är veckans tema i TrädgårdsFägring.
Gissar att det finns nästan lika många tankar om detta som
det finns trädgårdsägare och att dessa tankar förändras allteftersom både vi
och trädgården åldras. Själv har jag med åren blivit mer tillåtande även om jag
inte direkt känner någon glädje över allt fröogräs som numera, konstigt nog,
bara dyker upp lite varstans, men gullvivorna och
aklejorna från de fröställningar
jag missat klippa bort, stenkyndeln, rosenplistern och de låga små gräsliljorna
som alla gärna frösår sig mellan stenplattorna, tycker jag nu mjukar upp och
ger liv åt den hårda stenen.
Stenkyndeln frösår sig rikligt men dess aromatiska
doft gör att jag låter den göra det. Det räcker att sommartid bara komma när
plantorna med benen, när jag går längs gången till växthuset, för att bli smått
rusig och lite glad. Den berusar inte bara mig utan också många olika slags
insekter, bl.a fjärilar.
När vi blev med trädgård i början av 1980-talet avskydde vi
allt vad vintergröna växter hette, bortsett från några fådda rododendron, men
numera efter ganska så många år har vi ändrat uppfattning och är väldigt glada
i en del av det där som är grönt även vintertid oavsett om det är perenner,
buskar eller träd.
Som nybliven trädgårdsägare är det så lätt att bara se de växter som finns att köpa säsongsvis i de stora plantskolorna som t.ex Blomsterlandet eller Plantagen och missar att det finns växter som målar marken med blommor och gröna färger nästan året runt. I alla fall här på Västkusten där vi oftast har snöfattiga vintrar.
För att lyckas få den trädgård man själv verkligen vill ha tycker jag man skall läsa många olika trädgårdsböcker, skissa och skriva listor över planteringar man vill göra. Strunta i de stora kedjorna som har ett smalt sortiment och gå med i en trädgårdsförening istället. Ofta har de växtmarknader med både spännande och tåliga växter.
Vår trädgård är liten men vi har ändå några fågelholkar och
varje år får vi hjälp av småfåglar med bladlössen på både fruktträd och rosor.
På trädgårdsbordet utanför köksfönstret står ett stenfat, egentligen en
stenmortel, som jag använder som fågel och insektsbad. Brukar sommartid fylla
på vatten när jag vattnar krukorna i trädgården och en riktigt varm dag går det
inte många minuter efter att jag gjort det innan jag ser badande och drickande
fåglar där.
Min man är flitig med att vintertid mata fåglarna. Jag oroar
mig mer över växterna under fågelmataren. Därför matar vi mest med skalade
solrosfröer. Trots det har koltrastarna den här vintern t.o.m hackat sönder
snödroppslökar som börjat titta upp. Nu står den fågelmataren tom men vi har en
utanför köksfönstret och under den växer bara tålig hasselört så där får fåglarna gärna hålla till.
En 'fådd' iris och relativt ny växt i trädgården, som stortrivs.
Har under åren som gått fallit för alltför många nyheter som
bara klarat en vinter eller två här hos oss och smått ratat de där gamla,
beprövade och tåliga trädgårdsväxterna. Nog är det spännande med nyheter och
roligt att hitta nya favoriter men minst lika roligt när de växter jag redan planterat i trädgården tittar upp med gröna
små skott i rabatten eller krukorna när vintern är över och våren är här igen.
En trädgård som ger liv året runt byggs absolut
inte av trender, även om de är spännande och allt eftersom åren gått har jag mer och mer uppskattat att
växter får står lite tätt och väva in i varandra, i en inte alltför välstädad trädgård.
En trädgård består inte bara av växter, olika smådjur, fåglar och insekter
utan också av både belysning
och 'prylar', trädgårdspynt, som är vackra året runt
och
detsamma gäller de trädgårdskrukorna vi omger oss med.
Detta är bara mina tankar om vad som är vackert och vad som ger din trädgård liv, vet ju bara du.
Allt gott!