Väldoft i trädgården.

Även om jag  är osäker på liljornas namn blommar de vackert just nu och sprider sin doft i hela vår lilla trädgård.

Kanske kan dessa vara Lilium regale, Kungslilja.

De liljelökarna jag under åren planterat i trädgården har ofta inte stämt med namnen på de lökar jag köpt. I stället för de Lilium candidumlökar jag 2013 köpte på Älvsjömässan har det dykt upp vitblommande krolliljor. Visst är jag väldigt förtjust i krolliljor, inte minst vitblommande, men nog borde vi väl kunna ta för givet att namnen på de växter vi köper stämmer?

Men oavsett namn, är de helt underbara tycker både sniglarna och jag.

Just nu skiner solen här. Hoppas den gör det hos er också.

Årets första trädgårdsdag

hade jag i går. 

Både det tjocka lövtäcket och julrosbladen behöver bort för att ge plats åt snödropparna som sträcker på sig och börjar visa upp sina knoppar.

Galanthus 'Jaquenetta'

Galanthus 'Hippolyta' bild från förra januari.

Hann inte särskilt långt under de där drygt två timmarna jag var ute men två säckar med en blandning av fjolårslöv och hästgödsel blev det och en med avklippta julrosblad och lite annat i växtväg, så som t.ex vissna irisblad. 

Strandirisens blad är lätta att klippa bort under senhösten men dessa glömdes bort och nu är de sega och betydligt svårare att bli av med.

Under lövmattan hittade jag en hel del snödroppslökar liggande uppe på jorden. En del 'upptryckta' på grund av platsbrist och andra tror jag kan vara självsådda. Skall plantera dem i gräsmattan på landet och hoppas på att jag får se dem blomma.  

Innehållet i säckarna med löv och gödsel hamnade i dag som jordförbättrare i grönsakslandet och de avklippta bladen blev till utfyllnad i det jag kallar 'moraset'.

Vår trädgård är liten och buskar breder ut sig. Eftersom jag tycker om att driva kvistar under vårvintern brukar jag vänta tills den här tiden på året med att klippa bort 'rymmarna', de där grenarna som växt in till grannen. 

I fredags tog jag fram sekatören och sedan dess står de förrymda i vaser på matbordet. Hoppas att både guldazaleans och stjärnmagnolians knoppar orkar slå ut. Visst är kvistarna vackra i knoppstadiet men slår de ut så bjuder blommorna på massor av doft, vårdoft.

Ett extra plus nu i dessa längtans och väntans tider.

Allt gott!

Uppstickare, jag tycker om.

Inte minst bland växterna här hemma i trädgården. 

Det är så härligt att se när de letar sig upp bland rabatternas täta grönska, sträcker på sig och sedan visar upp sin allra vackraste sida. Det börjar ofta med lökväxter så som kungsängsliljor och fortsätter med aklejor, allium och olika slags liljor.

De senaste veckorna har det varit krolliljetid här i trädgården men snart har de flesta blommat över. Inte minst 'Arabian Night', 'Claud Shride' och 'Gaybird'.

För ca tio år sedan köpte jag lökar av Lilium 'Norrland'. Den första löken blommade överdådigt men sedan gick den i vila och bara försvann. De andra två lökarna, de från Larz och George som jag planterade 2013-14 har först i år dykt upp med knoppar som nu slagit ut sina mörkt röda, nästan svartröda blommor. De skall jag passa extra noga med gödselvatten och hoppas på att få kraftigare blomställningar tills nästa år.

De senaste liljorna jag planterat i trädgården är Lilium candidum och Lilium 'Casa Blanca' men vilket år minns jag inte, inte heller har jag lärt mig se skillnad på dem men när de blommar fyller de vår lilla trädgård med parfymliknande, helt underbar väldoft.

I sommar är jag lite undrande över varifrån en del av de vitblommande krolliljorna kommer. Så många lökar med vita blommor som i år har vi aldrig haft. Den undran gäller även ett par av de krolliljor som har väldigt mörkt röda blommor.

I början av mitt trädgårdsintresse och som nybliven trädgårdsamatör 2004, sådde jag krolliljor från frölistan. På den tiden och fram till 2008 var jag noga med att skriva upp vad det var jag sådde så jag vet att jag 2004 sådde Lilium martagon f. album, Lilium martagon 'Rubrum' och Lilium martagon x L. hansonii, namnen är kanske inte helt korrekta men, men. 2007 och 2008 sådde jag Lilium martagon v. cattaniane och slutligen 2008 Lilum martagon svart. 

Vad som sen hände med frösådderna är jag osäker på. Har säkert planterat ut dem så tidigt som möjligt för att slippa ha krukor att passa, men var de har hamnat vet jag inte och inte heller vet jag om de små lökarna jag planterade ut klarade att överleva men det kan ju vara några av dem som blommar i år.

