Mer om Epimedium - Härliga marktäckare

Blomningen varar inte så länge men underbart är ju kort. Bladen är ovärderliga tycker jag, om man vill ha en vintergrön trädgård.

Det är Epimedium x rubrum som växer i krukan. Visst har den vackra blad?

Epimedium x versicolor ’Sulphureum’ och Epimedium x rubrum kan jag numera kalla gamla bekanta för de har funnits hos oss i mer än 10 år. På senare år har de förökat sig ganska kraftigt, men ingen av dem har ett aggressivt växtsätt. Blommorna kommer tidigt på våren och hänger på 20-35cm höga stjälkar. Bladen som kommer efter att blommorna slagit ut har hos E. x versicolor ’Sulphureum’ ett bruntonat utspring medan E. x rubrums blad i början skiftar åt rött och nästan är lite rutmönstrat. Båda får en vacker marktäckande bladmassa som skuggar bort fröogräs och som står grönt stora delar utav vintern. Rhizomerna bildar en tät, för ogräs, nästan ogenomtränglig matta. Även lökar har svårt att ta sig igenom.

Epimedium x versicolor 'Sulphureum'

På hösten färgas delar av bladverket vackert rödbrunt. Det är först den tidiga vårsolen som här hos oss gör bladen bruna och torra. I mars är det bra om de klipps bort. Väntar man för länge med det är det lätt att blomknopparna skadas.

Bladens färg och form är lätt att kombinera med andra bladväxter om man inte vill ha bar jord. Själv tycker jag sockblommorna är fina tillsammans med t.ex. Helleborus x nigercors HCG 'Green Corsican', Carex siderosticha 'Variegata' och Saxifraga umbrosa 'Aureopunctata' men de passar också utmärkt som marktäckare utmed häckar eller under buskar och träd. Hemma hos oss växer och blommar E.x rubrum på norrsidan av huset, under takutsprånget där det är mörkt och kruttorrt men vi har den även bitvis längs häcken för att slippa ogräs.

Sockblommorna är även vackra i krukor och urnor om man inte hela tiden vill ha blommande växter där. En god vän till mig har i sin ’välkommenkruka’ planterat Carex buchananii tillsammans med Epimedium youngianum ’Niveum’. Kopparstarrens bruna färg går så fint ihop med den sockblommans blad, som nästan är bruna de också, i början på säsongen.

Epimedium grandiflorum 'Lilafee', har stora lilafärgade blommor och mörkt bladutspring och vackert rödfärgade blad på hösten.




E. x warleyense, som kommer från Ellen Ann Willmotts trädgård Great Warley, är en korsning mellan E. alpinum och E. pinnatum subsp. Colchicum. Troligen en spontankorsning.
För ett par år sedan skaffade jag Epimedium x warleyense 'Orangekönigin', som har gulorange blommor (du ser den på bilden ovan). Den tycker jag har lite bråttom i sin framfart, den nästan ’springer’ fram. Passar kanske bättre på en begränsad yta.

Epimedium x youngianum 'Niveum', trädgårdshybrid mellan E. diphyllum och E. grandiflorum, lågvuxen och relativt långsamväxande. Får vita blommor utan ’horn’ och i mitt tycke ett mycket vackert bladverk tidigt på våren. Ursprungligen från Japan.

Ja nu har jag lovprisat sockblommorna och det är de väl värda.
Bra länkar:

http://www.plantsforshade.co.uk/acatalog/Epimedium.html
http://www.junker.co.uk/frames.htm
http://www.plantdelights.com/Catalog/Current/Detail/02661.html

Boktips: The Genus Epimedium av Willam T. Stearn