måndag 13 november 2017

En dyster och trist pelargon.

För en dryg vecka sedan, ja kanske är det två, fick pelargonerna flytta från ett ouppvärmt växthus och in i värmen. 
Nu står de utplacerade där plats finns och där jag inte ser så mycket av dem som t.ex bakom gardinen i badrummet.



Pelargonium triste fick en mer framträdande plats i köksfönstret. Kanske är den inställd på att det snart är sommar för den kommer med många nya knoppar. Namnet kanelpelargon har den fått på grund av blomdoften och P. triste lär ha varit den första pelargonen som kom till Europa från Afrika. Triste kommer av latinets tristis och betyder dyster. 


Det ursprungliga latinska namnet var Geranium indicum noctu odoratum, den indiska geranien som doftar på natten. Nog doftar den nattetid, det var därför den hamnade i köksfönstret, men inte kommer den från Indien.



Blommorna varierar i färg från gult, grönt och nästan svart. Min har blekt gula blommor med lila streck men oavsett blomfärg börjar de sprida sin doft på kvällen vid 17-18 tiden. Önskar jag haft en bättre bild på blommorna, men tyvärr.


Nu är de morotsblastliknande bladen väldigt fina men de vissnar ner helt under vintern. De tjocka rotknölarna som då ligger i vila gjorde att den lätt klarade långa transporterna från Afrika och till andra delar av världen.
1631 fick John Tradescants frön skickade till sig från en fransk odlare och året efter blommade den i hans trädgård i Lambeth i södra London. 

Att den är dyster, trist och tråkig håller inte jag med om men jag har under de år jag haft pelargoner blivit mer och mer förtjust i vildpelargoner och primärhybrider med små blommor och skulpturalt växtsätt. 


Har varit lite slarvig med namnetiketterna men tror detta är 
P. anethifolium x myrrhifolium men det kan kanske vara en 
P.gibbosum x P.anethifolium


och denna P. laxum, men säker är jag inte. Har ett visst motstånd mot etiketter så kanske hittar jag namnlapparna när det är dags att plantera om.


Av zonalpelargoner med stora färgstarka blommor har jag bara en enda kvar. Särskilt färgstark är den inte, men helt ljuvlig ändå så Mrs Herbert' vill jag inte vara utan.


Ha det gott!

5 kommentarer:

  1. min mors pelargoner satte i gång att blomma för fullt när de fick flytta från balkongen in i lägenheten.

    SvaraRadera
  2. Vilka ljuvliga bilder du bjuder på. Intressanta blad på pelargonen som är allt annat än trist. I synnerhet inte i dina vackra bilder. Tänk, den första pelargonen som kom till Europa från Afrika. Tanken svindlar. Var väldigt fascinerad av de vilda pelargonerna när jag var på resa i Sydafrika. Och tänk att den doftar också, förstår att den fått sin givna plats i köksfönstret.

    Önskar dig en skön fortsatt vecka!
    /Anita

    SvaraRadera
  3. Hejsan Birgitta! Den dystra, trista ;-) har jag också - fått av dig. Den är jag mycket rädd om. Måste säga att när jag tittar på den så försvinner allt dystert och trist i mitt sinne :-)
    Ha det!
    ..zzz...Anja

    SvaraRadera
  4. Riktigt fina bilder och den första är verkligen riktigt läcker. Variationen är verkligen stor, med doft, blommor och blad.
    //Helene

    SvaraRadera
  5. Så trevlig presentation och märkligt att dofta på natten. Är det nattfjärilarna den vill locka till sig...
    Trevlig helg
    /Anette

    SvaraRadera