Här har jag många krolliljor planterade mellan buxbomsklot, lökar jag en gång fick från min mamma. Trots gödselvattning tycker jag blomningen avtar. Gissar att buxbomskloten tar för sig lite väl mycket av den där näringen.

Här behöver nu de från mamma, 'Arabian Night' och 'Claud Shride' att delas för att få mer utrymme och kanske nya växtplatser.

Enligt Sven Gréen och boken Från snödroppe till tidlösa är rätt tid för delning och omplantering av äldre liljelökar när årets blomning är över och bladen börjat gulna.

"Den bästa tidpunkten kan helt allmänt sägas vara fjorton dagar efter att det sista kalkbladet fallit på den senast utslagna blomman. Då har nya basalrötter ännu inte börjat utvecklas."

Om ett par veckor är det dags om nu bara lusten infinner sig eller kanske vill jag då hellre bara bada och liljelökarna får hålla tillgodo med gödselvattning?

Åter till de där uppstickarna. En del av dem, nästan de flesta, behöver hållas kort, så jag drar eller klipper bort fröställningarna innan fröerna mognat och kapslarna spruckit upp.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar!

Aprilväder så här sista dagen i mars.

Halva dagen i dag har det snöat. 

Julrosornas rosalila blommor har kantats med vitt 

och både snödroppar och snöklockor har fått göra skäl för sina namn.

Galanthus 'S. Arnott's' blommor har hängt tungt mot marken och nere i högra hörnet skymtar Galanthus plicatus 'Wandlebury Ring'.

Purpurkål och ringblommor, några av de fröer som efter sådd hamnat i kallväxthuset har redan börjat gro och hyacinterna, som fått flytta in på grund av minusgraderna nattetid, förgyller med sin doft den lilla stund jag dagligen tillbringar där.

Vädret, det där vädret, blir som det blir men just nu önskar jag lite mer värme och gärna sol. Helgen som kommer skall bli solig men värmen dröjer. Jag kan ju inte få allt, även om jag gärna vill, utan måste nöja mig och glädjas över det jag får, även minusgrader och snö.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Allt gott och Trevlig Helg!

Trädgården just nu

och tillsammans med mig i väntan på våren.

För lite mer än en vecka sedan kröp jag runt och klippte bort blåsipps och julrosblad för att ge plats åt knopparna som var på väg upp samtidigt som jag tog bort gammalt gult gräs och bruna vinterståndare för att lyfta fram snödropparna. Benen och ryggen krånglar så för att kunna göra det måste jag numera ner på knä eller halvligga på gräsmattan framför rabatten. Efter ett par timmar ser jag från topp till tå ut som en stor lerfigur, men vad gör det?

Strax innan marskylan dök upp här igen med många minusgrader och mycket snö blev jag inbjuden till en snödroppsvandring och fick se riktigt många för mig nya och spännande snödroppar i blom. 

Just nu önskar jag att fler galanthofiler bjöd in till snödroppsvandringar i början av mars men vem vet, kanske kan det bli så i framtiden?

I år har jag lyckats låta bli att ta bort lövtäcket på backtimjanen som växer på muren, eller stenhögen som jag numera kallar den. En kallmur i sprängsten som börjat säcka ihop. Den lever numera farligt för snart kanske den försvinner helt. Måste bara ge ett klartecken till maken.

Nästan varje tidig vår dyker numera den riktiga kylan upp först i slutet av februari eller under första delen av mars. Trots den vetskapen hade jag hoppats på att med hjälp av såpa och ättika i en sprejflaska och högtryckstvätten kunna städa växthuset för att tidigt flytta ut växterna som övervintrat i mörkret i den kalla matkällaren. Men det får vänta ytterligare ett tag.

Nu är vi hemma igen efter en tur till antikmässan i Älvsjö. Första gången jag besökt den mässan och mina förväntningar var stora, för stora förstod jag efter en stund, men så är det kanske när man inte har några tidigare erfarenheter. 

Med hem kom bara några tyger, en vas av Eva Jancke-Björk och ett par oemotståndliga påskkärringar

På hemvägen mötte vi våren, en snöig sådan, på Zetas och med i bagaget därifrån ett par dahliaknölar, något jag aldrig trott jag skulle falla för, men man skall aldrig säga aldrig, eller hur? 

Och med kom också några hyacinter i blekgult och aprikosorange som just nu står i en mörk och kall matkällare, men som snart skall få pryda ett par vårkrukor i trädgården, för nog är vintern borta här på Västkusten och plusgraderna tillbaka? Länkar till TrädgårdsFägring.

Allt Gott!

