I väntans tider.

Ja, vad går jag och väntar på en kall februaridag när vinden viner och snön yr runt i trädgården? Snödroppar så klart!

Bortsett från de tidigblommande buskarna kommer snödropparna med årets första blommor. Kanske är det just därför de är så älskade av oss trädgårderare, galantofiler.

En trädgårdsvän hörde av sig för ett tag sedan och undrade om jag vill vara med och beställa snödroppar från Tyskland. Hade egentligen tänkt vänta tills sommaren med att falla för några nya eftersom jag har bäst erfarenhet av lökar i vila men vem kan motstå en lista med så många spännande sorter som den hon skickade? Absolut inte jag och dessutom skulle vi bli två med att dela på fraktkostnaden. Har nu fått besked om att paketet med våra snödroppsinköp är på väg så nog går jag här i väntans tider och det är jag säker på att min trädgårdsvän också gör.
Lökarna i listan hade namn som 'Mother Goose', 'Windturbine' och 'Bitter Lemon' men ibland dök även snödroppar med personnamn upp, t.ex 'Ingrid Bauer'.

Själv tycker jag det är väldigt roligt att ha snödroppar i trädgården som är uppkallade efter personer, även om några av de där lökarna är mer än svårflörtade. Galanthus 'E.A. Bowles' lyckas jag inte med trots flera försök och den lök av Galanthus nivalis 'Margery Fish' som jag för nio år sedan köpte från Matt Bishop har aldrig visat sig efter planteringen. Om någon skulle fråga mig vilken snödroppe jag numera helst skulle vilja få att trivas i trädgården är mitt svar 'Margery Fish'. Varför vet jag egentligen inte men kanske på grund av de två böckerna som står i bokhyllan We made a garden och Cottage garden flowers som jag under en trädgårdsresa, snödroppsresa till UK innan Covid dök upp stötte på i ett antikvariat tillsammans med böckerna 

E.A.Bowles & his Garden at Myddelton House 1865 - 1954 

och My garden in spring.

Redan 1892, 27 år gammal, hade snödroppsintresset vaknat hos Edward Augustus Bowles som levde mellan åren 1865 och 1954 och så småningom blev en av de största galantofilerna. I boken E. A. Bowles & his Garden at Myddelton House 1865 - 1954 dyker många personer, trädgårdsvänner till honom upp. Flera av dem blev eller var riktiga galantofiler.

Människor som genom att ge namn åt snödroppar blivit odödliga. T.ex  James Allan, 

Bertram Anderson, 

Samuel Arnott, James Atkins, Henry Elwes, Mrs Thompson, Neill Fraser, John Gray och Carl Julius Scharlok.  

James Allen 1832 - 1906. En stor galantofil  som tog fram Galanthus 'Merlin' och Galanthus 'Robin Hood'.

Samuel Arnott 1852 - 1930. En galantofil från Skottland. Köpte från eller bytte snödroppslökar med James Allan och E.A Bowles. Från Henry Elwes fick han en frösådd som han förökade och som senare fick hans namn. 

Galanthus 'S. Arnott'.

James Atkins 1802 - 1884. Fick en fin variant av Galantus imperati och gav bort lökar av den till Peter Barr och Canon Ellacombe. James Allen föreslog senare att den skulle heta

Galanthus nivalis 'Atkinsii'. 

Canon Nicholson Ellacombe fick Galanthus 'Atkinsii' och Galanthus 'Scharlockii' från Berlins botaniska trädgård och av båda lämnade han lökar vidare till E. A. Bowels.

Henry Elwes 1846 - 1922 på Colesbourne var vän med E. A. Bowles och lärde sig trädgårdsskötsel av James Atkins. Med hem efter en resa till sydvästra Turkiet 1874 hade han snödroppen som numera heter Galanthus elwesii.

Patrick Neill Fraser 1828 - 1905. God vän med S. Arnott. En variant av Galanthus plicatus som hittades i hans trädgård och skickades till E. A. Bowles fick namnet Galanthus 'Neill Fraser'.

John Gray 1869 - 1951 som bodde på Benhall, var en snödroppsamlande porträttmålare och vän med E. A. Bowles som gav namn åt en snödroppe som hittades i Grays trädgård. Galanthus 'Benhall Beauty'. Bertram Anderson hittade Galanthus 'John Gray' och Galanthus 'Mighty Atom'  i John Grays trädgård efter hans död.

