trots att det är en
kall och ganska så solfattig dag,
går det bara inte att sluta med
trädgårderandet. Det ena ger det andra och hux flux är trädgårdsrabatterna inte
bara städade utan också gödslade, de nyinköpta plantorna som skall ersätta
julrosorna som frös bort, har intagit sina platser i krukorna och blåsipporna
på norrsidan häcken
har rensats från inkräktare så som nunneört, scilla och
vårstjärna.
Kluster av frösådda små blåsippsplantor har delats och fått egna
platser att växa på. Har under hela vintern samlat på mig äggskal som fått
torka innan jag finfördelat dem i matberedaren. Detta 'pulver' har jag använt
som både gödsel och jordförbättring till
blåsipporna. Om det egentligen spelar någon verklig roll för växterna vet jag
inte men blåsippor växer ju gärna på kalkrik mark.
Luktviolernas
knoppar börjar visa färg så några av dem har jag grävt upp och krukat in. Namnen
på dem vet jag inte längre men de är fina ändå och doften, den där viktiga
doften, finns där trots att de alla numera är namnlösa. Plockade in en liten
bukett för ett par dagar sedan och den fyllde nästan hela nedervåningen med sin
violdoft.
Snödropparna,
de flesta, har numera vissna blommor men Galanthus elwesii var monostichus
'Marjorie Brown' en senblommande form av G. elwesii som funnits med sedan
1958 men återupptäcktes av Ruby Baker 1987, blommar fortfarande och
har så vackra blad. Hit kom den 2012. Förra våren blommade lökarna konstigt nog inte alls men i
år finns många blommor. Den har ovanligt breda blågrå blad, blommorna är
stora och vackert rundade.
Vem
var Marjorie Brown? Det var hon som i mars 1987 hade med den här snödroppen,
som nu fått hennes namn, i ett blomsterarrangemang på en utställning i
Chichester. Ursprungligen lär den komma från ett lökinköp som hennes brorson gjorde 1958 från en holländsk lökfirma.Håret står på ända
och kinderna nästan glöder. En kall, lite solig men ändå lustfylld och rolig vårdag som jag är så
glad över!
Fortsatt fin vår,
aprilvår, och trevlig helg!
