Floxen har en tendens till att bli för stora och behöver därför delas ofta för att platsa i vår lilla trädgård, betydligt oftare än vad jag gjort de senaste åren, men snart skall det bli ändring på det. 
De floxen vi har i trädgården flyttade in 

Phlox ' Natural Feelings'

efter ett besök av Ken och Carina och ett sensommarbesök i Anne Justs trädgård. I hennes trädgård blommade flox lite här och där, men inte i stora bestånd utan mer som smala uppstickare bland allt som blommar över  och bara hade sin grönska kvar. Det var just de där små 'buketterna' av färg bland allt det gröna som fick mig att på hemvägen från Løkken leta plantskolor som sålde flox och en hittade jag. Tyvärr har jag inte kvar namnet på den.

Den där vita senblommande liljan som just nu i kvällningen fyller trädgården med väldoft vill jag ha fler av och en beställning är redan gjord. Det gäller att smida medans järnet är varmt.

Allt gott och fortsatt fin sommar!

En lite törstande och ganska överblommad trädgård

kom vi hem till i söndags efter en rolig vecka i Skåne.

Regn och blåst hade vi de första två dagarna men sedan tittade solen fram, vinden mojnade 

och det blev njutbart att cykla runt på Ven. 

En av höjdpunkterna under våra dagar på ön blev besöket i en av Trädgårdsamatörernas inreseträdgårdar till Riksmötet i Skåne, Thorgården, 

men blommade vägrenar, sädesfält och blomdofter fick vi också uppleva under våra cykelturer.

Innan hemresan deltog vi under lördagen i Trädgårdsamatörernas Riksmöte i Skåne. 

Vi besökte fem innehållsrika och vackra trädgårdar. Det är både roligt och spännande att få möjlighet att se hur andra trädgårdsintresserade väljer växter och planerar sina trädgårdar men också väldigt trevligt att träffa likasinnade och få prata om sitt intresse.
På kvällen åt vi en god trerätters middag och deltog i ett lotteri där jag hade turen att vinna två böcker. Drömplantor, skapa den naturlika trädgården av Piet Oudolf och Henk Gerritsen, samt Den blomstrande köksträdgården av Anette Nilsson och Monika Norrby.

Väl hemma igen på söndagen gjorde jag det jag nästan alltid gör dagligen, en tittrunda i trädgården, innan jag fortsatte till landet för att se hur kålplantorna klarat sig under fiberduken. Ännu inga kålfjärilar men ringblommorna hade börjat blomma.

Nu efter tre dagar är de överblommande blomställningarna bortklippta och delar av stenläggningen sopad. Snart återstår bortsett från ogräsrensning bara buxbom och häckklippning.

Av de få rosorna vi har i trädgården har några börjat blomma. Inte minst de enkelblommande. Blomningstiden för dem är ofta betydligt kortare än för de med dubbla, stora blommor men flera av de enkelblommande får ofta vackert formade nypon.

Rosa chinensis f mutabilis med sina blommor från knallrosa till milt aprikosgult förälskade jag mig i under mitt första besök i en engelsk trädgård 2006. Den rosen jag köpte med hem från resan överlevde bara i två vintrar här hos oss i zon I-II. Inte heller försök nummer två som jag gjorde 2016 överlevde någon längre tid utan blev bara en kort sommarfling.

När jag för några år sedan träffade på rosen Plaisanterie, en korsning mellan rosen 'Trier' och Rosa chinensis f. mutabilis på en Sta-marknad i Lilla Edet och fick veta att den var härdig här hos oss och att blommornas färger var de samma som hos mutabilisrosen, även om de var mindre, kunde jag inte låta bli att köpa med mig en planta.

Under några år har den frusit tillbaka och därför bara blommat lite sparsamt men i år är den till min stora glädje överfull med knoppar och kommer med många nyskott.  

Fortsatt fin trädgårdssommar och en riktigt Glad Midsommar!

Snart mitten av juni

och det är mycket som händer

så därför bara några bilder på det som blommar just nu.

En salig röra av olika växter. Irisen heter nog 'Stepping out'.

Papaver orientale 'Pizzicato' var namnet när jag sådde fröerna för 21 år sedan.

En spontan frösådd som bara stod där i dag.

Iris  'Joyce Terry'

Bäcktistel

Cirsium rivulare 'Atropurpureum'

Allt gott!

Mors Dag och liljekonvalj

hör för mig ihop och jag njöt av att i dag kunna plocka en stor bukett med Convallaria majalis 'Flore Pleno' 

och en betydligt mindre bukett av Convallaria majalis 'Rosea'. 

Den dubbelblommande liljekonvaljen köpte jag en liten planta av i Horsabäck 2007 men varifrån den rosablommande kommer minns jag inte. 

