Augusti är snart slut - månadens bild.

Kvällarna har blivit kyligare och mörkare, 

trädgården har fått en annan doft, en blandning av jord och floxen som fortfarande blommar. 

Höstcyklamen och tidlösor börjar titta fram men ändå känns det som om vi fortfarande har sommar.

Vitlöken har torkat och fått flytta in, tomaterna mognar och de två slanggurksplantorna producerar mängder med gurka, nästan för många tycker jag ibland. 

I stället för potatis, den fick flytta till moraset, har jag odlat plockblommor i grönsakslandet och blivit nästa bortskämd av att hela sommaren kunnat omge mig med många och stora blombuketter.

Månadens bild  30/8.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar!

Snödroppstankar.

Nu när det fortfarande är sommar både känns och gissningsvis låter det underligt att någon tänker på snödroppar eftersom det dröjer minst fem månader innan de visar sig ovan jord,

men vill du föröka dina snödroppslökar genom delning är det hög tid. När jag själv delade och planterade om idag såg jag att lökarna till några av sorterna redan börjat få små rötter men de flesta lökarna var ännu i vila, i alla fall här på Västkusten, men inte så länge till.

Har tidigare delat snödroppslökar precis när de blommat över men fortfarande haft blasten kvar, in the green, men ofta misslyckats och förlorat alla. Därför delar jag numera helst när lökarna är i vila.

Jag gräver upp dem, luckrar jorden,

gödslar med benmjöl 

och delar de lökar som sitter ihop innan jag planterar tillbaks dem med lite större mellanrum, flyttar ibland en del av dem till annan plats i trädgården eller skickar vidare till andra snödroppsfantaster, galantofiler.

Här har vi en lerblandad jord och därför föredrar jag att plantera snödroppslökarna lite upphöjt så de inte hamnar för blött. Brukar sätta dem ca 6-8 cm djupt.

Ibland händer det att den där åtråvärda löken inte visar sig och när jag gräver efter den dyker en sådan här upp. Helt uppäten inifrån. Gissar att det varit lökflugans larver som haft kalas.

Vi njuter av sommaren. Jag plockar stora luktärtsbuketter och skördar kål av olika slag från grönsakslandet men också rödbetor, sockerärtor, tomater och vaxbönor.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar!

Tiden går fort,

snart en månad sedan förra inlägget om Tusen Trädgårdar, här på bloggen. Fler än 90 personer dök då upp. Vädret var med oss och många roliga möten blev det. Sedan dess har mycket hänt men turen har tack och lov varit på min sida.

Nästan allt i grönsakslandet har växt så det knakar, med inte rödlöken. Sättlökarna har nästan stått still när det gäller tillväxt men gått i blom har många av dem ändå gjort. Var jag för tidigt ute med att plantera dem eller har det berott på dåliga sättlökar eller för lite gödsel? Höstens alla bortkrattade löv, mat och trädgårdsavfall från två varmkomposter och ett stort lass hästgödsel hamnade i grönsakslandet i höstas så för lite gödsel borde det inte vara. Gav bort de sättlökar jag inte fick plats med och mottagaren har upplevt samma problem som jag så gissningsvis beror det inte på vare sig på gödsel eller jorden.

I år har jag förgrott nästan allt både när det gäller blommor och grönsaker förutom morötter och redan före midsommar kunde jag skörda de första rödbetorna.

Den enda plantan som grodde av den portugisiska kålen jag sådde i våras har vuxit till sig så snart kan det lagas kåldolmar och potatisen Alouette, de få vi satte i år, fick flytta från grönsakslandet på grund av bladmöglet potatisen lätt drabbas av och som även sprider sig till tomatplantorna. I stället har jag fått plats att odla fler blommor, plockblommor till buketter, stora buketter. 

Ringblommor, reseda, zinnia, eterneller, blomsterkörvel, astrar, slöjsilja och luktärtor så klart.

Nu har det snart gått en vecka sedan jag sist besökte grönsakslandet, för vi har gjort en tur till Skåne, 

besökt Blå Hallen i Höganäs, där vi beundrat Åsa Erwall Simpsons spännande smycken och njutit av allt fint och gammalt samt i dagarna två vandrat runt och tittat på massor av gamla och nygamla prylar 

på antik och samlarmarknaden i Degeberga, så i morgon finns säkert mycket att skörda. Skall bli så spännande att se hur långt frilandsgurkorna hunnit och om det finns massor med både sockerärtor och vaxbönor att skörda. Hoppas få se många, många tomater, gröna visserligen, på tomatplantorna vi odlar på friland.

