Solsken och värme!

Det är inte bara de tidiga pionerna som nu börjat blomma utan också syrenerna, akebian, 

azaleor, några rododendron, häxalen, buskpioner, blomsterkorneller, pärlbusken och snödroppsträdet.

Har i uppräkningen glömt att ta med  klematis, klockbuske och olvon.

I perennrabatterna trängs bl. a. blommande aklejor, allium, camassior, kaukasisk förgätmigej, inhägnde liljekonvaljer och nävor om utrymmet. Tillsammans skapar de en härlig mångfald som jag har svår att se mig mätt på. Älskar verkligen detta blommande 'kaos' som vi har i trädgården just nu och önskar  att jag kunde klara mig utan sömn tills honungsrosen blommat över i mitten av juli. Att istället för att sova få ligga där i sängen och känna doftstråk av akebia, liljekonvalj och syren leta sig in genom det öppna sovrumsfönstret.

Nu är nu och nu är det som allra vackrast i både naturen och våra trädgårdar. Inte har vi då tid att sova? ;-))

Äntligen försommar

även om den dök upp först i elfte timmen, för i morgon börjar ju sommaren.

Pionerna, de tidiga jag själv frösått, som jag har på landet men inte vet namnet på, 

började slå ut sina mörkt lilaröda knoppar i går och slog ut gjorde också knopparna på de rosenpioner vi har både på landet och här hemma i trädgården men deras, både knoppar och blommor, är mer rosa, ljusrosa än lilaröda.

I dag var det svavelpionens tur. 

Paeonia mlokosewitschii inköpt under min första trädgårdsresa till UK för 16 år sedan. I år har den fler än 20 knoppar på sina röda stjälkar och det har aldrig tidigare hänt. 

Knoppar som är vackert ljusgula när de börjar visa färg. När de väl slagit ut tar jag tacksamt emot lite svalare väder för annars blommar de över bara jag vänder ryggen till.

Har under så gott som hela mitt trädgårdsliv varit mer än dålig på att gödsla pionerna vi har och har haft i trädgården. Paeonia  harvariti är numera nästan fler än de som lyckats hålla sig kvar. Varit feg helt enkelt för jag har trott att de inte vill ha gödsel på sina tjocka rötter. De senaste ca tre åren har jag gödselvattnat pionplantorna både här hemma och på landet med både guldvatten och gödselvatten jag gjort av hönsgödsel. Det har verkligen gett resultat. Det var länge, länge, sedan vi kunde njuta av en sådan blomning som i år.  

Det gäller också de treblad vi har i trädgården som t.ex , Trillium grandiflorum och Trillium grandiflorum 'Flore Pleno' och den där tolvgudablomman, Dodecatheon meadia 'Alba',

som hållit ut mer än länge trots en fattig och väldigt mager kost under många, många, år.

Glad och gärna varm sommar till er alla och glöm inte att gödselvattna ;-))

Sniglarna, de där spanska skogssniglarna,

eller mördarsniglarna som jag gärna kallar dem, har återigen invaderat både grönsakslandet vid sommarhuset och vår lilla trädgård här hemma. Numera känns det ibland som om den där odlar och trädgårderarlusten försvinner med hålen i de nya hostabladen och de avätna grönsaksplantorna. Plantor som jag själv sått, skolat om, vårdat med både gödselvatten och värme när det varit riktigt kallt ute. Plantor som försvinner i ett nafs när de väl hamnat i grönsakslandet. Har de senaste 3-4 dagarna klippt huvudet av fler än 600 små mördarsniglar.

Såg på Trädgårdstider att JT lade ut bananskal som snigelfångare i rabatterna. 

Detta har jag tagit efter och praktiserat under några dagar. Tack vare de där 3-4 skalen som jag lade ut kunde jag idag snabbt och enkelt ta död på fler än 50 små sniglar. Nu ligger många fler bananskal ute i trädgården så kanske kan jag klippa huvudet av många hundra när jag går trädgårdsrundan i morgon. När det gäller sniglar har jag numera alltid mord i sinnet. Inte minst när jag kommer till de där två plantorna av grenastern Symphyotrichum lateriflorum ’Lady in Black’ för i dem kryllar det av småsniglar just nu. Där hjälper det inte med att klippa huvudet av dem jag ser när jag går kvällsrundan. Har nu spritt ut snigelgift och hoppas de skall välja det istället för växten det ligger under.

