bara tanken på dess blommor i skrikiga färger
fick mig för några år sedan att rysa. Absolut ingen växt jag ville ha i
trädgården. Det enda jag då uppskattade när det gällde tagetesen var den
aromatiska doften.
Kanske är det med tagetes som med hortensior?
När man väl sett dem, verkligen tittat noga, omprövar man sig och det har jag
gjort sedan några åt tillbaka. I alla fall trodde jag det tills ikväll när jag
sökte på nätet. Då förstod jag att tagetesen varit hårt marknadsförd under de
senaste åren och det kan ju vara den stora anledningen till att jag ändrat uppfattning.
De sista åren har jag haft dem som
marktäckare i stora krukor men också i köksträdgården som kantväxt.
Just nu
bildar några plantor från sent sådda fröer ett färgstarkt stöd för squashen som
under sensommaren tagit fart och nästan kastat sig fram åt alla håll.
En hat-kärlek är nog rätt beskrivning av mina
känslor för alla dessa ibland helt betagande tagetes.
Såg spretiga, rikblommande och underbara
plantor i stora krukor utanför växthuset i Den engelska trädgården i början av
augusti.
Under den Skåneturen såg vi också gulblommande
tagetes tillsammans med mangold hemma hos Annika.
På Gunillaberg för ett par veckor sedan fanns
de inhägnade bakom ett vackert plank
men också i en luftig och transparent skål
av metallnät.
Trevlig helg!
Jag känner som du inför tagetes efter att tageteskvoten fylldes till max under 1970-talet. Den förekom rikligt i föräldrarhemmet i alla möjliga upptänkliga varianter. Det var ju en tid när orange var högsta mode, men jag gillade inte dem särskilt då heller. Nu använder jag dem som du och mest runt trädgårdslandet. En klart försonande egenskap är att de verkar jordförbättrande så länge de växer och är bra samplanteringsväxt bland grönsakerna. Känns lite obehagligt att man skulle varit utsatt för en kampanj och blivit påverkad, men jag antar att det är så med många ting. Jag har till och med ett par begonior nuförtiden. Nåt jag aldrig trodde att jag skulle förlika mig med.
SvaraRaderaAllt gott
/Anette
Föll för begonia, en småblommig sådan, i julas. Börjar tycka de är riktigt fina, de också.
RaderaHa det gott!
Så trevligt att du har ändrat uppfattning :) jag har alltid känt mig lite udda eftersom jag gillar dem :) Men inte de stora svulstiga sorterna utan just de här buskaktiga som har små fina blommor, kryddtagetesen är min absoluta favvo :)Ha det gott/Monne
SvaraRaderaDe småblommiga tycker även jag bäst om.
RaderaHa det gott!
Har nog alltid och gärna haft några tagetessorter men det är inte världens roligaste eller bästa när man har sniglar. Tror att det gjort det för mig. Och kanske att den blev trendig... Annars har jag haft olika ljusa fram tills för ca 4 år sedan. I år försökte jag odla mellan grönsaker men de tog sig inget bra :(
SvaraRaderaHa det gott! Carina
Vad var det som gjorde att det gick snett med din grönsaksodling?
RaderaHa det gott!
Fina bilder! Man ändrar sig med tiden. Här finns dom också nu för tiden:)
SvaraRaderaHa en bra dag!
Ja, visst ändrar man sig ibland som tur är.
RaderaHa det gott!
Tycker de är fina, men har inga själv (ännu). Vi hade massor när jag var barn så de har en väldigt nostalgisk känsla över sig för mig.
SvaraRadera//Helene
Försökte med tagetes intill sparrisen för några år sedan men de trivdes inte alls så jag gav upp.
SvaraRaderaI köksträdgården skulle jag gärna ha tagetes, både för doften och färgen och för att den lär ha avskräckande effekt på nematoder mm. Kanske värt att pröva igen?
Allt gott!Laila
Tycker bäst om dem när de ger färg och doft i grönsakslandet.
RaderaHa det gott!
Har känt precis som du när det gäller tagetes. Men jag tycker mycket om de småblommiga. Fast jag har dom mest bland grönsakerna. Har dessutom hört att dom är bra mot jordloppor. Gillar bilden där dom är ett stöd för squashen. Snyggt!
SvaraRaderaHa en fortsatt bra vecka!
/Anita