Blommor jag bara blivit mer och mer förtjust i allt eftersom åren gått och det fast jag alltid trott att jag inte tycker om den gula eller orange färgen vare sig inomhus eller i trädgården.
Ringblomman var en gång i tiden en kärleksört som fick symbolisera sympati och tillgivenhet och kommer ursprungligen från medelhavsområdet. Den spreds norr ut av munkar och har funnits i Sverige sedan medeltiden. Officinalis i namnet berättar att det är en medicinalväxt. Den läker sår och har inflammationshämmande egenskaper men lär också sänka blodtrycket och var lugnande. Hela växten är ätlig men enligt Kerstin Lungqvist i boken Nyttans Växter är det de nyutslagna kronbladen som smakar bäst.
"Vill man ha verkligt granna exemplar som blommar från juli till frosten kommer skall man odla dem i soligt läge, näringsrik jord och gallra till åtminstone 40 cm", enligt Gunnel Nyblom-Holmberg. Något jag borde ta lärdom av eftersom jag planterar dem betydligt tätare.
Själv upplever jag att ju mer jag plockar desto flitigare blommar plantorna. Särskilt om jag gödselvattnar och klipper bort fröställningarna.
Glömmer oftast bort att använda kronbladen i matlagningen men plockar gärna stora buketter. Med lite omsorg och nytt vatten dagligen håller de sig fina i nästan en vecka. Kommer inte ihåg vad det är för namnsorter i buketten för jag har mina fröer på landet, men de är inköpta från Impecta och Runåbergs.
"Hur man än funderar kan man inte heller komma
underfund med vad det är hos ringblomman, som ger god hörsel och ett skarp
förstånd." ur Blomstervandringar av Harriet Hjort.
Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin
sommar.