Vissa växter fastnar man mer för än andra,

och dit hör för mig, tidlösorna, de nakna jungfrurna, som nu, när hösten är här, dyker upp med sina vackra lilarosa blommor.

Hela försommaren och nästan hela sommaren har jag mer eller mindre ’svurit’ över deras fula lökblast men nu är den glömd, och ’just nu’ gillar jag tidlösorna, Colchicum, lika mycket som sniglarna gör.

Vet i skrivandets stund inte vad den här tidlösan heter men nävan som ger den stöttning, det är Geranium ’Blue Sunrise’.

När hösten börjar måla trädgården i gult och rött är de lilarosablommande växterna extra fina, tycker jag.

Clematisen heter ’Carmencita’

men stjärnflockan som fick följa med hem från Wisley i våras har jag missat att skriva upp namnet på. Det blir till att gå ut och gräva efter den namnlappen. Klippte ner den i somras och nu kommer den med nya blommor.

Gräset som kompletterar höstanemonen heter Chasmanthium latifolium.

Solen, när den visar sig lockar fram färgerna fint och då är hösten nästan lika härlig som sommaren.

Gillar den frösådda plantan jag har i den rostiga krukan. Det är en kopparskräppa, Rumex flexuosa. Den köpte jag på Derome för fem år sedan och den har under åren som gått alltid frösått sig rikligt i rabatten så att jag har haft plantor att kruka in.

Den söta kottesamlaren har hittat en plats i trädgården och det är det fler saker som gjort :-))