Mrs N.G. Thompson skickade lökar till RHS redan på 1950-talet. Först i slutet av 1990-talet blev den mera känd.

Galanthus 'Mrs Thompson'.

Carl Julius Scharlok 1809 - 1899 upptäckte Galanthus nivalis 'Scharlockii' 1868 i Sobnerheim och skickade lökar till botaniska trädgårdar.

Det finns en, ja kanske flera, 'Scharlockii' med dubbla blommor och den Bowles hade i sin trädgård tyckte han var den fulaste i sin snödroppssamling.

Hans favoritsnödroppe var om jag nu läst rätt, Galanthus 'Straffan' vars historia började 1858. Då fann en trädgårdsmästare på Straffan House en enda lök som hade 2 blomstjälkar bland ett bestånd med Galanthus plicatus. Historien om 'Straffan' är lång och finns att läsa i boken Snowdrops A Monograph of Cultivated Galanthus av Matt Bishop, Aaron Davis och John Grimshaw.

Mycket har hänt och händer i snödroppsvärlden. Massor av nya hybrider dyker upp och fortfarande är det säkert så att inbitna galanthofiler och hybridisör byter lökar, delar nyheter mellan sig och namnger nya lökar efter personer som har eller har haft stor betydelse. T.ex  Galanthus 'John Grimshaw', Galanthus 'Matt Bishop', Galanthus 'Veronica Cross'

Hade tänkt lägga ut detta inlägg på bloggen igår, men så blev det inte. 

Gårdagens citat den 8 februari från boken Till Bokmalin, En sentensalmanacka, är ett ryskt ordspråk. "Älska din granne men sätt upp ett staket."

Dagens citat den 9 februari tycker jag är riktigt beklämmande. "Rikast är den, vars nöjen kostar minst." Av Henry D Thoreau ur Skogsliv vid Walden.

Allt gott och fortsatt fin vinter!

Mors Dag och liljekonvalj

hör för mig ihop och jag njöt av att i dag kunna plocka en stor bukett med Convallaria majalis 'Flore Pleno' 

och en betydligt mindre bukett av Convallaria majalis 'Rosea'. 

Den dubbelblommande liljekonvaljen köpte jag en liten planta av i Horsabäck 2007 men varifrån den rosablommande kommer minns jag inte. 

Liljekonvalj, Lily of the Valley, Vår frus tårar, blev med sina rena vita blommor en doftande symbol för jungfru Maria och för glädje, kärlek, lycka, renhet, uppriktighet och tur. Något som det är lätt att hoppas på fortfarande stämmer för vem vill inte ha glädje och uppriktighet?

Under åren som gått har jag så fort jag stött på en för mig ny form av liljekonvalj köpt den och planterat den på landet tillsammans med tidigare inköp trots att jag vet att de kan bli riktigt invasiva.

Plantorna stod länge, säkert i 10-12 år, och mer eller mindre bara stampade men nu har de till min stora glädje tagit fart. Hos oss på landet inramas de mest av berg så därför kan framfarten hindras och de som letar sig ut i gräset blir inte särskilt långlivade. Försöker hinna med att plocka blommorna innan maken tar fram gräsklipparen.

Convallaria majalis 'Albostriata' har blad med smala gulvita ränder och vita blommor och Convallaria majalis 'Hardwick Hall', en lotterivinst från 2008, har en smal gul kant på de gröna bladen och vita enkla men väldoftande blommor.

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/liljekonvalj.pdf

Vad vore en trädgård utan väldoft? 

Just nu ligger syrendoften tung här hos oss över en regnvåt trädgård 

Allt gott!

Vårblomningen är efterlängtad och helt underbar

men har man som jag en liten trädgård där allt jag vill ha i växtväg skall få plats i rabatterna kan det ibland bli för mycket. 

Acer palmatum 'Katsura'

Köpt som Trillium cuneatum för 20 år sedan och en lite yngre Epimedium stellatum 

Flera av de tidiga lök och knölväxterna sprider sig mer eller mindre helt ohämmat. Det behövs bar ett fåtal av Vårstjärna Scilla forbesii, Rysk blåstjärna Scilla siberica vars mörkblå blommor jag handlöst föll för, Vintergäck Eranthis hyemalis och Nunneört som t.ex  Corydalis malkensis för att efter några år ha en tjock matta av gröna blad och massor med frökapslar som  'dränker' rabatterna när blomningen är över.