Liljekonvalj, Lily of the Valley, Vår frus tårar, blev med sina rena vita blommor en doftande symbol för jungfru Maria och för glädje, kärlek, lycka, renhet, uppriktighet och tur. Något som det är lätt att hoppas på fortfarande stämmer för vem vill inte ha glädje och uppriktighet?

Under åren som gått har jag så fort jag stött på en för mig ny form av liljekonvalj köpt den och planterat den på landet tillsammans med tidigare inköp trots att jag vet att de kan bli riktigt invasiva.

Plantorna stod länge, säkert i 10-12 år, och mer eller mindre bara stampade men nu har de till min stora glädje tagit fart. Hos oss på landet inramas de mest av berg så därför kan framfarten hindras och de som letar sig ut i gräset blir inte särskilt långlivade. Försöker hinna med att plocka blommorna innan maken tar fram gräsklipparen.

Convallaria majalis 'Albostriata' har blad med smala gulvita ränder och vita blommor och Convallaria majalis 'Hardwick Hall', en lotterivinst från 2008, har en smal gul kant på de gröna bladen och vita enkla men väldoftande blommor.

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/liljekonvalj.pdf

Vad vore en trädgård utan väldoft? 

Just nu ligger syrendoften tung här hos oss över en regnvåt trädgård 

Allt gott!

Bara några bilder och minnen från förr.

Det är mycket som händer i trädgården just nu. Det växer så det knakar trots torkan och värmen, inte minst fröogräset och nog händer det att jag undrar varifrån alla ogräsfröer kommer??

Under åren som jag haft trädgården har jag försökt komma ihåg att i min excel-lista skriva upp alla inköp. Visst har det har hänt att jag glömt men de flesta inköpen finns där. Inte alltid en särskilt rolig läsning för det finns många rödmarkerade = växter som dött, men extra roligt att kunna härleda en växt som fortfarande efter alla år lever och trivs i trädgården.

Bladen på fingerrodgersian Rodgersia pinnata 'Chocolate Wing' som jag köpte av Jonas Bengtsson för 19 år sedan är nästan som allra vackrast innan de helt slagit ut 

och den lilla söta hjärtranunkeln Ranunculus parnassifolius med sina förhållandevis stora vita blommor och blankgröna blad blommar för fullt. Den står, ända sedan jag köpte den av Ulla Helgesson på en plantmarknad i Henån 2004, i en riktigt stor kruka under en enebuske som får gula nyskott på våren. Den fina enen kommer från Martha Ristorp och också en STA-marknad, men tyvärr har jag missat att anteckna både namn och när, men det är ganska länge sedan för enen har blivit riktigt stor.

Om jag nu bara skall göra lite reklam så vill jag lyfta fram STA, Sällskapet Trädgårdsamatörerna, deras gemenskap och plantmarknader. När jag för första gången besökte en sådan utanför Högsäter, troligen 2002, tillsammans med min man och mina föräldrar, öppnade sig en ny värld för mig. Växter jag länge letat efter på olika plantskolor, men aldrig hittat, bara fanns där.

En härlig känsla som jag önskar alla riktigt trädgårds och växtintresserade får uppleva.

Allt gott och hoppas vi alla snart får lite regn!

Först i går kom hösten på riktigt.

Men inga minusgrader ännu.  

Vårt rostiga staket är på plats igen 

och Skenkamelian Stewartia pseudocamellia, Trebladsspiran Gillenia trifoliata och Syringa meyeri 'Palibin' har alla blad som lyser i orangerött och lite violett även om solen inte visar sig.

Krukplanteringar med ettåringar och dahlior jag inte vill spara hamnade i säckar för att transporteras till komposten men krukjorden skakade jag av och lade i rabatterna.

De där växterna jag köpte på rea med 50 % förra veckan fick nya och större krukor. Om de där två numera omplanterade barrväxterna jag köpte överlever vintern i kruka blir jag mer än glad och ännu 

gladare blir jag om Salix gracilistyla 'Mount Aso är vid liv när vintern är över.

Den rödbladiga Bergenian gissar jag har störst chans att klara vintern med livet i behåll, önskar just nu bara att jag sparat namnetiketten.

Eftersom vi skall få regn de närmaste dagarna har jag, lite lat som jag är, väntat med vattningen och bara satt ut krukorna så att regnet faller i dem .

Skuggliljan, den enda av alla de jag under årens lopp fallit för och köpt in som fortfarande efter 18 år är vid liv är Tricyrtis formosana 'Dark Form'.