Men allt är inte bara elände. Magnoliorna, de tre vi har i trädgården, blommar fint och rikligt. Kallt har vi haft men ingen riktig nattfrost. 

Favoriten, även om alla tre är fina, är Magnolia 'Rose Marie' x 'Goldcup'.

Satte inga nya tulpanlökar i höstas men trots det har vi många, många, blommande tulpaner och

Rhododendron 'Teddy Bear' har börjat blomma. Är så glad att den trivs här i vår lerhaltiga jord.

Allt gott och fortsatt fin vår!

Nu är det lite mer än en vecka sedan

det var sista vårmånadens första dag. Den tillbringade vi på landet.

Maken grävde, hackade , krattade, gödslade lite och satte ( grävde ner) de förgrodda potatisarna. De där få vi anser oss ha plats för i grönsakslandet. I år blev det några Orla (den numera godaste nypotatis jag känner till) och några vars namn börjar på V men som jag missat spara namnetiketten på. Båda sorterna är inköpta från Larsviken.

Jag sådde både morötter, palsternackor, rödbetor och lite annat men satte också lök, samt några mangolds och  salladsplantor. 

Inte så många, eftersom det fortfarande var kallt både i jorden och luften. Att jag alls planterade några berodde enbart på att jag var nyfiken på att se hur de skulle klara sig utanför växthuset i kyla och med hungriga småsniglar som bara väntade på något krispigt ätbart.

Nu är årets bästa tid, tycker jag och att då återigen få vara med och se både gullvivorna och körsbärsträdet blomma är till stor glädje. Mycket mer i trädgårdsväg behövs inte, i alla fall inte här och just nu.

Idag när vi kom ut till landet surrade det intensivt från körsbärsträdet som nu blommar ikapp med gullvivorna.

Ljudet från bin och humlor fick det gamla trädet att nästan lyfta från marken.

Pionerna, de tidiga, som jag dragit upp från frö, har så vackert bladverk och några av plantorna kommer med knoppar.  

De där mangolds och salladsplantorna jag planterade för drygt en vecka sedan har haft ett flertal besök av svältfödda sniglar, se foto.

Äntligen är vårvärmen här och även om det mest regnar och solen gömmer sig bakom molnen måste jag tillstå att jag länge, länge, längtat efter både regn och värme. Idag hamnade kål av olika slag, blomplantor, några salladssorter, sockerärter, fänkål och fler mangoldsplantor i grönsakslandet. Har under dagen klippt huvudet av ca 50 mördarsniglar i olika storlekar och gissar, egentligen vet, att det finns många, många fler som står på tur till halshuggning.

Ha det gott och fortsatt fin vår!

Valborgsmässoafton

och sista dagen i april. Coronasmittan gör att vi i år håller oss hemma trots att vi fått första vaccinsprutan.

Nunneörten blommar som aldrig förr med blommor i många olika färger men den är ju promiskuös av sig, korsar sig hej vilt med likasinnade i sin omgivning och frösår sig rikligt. 

Inte så konstigt kanske att den då snart tagit över hela aprilträdgården. Njuter och tröstar mig med att den blommar över ganska så fort.

Får fröställningarna stå kvar kommer det många, många, nya blommande plantor om ett par år. Misstänker att de flesta blommorna kommer att vara i olika lila nyanser men man vet ju aldrig, kanske dyker det upp någon mer färgstark och spännande. Den som lever får se.

Trevlig helg och fortsatt fin vår!

April går mot sitt slut.

Julrosor,

nunneört, 

botaniska tulpaner 

och vivor av olika slag fyller rabatterna med överdådig blomning så nog är det vår alltid även om det är en kall sådan.