En efterlängtad regndag har vi haft idag så både trädgården här hemma och grönsakslandet vid sommarhuset har fått en gissningsvis länge önskad rotblöta. 

Länkar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt fin och njutbar sommar!

Öppen trädgård - Tusen trädgårdar.

Hjärtligt välkomna hit på söndag mellan kl 11 och 16. Vi bor på en liten återvändsgata så parkeringsplatser är det ont om men det går att parkera längs Keramikvägen.

^{Har inte fått några färgglada tuse}nträdgårdarvimplar, troligen bortslarvade av Post Nord, med du kommer att se en liten svartvit och en STA skylt vid entrén till trädgården.

Krolliljor och ett par rosor.

Redan andra halvan av juni, sommartulpanerna har tackat för sig, tappat sina kronblad och smått börjat vissna.  

Nu står istället krolliljorna, Lilium martagon, i startgroparna. Kopparna har svällt upp och visat färg. Ibland under åren som gått har jag trott att de där bleka knopparna skulle bli till vita blommor men inte. De har bara lurat mig och blivit lika ljusrosa, grisrosa, som de med mörkare knoppar. Sven Greens beskrivning låter betydligt vackrare än min: rosenröd med lila anstrykning.

Krolliljan kom till oss från Turkiet i slutet av 1500-talet. Ordet martagon  kommer från ett turkiskt ord för turban men betyder också, enligt Karin Berglund och boken Längans Blommor, gul lök.

Här i Sverige har den odlats i kloster och på slott från 1600-talet för att så småningom sprida sig till allmogen. Den gula löken har under åren används som både föda och medicin. Enligt Stephen Lacey i boken En Trädgård blir till är det den mest lättodlade av liljelökar och den trivs i både alkalisk och sur jord.

Har för många år sedan, säkert 10, sått krolliljefröer från Trädgårdsamatörernas frölista och i år kommer flera av de där sådderna med knoppar. Skall bli spännande att se hur blommorna ser ut.

Rosa chinensis 'Mutabilis' en av mina verkliga favoriter när det gäller rosor har jag försökt med ett flertal gånger men bara lyckats hålla liv i plantorna ett par år. 

Nu blommar 'Plaisantiere' en frökorsning mellan 'Trier' och 'Mutabilis'. Blommorna är mindre än på 'Mutabilis' men de vackra färgskiftningarna finns där och den klarar vintern utomhus här på Västkusten.

Varit förälskade i mandarinrosen Rosa moyesii länge, länge och när vi besökte Hannu på Kinnekulle för 7 år sedan såg jag för första gången de vackra nyponen. Även den har enkla blommor men de skall vara riktigt röda och inte rosa, tycker jag och detta mitt tredje försök är jag riktigt nöjd med.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar Glad Midsommar!

 

Sommartulpanen, Tulipa sprengeri,

har precis börjat blomma och trots att lager av underkjolar saknas är den drottningen bland tulpaner. 

Älskar den stilrena enkelheten, inte minst när knoppen spricker upp och det klart röda börjar titta fram mellan det olivgröna och gulbruna höljet, de yttre kronbladen.

Enligt Anna Pavords bok Tulpanen kan den växa bland glest och inte för grovt gräs eller i busksnår och klarar relativt skuggiga växtplatser.

Den är lätt att fröså. Här har jag de senaste åren bara spridit ut fröerna direkt i rabatten. De där 4 lökarna jag köpte för 10 år sedan har nu blivit till 11 som blommar och massor med småplantor. Därför skall fröerna i höst hamna ute i naturen på landet. Räknar med att det tar minst 5 år från sådd till blomning. Det sägs att det aldrig är för sent att plantera äppelträd och det gäller såklart också sådd av tulpaner ;-)).

Tulipa sprengeri påträffades 1892 av en tysk botaniker som bodde i Amasya i Turkiet. Han skickade lökar till Karl Sprenger som hade en plantskola nära Neapel fram till första världskriget.

Länge trodde man att tulpanen var utrotad från sin naturliga växtplats men nu lär den återigen hittats någonstans i Turkiet.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar Trevlig helg!

Svavelpion och träljusstakar.

Precis nu när de första knopparna börjat slå ut är svavelpionen som allra vackrast tycker jag, men det vet ni ju sedan tidigare inlägg 

och i år bjuder den på många blommor, har räknat till 25 knoppar.

 

Lite gödselvatten några gånger varje år under de senaste somrarna har verkligen gjort underverk.