Sommartulpanen, Tulipa sprengeri,

har precis börjat blomma och trots att lager av underkjolar saknas är den drottningen bland tulpaner. 

Älskar den stilrena enkelheten, inte minst när knoppen spricker upp och det klart röda börjar titta fram mellan det olivgröna och gulbruna höljet, de yttre kronbladen.

Enligt Anna Pavords bok Tulpanen kan den växa bland glest och inte för grovt gräs eller i busksnår och klarar relativt skuggiga växtplatser.

Den är lätt att fröså. Här har jag de senaste åren bara spridit ut fröerna direkt i rabatten. De där 4 lökarna jag köpte för 10 år sedan har nu blivit till 11 som blommar och massor med småplantor. Därför skall fröerna i höst hamna ute i naturen på landet. Räknar med att det tar minst 5 år från sådd till blomning. Det sägs att det aldrig är för sent att plantera äppelträd och det gäller såklart också sådd av tulpaner ;-)).

Tulipa sprengeri påträffades 1892 av en tysk botaniker som bodde i Amasya i Turkiet. Han skickade lökar till Karl Sprenger som hade en plantskola nära Neapel fram till första världskriget.

Länge trodde man att tulpanen var utrotad från sin naturliga växtplats men nu lär den återigen hittats någonstans i Turkiet.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar Trevlig helg!

Nördigt kanske, men väldigt roligt

inte minst i februari, mars när det mesta i trädgården fortfarande sover sin vintersömn. Att då se blommande snödroppar och kunna plocka in små väldoftade buketter blir lätt ett måste om man som jag tycker om allt det där med trädgård.  

Har planterat årets nyinköpta snödroppslökar idag, de jag hade med hem från Storbritannien i februari 

och återigen inventerat snödropparna som redan finns här i trädgården. Hittar tyvärr inte alla lökar jag vill men ändå några fler än för ett par veckor sedan. 2018 missade jag att skriva in både inköp och var i trädgården dessa planterades så nu är varken snödropparna eller etiketterna lätta att finna. Själva snödropparna försvinner in i mängden 'om man inte har rätt glasögon på' och etiketterna, de vita som följer med lökarna, tycker jag är så fula att jag oftast gräver ner dem när jag planterar. Tyvärr har de ändå en tendens till att försvinna så tacka vet jag de stadiga, på ena sidan brunfärgade, etiketterna från TAG. De har i alla fall nästan jordens färg på ena sidan och kan tryckas långt ner i marken.

Idag hittade jag två lökar med ljust gröna blad och en enda blomma som stod lite för sig själva och skiljde sig från mängden. Mer behövs inte innan jag börjar leta i listan bland rödfärgade namn. Rödfärgat = markerat som död. Till höger i vasen står den där blomman som så gott som blommat över. Den med ett nästan helt perfekt hjärtmärke. Nog borde den heta något mer än bara Galanthus elwesii, Galanthus plicatus eller Galanthus woronowii. Att det inte är en plicatus vet jag, det är lätt att se, men, men ...

Jag tycker mycket om snödroppar och får numera kanske kalla mig galantofil, men samlare är jag inte, bara en som älskar snödroppar och mycket annat också.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det gott!

Hanham Court Gardens

var den andra och sista trädgården vi besökte den första dagen på vår snödroppsresa till UK i februari. En trädgård som kommer att leva kvar länge i mitt minne. 

Frun i huset, Julia Boissevain, mötte oss vid bussen och guidade oss runt. 

Himlen var tidvis väldigt mörk, regnet hängde i luften, men trots det bröt solen igenom och vi fick en fin stund i den enastående vackra trädgården.

Själv föll jag för allt trots att jag inte såg några spännande snödroppar. 

Men snödroppar fanns ändå många av som tillsammans med narcisser och julrosor riktigt skrek ut att nu är våren här.

När det gäller det där med trädgård har vi ju alla en egen uppfattning om vad som är vackert och bilderna jag visar är på sådant som jag själv fastnade för och tyckte mycket om.

Huset, om det nu kan kallas hus med mina mått mätt, har en vidunderlig utsikt över dalgången 

och här vid stenbordet hade jag gärna slagit mig ner med en kopp kaffe eller ett glas vin. Författaren C.S Lewis och hans böcker om landet Narnia dök direkt upp i mina tankar när jag såg det.

De stora terrakottakrukorna 

och den vackra träsoffan under pelargången, vem hade inte velat vila middag på den efter en förmiddag i trädgården, var säkert valda med både kärlek och omsorg

och det var nog också klätterstöden, de mossbelupna rabarberblekningskrukorna, det låga staketet som ramade in hela köksträdgården

och odlingsklockorna av glas.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Vilken rysare' och detta blir mitt bidrag.

Trevlig helg!