De flesta av årets frösådder har skolats om och står nu i växthuset och väntar på värmen som skall få dem att växa till lite mer innan de hamnar på sin plats i grönsakslandet. Numera sår jag inga perenner och nästan inget alls inomhus utan alla frösådderna förutom tomater och luktärter hamnar i kallväxthuset där de får gro i egen takt. Luktärter och tomater får gro inne i värmen innan de hamnar i växthuset. Blir det minusgrader ute sätter vi (min man)igång värmefläkten.

Luktärterna har flyttat ut och står nu på avhärdning längs gången till växthuset. Knubbiga plantor som börjat grena sig och som jag vill gräva ner på de tänkta växtplatserna så fort det slutar blåsa och minusgraderna nattetid är ett minne blott. 

Tomatplantorna däremot ser fortfarande både små och taniga ut men kommer bara den där riktiga vårvärmen så växer de sig snabbt stora. De kommer också att hamna i grönsakslandet så fort där är varmt nog för dem. I år har jag sått tomater som skall trivas på friland, vara resistenta mot bladmögel och ser nu fram mot en sommar när tomatplantorna även klarar sig fint utomhus i grönsakslandet någon vecka utan bevattning. Ett litet växthus och att dagligen slippa passa tomatkrukor med vatten är två av anledningarna till att jag valt just 'frilandstomater'.

De jag sått är tomaterna 'Marmande', 'Alaskan Fancy', 'Dina', 'Sibirjak', Black Prince', 'Cheerio' och 'Quadeo'.

Numera förgror jag många blomfröer, ettåringar, men också grönsaker så som olika sorters kål, bönor, sockerärter, rödbetor, mangold, purjolök och sallad. Ännu har jag inte sått vare sig gurka eller squash men snart är det nog dags.

En magnolia, en stjärnmagnolia, har trots kylan slagit ut sina blommor, många av dem har färgats bruna av de där nästan minusgraderna vi haft och fortfarande har varje natt men trots kylan

kan jag plocka små doftande buketter av luktvioler, Viola odorata.

Fortsatt fin vår!

När lusten infaller sig,

trots att det är en kall och ganska så solfattig dag, 

går det bara inte att sluta med trädgårderandet. Det ena ger det andra och hux flux är trädgårdsrabatterna inte bara städade utan också gödslade, de nyinköpta plantorna som skall ersätta julrosorna som frös bort, har intagit sina platser i krukorna och blåsipporna på norrsidan häcken

har rensats från inkräktare så som nunneört, scilla och vårstjärna.

Kluster av frösådda små blåsippsplantor har delats och fått egna platser att växa på. Har under hela vintern samlat på mig äggskal som fått torka innan jag finfördelat dem i matberedaren. Detta 'pulver' har jag använt som både gödsel och jordförbättring  till blåsipporna. Om det egentligen spelar någon verklig roll för växterna vet jag inte men blåsippor växer ju gärna på kalkrik mark.

Luktviolernas knoppar börjar visa färg så några av dem har jag grävt upp och krukat in. Namnen på dem vet jag inte längre men de är fina ändå och doften, den där viktiga doften, finns där trots att de alla numera är namnlösa. Plockade in en liten bukett för ett par dagar sedan och den fyllde nästan hela nedervåningen med sin violdoft.

Snödropparna, de flesta, har numera vissna blommor men Galanthus elwesii var monostichus 'Marjorie Brown' en senblommande form av G. elwesii som funnits med sedan 1958 men återupptäcktes av Ruby Baker 1987, blommar fortfarande och har så vackra blad. Hit kom den 2012. Förra våren blommade lökarna konstigt nog inte alls men i år finns många blommor. Den har ovanligt breda blågrå blad, blommorna är stora och vackert rundade.

Vem var Marjorie Brown? Det var hon som i mars 1987 hade med den här snödroppen, som nu fått hennes namn, i ett blomsterarrangemang på en utställning i Chichester. Ursprungligen lär den komma från ett lökinköp som hennes brorson gjorde 1958 från en holländsk lökfirma.

Håret står på ända och kinderna nästan glöder. En kall, lite solig men ändå lustfylld och rolig vårdag som jag är så glad över!

