söndag 14 juli 2019

Sommar, sommar....


Äntligen sol och värme. Salta bad 


och sköna både dagar och kvällar under körsbärsträdet på landet. 


Där har kålen i grönsakslandet fått skydd av gardinen Lill och morotsflugan har ännu inte hittat dit. 


Rödbetorna är stora nog att gallras, salladen frodig och fin och de första vaxbönorna klara för skörd.
Att bara se det vackra och blunda för all ohyra tränar jag på varje gång jag är hemma i trädgården för att vattna. I år gäller verkligen att ta på sig rätt glasögon för att kunna se positivt på det där med trädgård. 





Njuta av både blommor och doft när det gäller rosorna och strunta i att några av dem tappat så gott som alla blad på grund av svartfläcksjuka och rosrost. Rosenbladstekeln har härjat hårt och det har även klematisbladstekeln gjort. Så fort jag råkar komma när någon av klematisen dröser det ner små gröna larver. Har aldrig tidigare varit med om en sådan stekelinvasion. Hoppas alla småfåglar kan äta upp sig inför hösten och den långa flytten söderut.
Även flera av kärleksörterna vi har i trädgården saknar nästan alla blad och de flesta av dem även sina blomknoppar. Gissar att det är någon fjärilslarv som hållit kalas men vilken vet jag inte.
Nästan till sist ett citat från Karel Capek och boken Ett år med min trädgård.
"Vad är det för en  viktig och okunnig trädgårdskarl, som går förbi det skönaste man kan odla, som nu till exempel den här salladsraden. På denna förebråelse svarar jag, att jag under en av de talrika faserna i mitt liv också härskade över några sängar med morot och kål och sallad och kålrabbi. Jag gjorde det säkert i någon romantisk stämning, jag ville unna mig illusionen av att vara farmare. I sinom  tid visade det sig, att jag dagligen måste sätta i mig hundratjugo rädisor, eftersom ingen annan i familjen ville äta några fler. Veckan därpå drunknade jag i kål, och sedan kom det orgier i kålrabbi, som till och med var träig. Det fanns veckor, då jag tre gånger om dagen var tvungen att äta sallad för att inte behöva kasta bort den. Jag ämnar inte alls fördärva glädjen för grönsaksodlarna, men vad de dragit upp, det må de också äta."




Älskar mitt grönsaksland, äter det jag kan och vill, ger bort ibland och resten kan gärna hamna på komposthögen.
Länkar som jag brukar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt skön sommar!

5 kommentarer:

  1. Der er mange sorger når man har have, men heldigvis også mange glæder, det gælder bare om at have de positive briller på 😀
    Med venlig hilsen
    Lene Bedstemorshave

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lene!
      Det är med trädgård som med själva livet, se glädjeämnen!
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  2. Hej Birgitta!
    Vilket fint trädgårdsland du har, där finns mycket att skörda. Har varit tveksam till rosor p.g.a olika angrepp, men har skaffat några. I år fanns det något kryp som åt upp knopparna på Louise Bugnét, men när de blommar så fint som dina, då glömmer man angreppen.
    Ha det fint /Marika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marika!
      Odla grönsaker är roligt, inte minst att skörda men jag sparar inte längre särskilt mycket för att ha under vintern. När oktober kommer är det mesta uppätet. Har sett en del kommentarer ang ohyra på rosor och i år verkar de vara angripna av allt som tänkas kan.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  3. Alltid lika roligt att läsa dina inlägg Birgitta!
    Vi har lika "filosofiska" tankar när det gäller livet och trädgårdslivet!
    Låter härligt att sitta under körsbärsträdet - en äkta parasoll!
    Din potatisbild är ljuvlig. Hur kommer det sig att det egenodlade alltid smakar bäst? Du har satsat på stort när det gäller grönsaksodling, medan jag har ca 20 kvm. Men även de ger en del att njuta av och jag behöver inte bekymra mig om de går åt - för det gör de...;-)
    Birgitta! Trodde att du skulle komma och hämta murbinka...?

    Ha det gott!
    /Anja

    SvaraRadera