Vårstädning och detta med växtnamn…

YR, den norska vädersidan, har lovat plusgrader framöver så  alla ’obehöriga’ har fått flytta ut ur växthuset, ut till småkyla och regn. Just nu står det massor med krukor längs husväggarna. Inbillar mig att växterna är lite mer skyddade där än på uteplatsen eller altanen.

Pelargonerna, de behöriga, har fått ny jord och en del av dem har till och med fått nya namnlappar. 
Att veta vad de heter är väldigt viktigt :-)

’ - Jesses, så vacker den där violetta blomman är, säger en dylik lekman, varpå trädgårdsodlaren en smula stött säger:  -Det är en petrocallis pyrenaica. Ty han har en svaghet för namn. En blomma utan namn är, för att tala med Platon, en blomma utan metafysisk idé; den har, kort sagt, icke denna riktiga, fullgiltiga realitet. En namnlös blomma är ett ogräs. En blomma med latinskt namn är liksom upphöjd till en viss fackvärdighet. Växer det upp en brännässla på en av era rabatter, så förser ni den bara med namnsticka: Urtisa dioica, och börjar strax respektera den, jag ni till och med luckrar upp jorden kring den och göder med chilesalpeter.’  Ur  Ett år med min trädgård av Karel Capek. Min bok är tryckt 1955.

I kväll skall jag för första gången sitta en stund i växthuset, i den vita stolen, tända ljus och bara njuta.

Trevlig helg!

PS! De 'obehöriga' har nu ikväll fått flytta till förrådet. YR har ändrat sin prognos :-( men jag har suttit en stund i växthuset och läst och njutit av regnets smatter mot glaset.