Klättervildvin, Virginia creeper, Parthenocissus quinquefolia.

Sen i starten under våren är det 

men i slutet av juli finns växtkraften där och då kommer långa nya rankor smygande bland buskar och perenner som står i närheten 

och de svingar sig gärna upp i körsbärsträdet om vi inte ser upp.

Vi planterade en enda planta som ganska snabbt täckte in armeringsmattan som vi har som inramning/häck vid vägens slut på landet. Som insynsskydd är det helt perfekt men som alla häckar behöver det klippas.

Det har vackra femflikiga mörkgröna blad och de nya långa 'slingorna' hänger som girlanger innan de klipps bort

och när hösten är här igen får bladen den där fantastiskt röda färgen innan de ramlar av.

På landet har jag planterat en glasbärsbuske framför klättervildvinet och dess små lilafärgade bär mot klättervildvinets rödfärgade bakgrund är riktigt vackert även om kombinationen är kortlivad.

Enligt boken Din Trädgård skiljer sig klättervildvinet från rådhusvinet genom att det har femfingrade blad i stället för de trefingrade som rådhusvinet har.

Nu skall vi återigen få regn i tre, fyra dagar men sedan verkar det som om solen är tillbaka.

Fortsatt fin sommar ett tag till!

10 juni 2024

och en hel trädgårdsdag nästan utan regn. 

Några av krolliljornas knoppar har börjat slå ut medan andra står där knopplösa och lite gula i bladen. 

Knopparna som jag tycker borde funnits där har liksom bara torkat bort. Vad det beror på vet jag inte. Kan de stå för torrt, tätt, drabbats av någon svampsjukdom eller liknande eller är det bara så enkelt att det är näring som saknas? En del av dem står under träd och andra mellan buxbomsklot så konkurrensen om 'maten' är säkert hård men de senaste åren har jag varit flitig med guldvatten och hönsgödsel. Kan det bli för mycket av det goda?

En del av de buskar, rosor och små träd som vi har i trädgården for illa under senvintern. Några av dem har t o m dött.

Flera, så gott som alla, av rosorna har drabbats av barkfläcksjuka. Klätterrosen New Dawn som nästan är helt död är hårt tillbakaklippt och  kommer lite försiktigt med nya skott. Gallicarosorna vi har i trädgården är också smittade men har klarats sig bättre. 

För två år sedan var nästan den enkelblommande Austinrosen 'The Alexandra Rose' helt död den också men klipptes tillbaka hårt, nästan jämns med marken. I år kommer den med nya kraftiga skott och riktigt många blommor.

Gillenian eller trebladsspiran är en perenn som blommar med skira vita blommor på tunna röda stjälkar nu i juni.

Klätterstormhatten, Aconitum alboviolaceum,  är en dålig klättrare som behöver hjälp med att ta sig upp på klätterställningen.

En rikblommande klematis med stora blå blommor, frösådd för många år sedan från STAs frölista. Om jag nu minns rätt är fröer från klematis inte  frökonstanta men vad gör det när resultatet av en frösådd blommar så här vackert?

Som avslutning ett par bilder i kvällssol.

Allt gott!

Doft, vad är en trädgård utan den?

Min första bekantskap med Akebian gjordes på Madeira för snart 20 år sedan och något eller några år senare såg jag den igen under ett besök i en halländsk trädgård och det är från den trädgården som vår planta härstammar. Om det är en Akebia quinata eller en Akebia trifoliata vet jag inte. 

Jag föll för blomdoften, en blandning av honung och vanilj och de mörkt rosablå och purpurfärgade blommorna sent i april eller tidigt i maj om inte den sena frosten varit framme.

Visst är det form, färg, höjd och inramning som ger känsla och struktur åt en trädgård men oavsett det, vad vore den utan doft? Inget jag i vanliga fall tänker på i slutet av december men under en trädgårdsrunda såg jag hur de vintergröna rankorna fick den turkiska trädhasseln, Corylus colurna, att grönska och då gick tankarna till vårens blomning som kommer att fylla trädgården med väldoft.

Tidigare har jag beskurit rankorna hårt och inte låtit dem svinga sig upp i trädet. Men för ett år sedan eller två tog jag fasta på vad en god vän sa till mig: - Låt den bara klättra! Det är så vackert med blommande slingerväxter bland grenarna.