Några hortensior kommer med nya blomknoppar fast bladen börjat få höstfärger. Den här heter Hydrangea serrata 'Woodlander'

Höstkrokus Crocus speciosus ssp speciosus och höstcyklamen Cyclamen hederifolium blommar 

och blommar fortfarande gör också oktoberstormhatten Aconitum carmichaelii. Den vars blommor lyfter upp och ger liv åt alla de brungula och vissna bladen i trädgården.

Är du nybliven trädgårdsägare så passa nu på att köpa buskar, perenner och träd när plantskolorna rear ut sitt sortiment för halva priset.

Fortsatt fin oktober!

Redan oktober, september, den första höstmånaden försvann mer än fort.

När timglaset vänder i midsommaren

låt dig inte förbittras.

Tacka för långa ljusa vårmånader

och den sköna försommar.

Vänta sedan in

den glada lekens tid,

då havet är varmt och himlen så ljuvligt blå.

Låt solen följa dig

in i hösten

och då vintern kommer kan du minnas

att du just ställt ifrån dig badskorna.

Det är inte för inte som årets timglas

är fullt av sand.

ur Årets timglas VEM BRYR SIG? mer vet jag inte.

Det gäller att veta var gränsen går. 
En gång i tiden när barnen var små och huset nybyggt hade vi bara en grässlänt som gräns till grannfastigheten för att barnen lätt skulle kunna springa emellan och leka fritt på båda tomterna. 
När den tiden var förbi och grannfastigheten fått nya ägare hittade vi inte gränsmarkeringen i söder så lite mer mark än vad vi egentligen hade rätt till hamnade hos oss när avenbokshäcken planterades.
Nu är den där gränspinnen i söder hittad, gränsen uppmätt och vi förstått att vi inkräktat på grannens tomt i ca 20 år.

Vårt rostiga staket har plockats ner för att flyttas in på vår egen mark 

och de massorna med marktäckare så som hasselört och sockblommor tillsammans med häxalen som maken grävts bort kommer väl till pass på landet. 

Där kommer de att bli helt perfekta att ha istället för allt långt och tufsigt gräs.

Måste erkänna att jag som har förmånen att ha en make som kan fixa det mesta, även om det tar längre tid än pappa en gång påstod, alltså 'betydligt längre än fem minuter', är lyckligt lottad på många sätt. Att bara kunna uttrycka en önskan om något som ett tag senare helt plötsligt går i uppfyllelse..... Så snart är det rostiga staketet på plats igen.

Själv har jag den senaste tiden klippt in både buskar och små träd, för nog har det växt i trädgården den här sommaren. 

Men också rensat ogräs, klämt ihjäl kålfjärilslarver, skördat grönsaker, 

plockat blommor och försökt ta bort all mossa som invaderat rabatterna. Gissar att jag varit både för dålig på att luckra bland växterna och med att ge näring åt dem. Dags för barkmull kanske för att bli av med den där smått förhatliga mossan?

Här står fortfarande både pelargoner och andra frostkänsliga växter kvar ute. Har smått tröttnat på att ha för många krukor som behöver flyttas in för vinterförvaring. Kan just nu inte bestämma mig för vilka som skall hamna på komposten och vilka som skall få en chans att vara med ytterligare ett år. Väntar jag ett tag till kanske frosten fattar beslutet åt mig och jag slipper 'leka Gud'.
Allt gott och fortsatt fin höst!

Var växt har sin tid

och nu är det Stenkyndels. Så fort klänningsfållen bara lätt stryker mot de självsådda plantorna längs stenplattorna sprids den kryddiga doften.

Stenkyndeln självsår sig mer än gärna. De senaste åren har jag låtit bli att rensa bort de flesta av fröplantorna så i kvällssolen lyser och skimrar skyarna av många små blåvioletta blommor. Soliga och varma dagar fylls luften runt plantorna av surrande bin och fjärilarnas fladdrande vingar.

De sista liljorna och floxen lyser upp rabatterna, inte minst i den tidiga skymningen, precis då när de doftar som mest.

Just doften i trädgården får mig att sänka axlarna, lägga ifrån mig det jag har för händer, inte minst stickningen och bara strosa runt en stund här i vår lilla trädgård. 

Blunda för en del ogräs och strunta i alla nerfallna äpplen detta fantastiska äppelår.

En och annan ros kommer fortfarande med några blommor, 

blommar gör också azalean Rhododendron viscosum och konvaljbuskens knoppar är riktigt stora.

När solen väl gått ner dyker myggen upp samtidigt som det är dags att gå på snigeljakt. En del kvällar när jag går där med saxen i högsta hugg dyker visan Nu skall vi ut på tigerjakt av Mora Träsk upp i mitt huvud och för varje 'tiger' jag klipper huvudet av tänker jag: Yes, 400 färre sniglar nästa år. Så blir det säkert inte men just då känns det som både belöning och hopp inför år som kanske komma skall.

Fortsatt fin sommar!