I dag har jag repat bort så mycket jag kommit åt av de där invasiva, vårens förstlingar jag inte vill vara utan och hoppas på så sätt få dem att hålla sig på mattan, helst göra som jag vill och inte ta över hela trädgården.

En kort tid nu är det Kungsängsliljans tid. Fritillaria meleagris sprider sig snabbt den också men är försiktig i sin framfart. Helt plötsligt bara står den där och blommar för att sedan snabbt vissna, torka bort och försvinna.

Jag brukar samla in frökapslarna och slänga ut dem under träden på landet. En och annan blomma har börjat dyka upp men det är långt kvar till en egen kungsäng.
Det berättas att Olof Rudbeck d.ä. hade med sig liljan hem till Uppsala efter ett besök i Holland 1654. Han odlade den sedan i botaniska trädgården. Med ett lass jord följde sedan lökar med därifrån och till Kungsängen. Där växte den i stor mängd när Linné 1745 skrev om den i sin flora.
Enligt Harriet Hjort i boken Blomstervandringar måste Vår Herre varit på extra gott humör när han skapade denna blomma, rutig som en bondmoras förkläde eller ett schackräde.

Allt gott och fortsatt fin vår!

Påskhelg, grönsaksplantor och potatis.

Kålplantorna i växthuset hade vuxit till sig och blivit riktigt stora. 

Några var omplanterade i 9x9 cm krukor medan kålrabbin stod kvar i sina små. Funderade länge på om jag redan under påskhelgen skulle våga börja sätta ut en del av kålen, sallat, mangold och luktärter.

Grönsakslandet var grävt, lusern inköpt och nedmyllad och några minusgrader syntes inte till i väderprognoserna så under skärtorsdagen när solen sken och det nästan kändes som sommar hamnade luktärter, broccoli, kålrabbi, solrosor och sättlök i jorden. Så här tidigt hade det aldrig tidigare hänt. Hoppades då bara att både minusgrader och sniglar skulle hålla sig borta. För säkerhet skull strödde jag ut ferramol och ny fiberduk var inköpt uti fall att vinter skulle komma på återbesök.

När jag under påskaftonen tittade till plantorna i grönsakslandet såg jag att trots snigelgiftet hade en del av både kål och sallatsplantor skador efter glupska sniglar. 

Då dök svordomar snabbt upp i mina tankar och jag önskade de där sniglarna till ett betydligt varmare klimat än det vi har här just nu.

På grund av regn och riktigt råkallt väder under resten av påskhelgen blev det ingen mer utplantering av vare sig grönsaker eller blommor men fiberduken kom till pass.

Fast det fortfarande bara är april skall palmkål, grönkål, purjolök, purpurkål, sallat, spetskål, och sommarblommorna så som ringblommor, rosenskära och zinnior, ändå om ett par dagar hamna i grönsakslandet. En del av blommorna, så som ringblom och rosenskäror skall få sin plats bland kålen. Har under senare år upplevt att både broccoli, grönkål och palmkål klarat sig riktigt bra från angrepp av fjärilslarver när de stått samplanterade med dessa. Vet att det skall bli ganska kallt i slutet av veckan men då kommer plantorna att få dubbla lager med fiberduk.

I dag, annandag påsk, fick vi återigen hjälp av barn och barnbarn. 

Potatisen är lagd, 

några av de stora stenarna är spräckta 

och barnbarnen är riktigt bra på att sikta och skjuta mitt i prick.

Varför är det så svårt att slänga växter och varför sår jag alltid för många fröer? Vi behöver inte massor av broccoli, här har jag säkert 30 plantor, av palmkålen minst 25, också av grönkål och purpurkål riktigt många. I år skall de alla planteras riktigt tätt och när de vuxit till sig skall jag skörda varannan. Då får vi förhoppningsvis grönsaker att tidigt njuta av och de kvarvarande plats att växa och utvecklas på. 

Tulipa sylvestris, trots gul en helt förtjusande tulpan, har stora knoppar och 

körsbärsträdet har börjat blomma. Precis som tidigare år vill jag kunna sitta där under en solig och ganska vindstilla dag för att bara njuta och sticka såklart. Hoppas värmen kommer tillbaka innan det blommat över.

Fortsatt fin och gärna varmare vår!

Ja, julrosorna blommar riktigt överdådig just nu, i alla fall om jag jämför med de senast 5-6 åren. 

