Augusti

är redan här och vi har bara drygt 30 sommardagar kvar.

Juli bjöd på mycket regn, kalla kvällar och nästan inget utesittarväder efter kl 18 här på Västkusten. Men vi har massor av blåbär i skogen, tror inte att jag sett så mycket blåbär tidigare. Att plocka ihop nästan 20 liter tog för oss båda bara lite mer än två timmar med bärlockare. Det är så härlig att gå där i tystnaden bland blåbärsriset längs berget. Nästan inga fåglar hörs längre, tyvärr, bara lite enstaka pip som jag tolkat som varningsläten.

Lite fusk, inga vilda blåbär inte. Bilden är tagen i trädgården på landet.

I slutet av förra veckan dök det på landet, från den ena dagen till den andra, upp en för sommaren ny lukt i luften när kvällen kom. En mättad doft av mylla, mognad och våt jord. I mitt tycke en vemodig doft som leder tankarna till hösten, men den luktar trots allt väldigt gott.

Guldvatten, hönsgödsel och mycket regn har gett god skörd av grönsaker men också av underbara blommor. 

Älskar verkligen att kunna plocka stora buketter av olika ringblommor, reseda, luktärter, zinnia och astrar. I söndags hade jag med mig 13 liter (volymen på spännerna) blommor hem och fortfarande njuter jag av dessa buketter.

De storväxta Linnétagetesen till trots känns det ändå som om hösten flyttat in i trädgården men det är ju bara sensommaren som är här. 

Floxen har börjat slå ut sina knoppar och doftar så gott. 

Vad de heter vet jag inte längre utan ansträngning för namnlapparna är borta. Men just den här kommer jag ihåg namnet på. Den heter Phlox 'Natural Feelings' och är min stora favorit bland floxen.

Dessutom passar den så fint ihop med blodgräset, Imperata cylindrica 'Red Baron' som nu verkligen lyser rött och ger skäl för sitt namn.

Den vitblommande storklockan      blommar fortfarande, 

höstanemonens knoppar, Anemone tomentosa, har börjat slå ut och snart, när klätterklockans,Codonopsis convolvulacea subsp. grey-wilsonii, knoppar visar upp sina blå blommor, kommer det att se ut som ett litet vattenfall i den flikiga lönnen.

Floxen för mina tankar till Anne Just och hennes trädgård i Hune. Det var i hennes trädgård jag förälskade mig i dem. Där fanns inga stor ruggar utan bara några enstaka blommande stjälkar lite här och var och det är egentligen så jag vill ha det även här i trädgården men flox har ju en viss tendens till att bre ut sig snabbt, lite för snabbt ibland.

Den vitblommande storklockan, Campanula persicifolia 'Alba' är också en sådan växt som jag gärna vill ha lite här och där i trädgården. Vackrast blir den oftast när den själv får välja sin plats, tycker jag. Har aldrig haft glädjen av att få besöka Helge Lundströms trädgård men när den vitblommande storklockan blommar tänker jag på honom, lustigt nog. Har i bakhuvudet en bild från ett reportage i någon tidning där han visade upp sina vitblommande  blåklockor.

Fortfarande sommar och nu är värmen snart här igen. Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det sommargott!

Birgitta