Andra halvan av maj och första delen av juni är det som blommigast här i trädgården och dofterna från blåregn, 

fembladsakebia, guldazalea och tidigblommande pioner får mig nästan att se fram mot de sena kvällarnas snigelrundor för det är då efter kvällningen som det doftar mest.

Trots de spanska skogssniglarna, klipper huvudet av mer än 100 under en kvällsrunda, är det njutbara dagar både när det gäller 'prylar' och trädgård. 

Ljusstakarna med teakmanschetter av Hans Agne Jakobsson som jag sprang på under en loppisrunda för några år sedan har efter att stått i skåpet sedan dess äntligen hittat sin plats 

och både aklejor och allium har börjat blomma.

Månadens bild maj

är veckans tema i TrädgårdsFägring.

Hoppas nu vi alla får en riktigt fin sommar !

Nu i maj är förväntningarna både många och stora.

Här har jag den senaste tiden mest gått med rumpan i vädret och rensat ogräs och tagit bort lök och knölblast från vårens förstlingar. Därför blev jag riktigt överrumplad i kväll när jag fick se att snödroppsträdet börjat blomma.Blomsterkornellen har blommat ett tag men den står så nära ytterdörren att den inte kan missas. Dessa två, Halesia monticola 'Arnold Pink' 

och Cornus 'Eddies White Wonder' 

hör till mina verkliga favoriter i trädgården. Blomsterkornellen har funnits här i 18 år. Har stammat upp den för att få plats med annat under och klippt bort skott som i min smak strävat för högt. Nu är den ett mindre träd helt perfekt för en liten trädgård. Snödroppsträdet har vi haft i 10 år. Från början var det bara ett 'spö' som jag under åren stammat för att få en stam att kunna gå under. Två vårblommande små träd vars löv får vacker höstfärg. Träd som passar överallt i zon 1-3, inte minst i små trädgårdar.

Svavelpionen, Paeonia mlokosewitschii, ett minne från min första trädgårdsresa till England 2005 med Maria har i år sååå många knoppar tack vare gulvattnet den fått de senaste åren. Den är nästan som finast nu när drömmar och förväntningar på en överdådig blomning är som störst.

Grönsakslandet är så gott som färdigsått och fullplanterat. 

Tomaterna hamnade på plats i idag så det återstår bara gurkan och squashen som fortfarande står på tillväxt i växthuset.

Förra säsongen var första gången jag förkultiverade rödbetor och blev glatt överraskad över att det var så lätt att få de små plantorna att snabbt växa till sig efter utplanteringen och att de blev skördeklara så mycket tidigare än de direktsådda så nu i maj har jag planterat ut riktigt många. I år har jag bara sått ut fröer av dill, morötter, persiljerötter och vaxbönor, allt annat i blom och grönsaksväg har jag förkultiverat i växthuset. Av sådderna var det bara tomaterna som fick gro inomhus allt annat har från sådd till dags för utplantering stått i ett kallväxthus.

Plantor av astrar, blomsterkörvel, jätteeterneller, luktärter, reseda, ringblommor, rosenskära och zinnia har hamnat  både bland grönsakerna på landet och perennerna här i trädgården och drömmarna om färgsprakande buketter är riktigt stora just nu men sniglarna har återigen dykt upp och de kan snabbt få drömmar att gå upp i rök.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin maj!

Ingen jätteinsatts behövdes

trots all nunneört, för vår trädgård är liten. I dag har jag rensat bort den från nästan halva trädgården. 

Den har snart blommat över men ännu inte hunnit släppa sina frön. Nunneörten är fantastisk när den kommer med alla sina färger men sprider sig för mycket i mitt tycke. Det är väl med växter som med oss människor, några av oss tar för sig och anser sig ha rätten att styra över livet även för alla andra.

Flera av sockblommorna kände nog lika stor lättnad som jag när nunneörten försvann och det helt plötsligt blev luft och plats i rabatten.

Läste på nätet för ett tag sedan, var kommer jag inte ihåg, att Trio Garden inte bara skrämmer bort rådjur utan också liljebaggar. 

När jag i början på veckan såg de där små röda skalbaggarna bland krolliljorna kände jag mig bara tvungen att göra ett försök. De liljebaggar jag hittat i trädgården sedan dess har val andra växter än just de krolliljor jag sprutat med Trico. Hoppas det fortsätter så men om inte så syns i alla fall baggarnas röda färg på långt håll.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar trevlig helg!

PS! Detta skrev jag i går. I dag var liljebaggarna tillbaka så inte hjälpte det med Trico inte och att temat den här veckan är månadens bild har jag helt missat. Den kommer i morgon eller på söndag.