Till och med de där gamla som jag köpte för många, många, år sedan när mamma och pappa var med oss till Staudengärtnerei Peters i Tyskland på julrosutställning och som under de senaste åren knappt kommit med en endaste blomma, verkar fått nytt liv. 

Visst har jag gödslat trädgården under åren som gått men de senaste åren har jag även 'punktgödslat' med guldvatten och det verkar gett resultat.

De mestadels grönvita snödropparna har blommat över och nu har trädgården inte bara tagits över av julrosor utan också blåsippor, 

nunneört i många olika färger, luktvioler och tidigblommande vivor.

När det gäller nunneört känner jag mig lite ambivalent. Älskar den vitblommande Corydalis malkensis. Den kan få breda ut sig hur mycket som helst men den där lilafärgade, smutslila, vill jag helst inte ha i trädgården. Har under åren som gått köpt en del olika nunneörter men ingen av dem har haft lila blommor så det händer att jag undrar varifrån de där lila egentligen kommer.

När det gäller vivorna är jag väldigt förtjust i den här med blå blommor från Kerstin i Uddevalla. Något namn på den har jag inte men vad gör det? Den blå färgen är helt underbar ändå och mer blå i verkligheten än på fotografiet.

Om ett par dagar råder förhoppningsvis ordning här i huset igen efter mer än en månad av kaos och det första jag då skall göra i trädgården är att gräva bort de smutslila och i mitt tycke fula, nunneörterna.

Allt gott och fortsatt fin vår!

Våren tittade förbi.

Efter två soliga och ganska varma trädgårdsdagar 

då bin och humlor surrade bland krokus och snödroppar för första gången den här våren är Kung Bore på återbesök med regn och råkalla, isande vindar. Vårkrukorna har fått flytta in i växthuset där värmefläkten är igång.

Men jag är glad över de där dagarna då våren tittade förbi. Det är något alldeles särskilt med en solig och lite varm marsdag, tycker jag. Då lyser det vitt av dansande och doftande snödroppar, krokusen står i rabatterna som färgglada bägare, vintergäcken målar marken gul, en och annan iris, som orkat överleva, blommar, 

blåsipporna börjar slå ut sina knoppar och talgoxen är inte tyst en enda minut.

Nu lite snödroppsbilder, för vad vore livet utan dem och alla minnen? ;))

Galanthus 'Hill Poe', en dubbelblommande snödroppe, ett minne från trädgårdsmässan i Älvsjö.

Galanthus 'Midas', kommer i år med första blomman.

Galanthus 'Moses Basket' har jag haft i trädgården sedan 2022 och först i år dyker de där korgformade blommorna upp. En glad överraskning. Trodde länge att jag fått fel lök.

Galanthus 'Primrose Warburg' har efter fem år äntligen tagit fart.

Galanthus 'Rodmarton Regulus' ett reseminne från Rodmarton Manor.

Galanthus 'Veronica Cross', som blommar för första gången, ett minne från den sista snödroppsfestivalen på Gartneriet Spiren.

Galanthus ?? en namnlös som dykt upp och som jag tycker är riktigt 'söt'.

Fortsatt fin och förhoppningsvis varm vår!

I dag har vi firat snödroppen.

"De kommer när vinterjorden är hård och kall, som på en given signal bryter de sig upp ur underjorden, sedan står de trotsigt i kylan och väntar på att värmen skall komma. De spirar när man som mest behöver ett tecken och redan i februari kan den första blomknoppen visa sig ovan jord. Visst är det underbart,..."   av Hannu Sarenström

Varför jag har fastnat för just snödroppar vet jag inte. Kan det vara för att de kommer först av alla växterna i trädgården eller beror det på den där porslinsvita färgen som blommorna har?

Den här vintern fanns snödropparnas gröna små spjut i rabatterna redan veckorna före jul och med dem kom också lite vårlängtan även om vintern då inte ens kommit igång på riktigt.

I dag, en kall, visserligen inga minusgrader, och mulen Snödroppens Dag här på Västkusten blev det ett par roliga timmar i trädgården med intresserade besökare och mycket snödroppsprat, kanske tack vare den lilla snödroppsutställningen, trots att inte en enda snödroppe svävade utan bara hängde där och dinglade med sina hårt knutna knoppar. Om det inte är solsken ute är det först när snödropparna kommer in i värmen som de riktigt slår ut och då först kan man verkligen känna doften.

Tack alla som kom för en trevlig eftermiddag!