Den håller sig inte på mattan direkt utan svingar sig uppåt men skjuter också skott som smyger sig fram längs marken bland perennerna i rabatten, lätta att ta bort, bara att göra en kraftig ryckning men gissar att om de fått vara kvar skulle de växt ut och tagit för sig betydligt mer av utrymmet än vad i alla fall jag vill. Här vill jag bara ha den växande på höjden men den får inte invadera hela trädet. Efter vårens blomningen skall jag ta fram sekatören.

God fortsättning på 2024!

Sommaren är slut,

över för den här gången. 

I alla fall om man läser Kajenns dikt. En dikt som jag haft med på bloggen många gånger men den tål att upprepas, tycker jag.

Lärodikt den första juni

Var glad min själ åt vad du har,

nu har du hundra sommardar,

och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,

då har du nittionio kvar,

och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,

imorgon är med ens igår,

det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,

är hundra sommardar per år,

imorgon är den andra.

Sommardagarna är verkligen slut och hösten har börjat göra sitt intåg. Glasbärsbuskens bär är lilafärgade,  

pärlrönnens blad lyser röda, 

höstcyklamen och tidlösa blommar och blommar gör också

klätterstormhattarna 

och nävan 'Rozanne'. Tittar bara solen fram mellan regnen är det lätt att tro att vi fortfarande har sommar.

I augusti berättade jag här på bloggen om råbockens framfart i vår trädgård.

'I mitten av juli tog råbocken sig en tur här i vår trädgård. Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att han skulle feja sina horn på ett 17 år gammalt träd. Ett träd som tillsammans med snödroppsträdet hörde till favoriterna här i trädgården och som jag 2006 köpte av Kenneth Lorenzon under namnet Cornus alternifolia'Variegata'. Har jag tur kommer det att klara sig för bocken fejade inte riktigt runt hela stammen.'

Och i dag kan jag med stor glädje se att Cornus alternifolia 'Variegata' klarat både angrepp av bocken och torkan vi hade under försommaren. Skadorna på stammen har 'vallats över' och är så gott som läkta.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar trevlig helg!

Svavelpion och träljusstakar.

Precis nu när de första knopparna börjat slå ut är svavelpionen som allra vackrast tycker jag, men det vet ni ju sedan tidigare inlägg 

och i år bjuder den på många blommor, har räknat till 25 knoppar.

 

Lite gödselvatten några gånger varje år under de senaste somrarna har verkligen gjort underverk.

Andra halvan av maj och första delen av juni är det som blommigast här i trädgården och dofterna från blåregn, 

fembladsakebia, guldazalea och tidigblommande pioner får mig nästan att se fram mot de sena kvällarnas snigelrundor för det är då efter kvällningen som det doftar mest.

Trots de spanska skogssniglarna, klipper huvudet av mer än 100 under en kvällsrunda, är det njutbara dagar både när det gäller 'prylar' och trädgård. 

Ljusstakarna med teakmanschetter av Hans Agne Jakobsson som jag sprang på under en loppisrunda för några år sedan har efter att stått i skåpet sedan dess äntligen hittat sin plats 

och både aklejor och allium har börjat blomma.

Månadens bild maj

är veckans tema i TrädgårdsFägring.

Hoppas nu vi alla får en riktigt fin sommar !

Solsken och värme!

Det är inte bara de tidiga pionerna som nu börjat blomma utan också syrenerna, akebian, 

azaleor, några rododendron, häxalen, buskpioner, blomsterkorneller, pärlbusken och snödroppsträdet.

Har i uppräkningen glömt att ta med  klematis, klockbuske och olvon.

I perennrabatterna trängs bl. a. blommande aklejor, allium, camassior, kaukasisk förgätmigej, inhägnde liljekonvaljer och nävor om utrymmet. Tillsammans skapar de en härlig mångfald som jag har svår att se mig mätt på. Älskar verkligen detta blommande 'kaos' som vi har i trädgården just nu och önskar  att jag kunde klara mig utan sömn tills honungsrosen blommat över i mitten av juli. Att istället för att sova få ligga där i sängen och känna doftstråk av akebia, liljekonvalj och syren leta sig in genom det öppna sovrumsfönstret.

Nu är nu och nu är det som allra vackrast i både naturen och våra trädgårdar. Inte har vi då tid att sova? ;-))