Solen skiner och får trädgårdslusten att vakna till liv.

När senhösten kommer gör jag inte särskilt mycket i trädgården bortsett från att kratta bort löven från gräsmattan, plocka in det trädgårdspynt jag är extra rädd om, sådant jag inte vill skall frysa sönder och tillsammans med maken sätta in de flesta av trädgårdsmöblerna i förrådet.

I rabatterna får växterna bara vissna ner. Tycker om när perennerna skiftar färg från grönt till gulbrunt, orange och lite rött och när rimfrosten eller snön lägger sig över dem och ger en ny blomstring.

Fotot är inte taget i min trädgård utan i Trench Hill. 

Veckan som gått har vi haft ganska mycket solsken och under ett par eftermiddagar har jag klippt bort gamla julrosblad och rensat rabatterna från vinterståndare och vissna löv för att ge plats åt snödroppar som fört en mörk och lite tynande tillvaro under de vintergröna och ganska så stora bladen. 

Men nog är vissa julrosblad lite svårare att klippa bort än andra, trots svarta fläckar.

För något år sedan kunde jag gå med ryggen böjd en hel dag men numera är det knäläge som gäller när jag skall göra något jordnära i trädgården. 

I onsdags på förmiddagen blåste mitt knäunderlägg bort. För att ha något som dämpade och skyddade mot kylan och vätan när jag kröp omkring på marken fick jag plocka fram sittunderlägget från den lilla ryggsäcken.

Så länge jag kan minnas har trädgården varit slutstation för avlagda och slitna kläder och det har jag ända tills nu tyckt varit helt OK men veckan som gick tröttnade jag på att hela tiden flytta med mig underlägget och önskade att jag istället haft trädgårdsbyxor med 'inbyggda' knäskydd och ficka för sekatören, som så ofta försvinner bland renset. 

Ikväll har jag letat trädgårdskläder på nätet och det finns mycket att välja bland.
En hängsleklänning, fint men det är nog inget för mig, midjebyxor eller hängslebyxor. 

Hur gör du? Går du som jag i kläder som egentligen gjort sitt eller har du något tips att komma med?