Gott Nytt År!

Att inventera fröerna jag har kvar från förra säsongen är det första jag gör när julen är över och det nya året närmar sig.

Redan den 19 december fick korgen med fröpåsar, mammas vävkorg, som passar lika bra att hänga på armeringsmattan runt grönsakslandet som på hennes vävstol, följa med hem från landet och tills i förrgår har den stått i kylan och mörkret i matkällaren och bara väntat på att jag skall ta mig tid till att bläddra igenom fröpåsarna för att se vad som fortfarande finns kvar som jag kan använda av mig av när våren väl är här igen. Vet inte hur alla ni andra där ute som tycker om odling gör men själv försöker jag vänta med fröbeställningarna tills att i alla fall julen är över men i år kunde jag inte stå emot utan beställde luktärtsfröer redan på juldagen och blomsterkörvel och ringblommor för ett par, tre, dagar sedan.

Har ännu inte lärt mig att provodla för att se om fröerna från förra säsongen fortfarande har kraft att gro utan sår ändå trots att jag blivit besviken ett flertal gånger. Det gäller inte minst palsternacksfröerna som jag upplever snabbt blir för gamla. Har ofta skyllt på småsniglarna som under våren de senaste åren invaderat det nysådda grönsakslandet i 1000-tal men det har säkert också med fröernas grobarhetsförmåga att göra.

Har några olika tomatfröer kvar från Lenas och min snödroppsresa till England för ganska så många år sedan och en hel del från förra årets fröinköp från Runåbergs. 

Just nu är jag osäker på hur många olika tomatsorter jag verkligen vill odla på grund av brunrötan, som nästan alltid drabbar tomaterna i grönsakslandet trots att jag försöker välja sorter som passar att odla på friland, men jag kommer säkert ändå att så några fröer av varje sort, sätta ut plantorna i grönsakslandet och långt in på sommaren återigen hoppas och tro att den där brunrötan vare sig finns eller dyker upp. Pastatomaten Quadro var den som förra säsongen klarade sig bäst från bladmögel och röta.

Precis nu har jag bestämt mig för att vänta med att så både luktärter och ev tomater tills andra halvan av mars. Då kan de få gro inomhus för att sedan snabbt förpassas till kallväxthuset och jag slipper ha en massa krukor inomhus. Har vi fortfarande minusgrader får jag sätta in en värmefläkt. 

Luktärtsfröerna har tillsammans med tomatfröerna förvarats i frysen och återigen börjar jag se fram emot och drömma om stora luktärtsbuketter. 'Just Julia', 'Queen of Hearts','High Scent' och 'Charlie´s Angel' blev alla förra årets favoriter. Är särskilt förtjust i långskaftade, blåblommande och väldoftande luktärter. 

Nytt i luktärtsväg den kommande säsongen blir för mig Bristol och Kingsfisher. Men vi, min man och jag, skall inte bara odla luktärter och tomater utan också 

zinnior, 

reseda, slöjsilja, 

olika ringblommor, bönor, gurka, rödbetor, sallad, sockerärtor, squash, vitlök, 

kål av olika slag och allt annat som kanske kan få plats i vårt lilla grönsaksland. Extra spännande skall det bli att under våren så lokförare Bergfälts jätteärt och plantera potatislöken från Ätliga Trädgården.

Blomsterkörvel Orleya grandiflora som jag en gång såg på Chelsea Flower Show och då köpte fröer till har jag sedan dess gärna haft i trädgården många, många, gånger men aldrig varit ute i tid för att få tag i nya fröer, fröer som nu äntligen är på väg hit.

Det är absolut inte fel att vara ute i god tid.

Temat i TrädgårdsFägring är den här veckan Gott Nytt År.

Återigen Gott Nytt År och ett förhoppningsvis riktigt fint Trädgårdsår!

Projektet som blev klart - Eller aldrig blir..

är temat i TrädgårdsFägring den här veckan och det fick mig att leta upp gamla bilder på vårt projekt som startade våren 2007 och som fortfarande pågår.

Vårt mål var att förvandla ett litet stenhus från tidigt 1950-tal

som efter många års brist på underhåll luktade mögel 

och en helt igenvuxen trädgård 

till ett hus för oss att njuta sommaren i 

och en köksträdgård för plockblommor och ätbart samtidigt som vi ville minimera både underhållet av huset och gräsklippningen.

När jag igår återigen tittade på de gamla bilderna såg jag att väldigt mycket hänt även om vi inte är klara, något vi nog aldrig blir. Att bli färdig, att även listerna på insidan vindsfönstren skall finns på plats, är något som står högt på min önskelista men maken tycker det är själva resan som är rolig och hittar hellre nya projekt för enligt honom gör det inget om vi aldrig blir klara.

Välkommen med på lite av den där resan som började för mer än 13 år sedan. Skall försöka visa lite före och efter bilder. Det kan bli många :-)

Samtidigt som huset byggdes om fick vi hjälp i trädgården av både mina då ganska så gamla men pigga föräldrar, svärdöttrar och söner.

Den nya vägen ner, 

trappan ner till huset 

och att göra en uteplats under körsbärsträdet var bland det första vi gjorde i trädgården. Att skrapa rent bergen från gräs, ogräs, ormbunkar och trädrötter tog längre tid än vi från början trodde.

Det är härligt att nu ha en plats för grönsaker, njuter verkligen av att ha möjlighet till att odla luktärter och ätbart. Inte minst när jag slipper gå dubbelvikt under det där nätet blå nätet som en gång i tiden höll rådjuren borta.

 Älskar verkligen min odlingsbur.

Detta är en före bild

så här ser det ut nu.

Under äppelträdet Ingrid Marie växte bara ogräs av olika slag. Där hade allt, både rens och sten, från åkern hamnat. Vi tog fram berget igen och lade ut markduk och grus för att slippa rensa ogräs. 

Träden vi planterade för 9 år sedan har blivit riktigt stora och min favorit bland dem är gulvedsträdet, Cladrastis kentukea. 

Här håller vi inte på lika intensivt längre, för vare sig huset, fönsterlisterna är ännu inte på plats, eller trädgård är klara men nog har det hänt en hel del och roligt har vi haft och fortfarande har, inte minst i dessa coronatider då man skall hålla sig hemma.

Muren är klar och nästa helg skall förrådet, det gamla murkna som du ser till höger i bilden, rivas. Då kommer barn och barnbarn för att hjälpa till. 

Trevlig helg!

Kvällsljuset

nu i mitten av juli förvandlar de där vanliga växterna till något magiskt och då har man helt plötsligt sitt lilla Paradis här på Jorden 

trots ogräs och att stativet till kameran inte fanns med. 

Bara några lite suddiga bilder 

men jag länkar ändå till TrädgårdsFägring.

Ha det sommargott!