Hittills har det varit en underbar sommar

på många sätt.

Fotot har min son tagit. 

Nu efteråt känns det svårt att förstå att det är jag som står där i mitten. Inte trodde jag att jag ännu en gång skulle få vandra på kalfjället och inte gjorde det något heller att det regnade nästan hela vandringen till Blåhammaren. Väl framme sprack moltäcket upp och vi fick två soliga dagar.

Hann med en hel del roligt på både upp och nervägen men det får jag återkomma till en regnig dag.

Väl hemma igen kunde jag börja skörda (gallra) lite. Våtarven hade växt mest så grönsakslandet var helt igengrott. Vi har sandjord så det gick lätt att rensa.

Luktärterna hade börjat blomma. Aldrig tidigare har jag haft någon sort som fått så långa stjälkar. Fröerna köpte jag från Runåbergs, men vad sorten heter minns jag inte just nu.

Krabborna 'nappar' bra och det är varmt i vattnet.

Resedan blommar och sprider sin lite 'spröda' doft. Kanske är det med den som med luktviolen. Har man sniffat ett par gånger känns inte doften längre utan näsan behöver vila.

Fortsatt skön sommar...