Fortsatt fin vår, aprilvår, och trevlig helg!

En vårdag på landet och julrostider.

Det hettar i kinderna och småvärker i ryggen efter fem timmars trädgårdsfix i en solig och ganska varm trädgård på landet. Hemma regerade den kalla vinden helt över utelivet men där på landet kunde vi gå i bara tröjan för dit hittade inte vinden idag. Men väl de spanska skogssniglarna. Har nog klippt huvudet av mer än femtio.

Rosorna, i alla fall flera av dem hade nyskott stora som när björkarna visar musöron, klipptes och rabatter ansades från gamla fjolårsstjälkar och ogräs. På landet har vi ganska många pioner. På några av dem såg det ut som att rötterna höjt sig över jorden med flera centimeter. Räcker det med att fylla på jord uppifrån eller måste de grävas upp för att planteras djupare?  Eller är det så enkelt att jag bara kan låta dem vara precis som de är? Hoppas någon pionkunnig kan berätta för mig hur jag skall göra.

Under ganska många år har den gulnande lökblasten från trädgården här hemma varje vår hamnat på gräset på landet innan den tillslut förpassats till komposten. 

Idag såg jag för första gången blommande nunneört Corydalis malkensis, men också kungsängsliljor Fritillaria meleagris och fröplantor av Tulipa sylvestris i det vi kallar för gräsmatta. Vintergäck, en och annan krokus och riktigt många frösådda snödroppar har tidigare blommat där i vår. Här går vi nu och drömmer om en blommande lökäng och vem vet, kanske kan vi få uppleva det?

Just nu, blommar julrosorna som allra finast. Här klipper jag bort deras gamla blad ganska tidigt. Både för att de är fula och för att ge ljus åt snödropparna.

Nu blir det bara lite julrosbilder. De får både bli en avslutning på säsongens TrädgårdsFägring och en början på trädgårdsåret 2021.

Sista temat i TrädgårdsFägring den här våren är 'Nu närmar det sig' och nog är det så. Våren är visserligen fortfarande kall men innan vi vet ordet av är försommaren här igen. 

Den färgade ullen från förra årets fårfest i Kil hittade jag till slut och nu pryder den det lilla syrenträdet vi har i en kruka vid trappen.

Fortsatt Glad Påsk!

Vad är trädgård om inte lust och längtan?

Redan i slutet av januari stod de där snödropparna i rabatterna och glänste i grönt och vitt. 

Då gav de i vintermörkret hopp om både ljus, vår och värme. Sedan kom vintern på riktigt med snö och många minusgrader. 

Njutbar den också, men när väl snön försvann stod snödropparna återigen där beredda på att snabbt inta rabatterna med sina grönvita spjut.

Här har vi haft en kall, riktigt kall och blåsig vår. Snödropparna har blommat länge, ja blommar fortfarande för fullt men nu tillsammans med krokus som hittills nästan bara visat upp sig som hårt rullade cigarrer, julrosor, snöklockor och överdådigt blommande tibast och trollhassel.

Årets första snödroppsbukett plockade jag idag efter regnet och nu fyller den hela bottenvåningen med sin doft. 

En enda dag den här våren har jag ute i trädgården känt ett svagt, svagt stråk av den doften. Det behövs värme för att locka fram den och värmen har verkligen lyst med sin frånvaro.

Snödroppar, luktvioler och en och annan perenn lånar jag gärna in från trädgården för att i kruka kunna njuta av på trädgårdsborden. När blomningen är över lämnas de tillbaka till trädgården.

Vet ingen som med ord kan ge uttryck för det där med lust, längtan och trädgårdsglädje så som Karin Berglund. Här kommer ett stycke ur boken Lust och Fägring från 1994, sid 154.

'Exakt vad det är som är så förhäxande med snödroppar är svårt att förklara. Karl-Axel blir tyst när man ber honom berätta. »Det har helt och hållet med känslan att göra«, säger han till slut.

»En snödroppe är så raffinerad, så enkel och skön. Jag vill aldrig ha några mängder av någonting, men det jag väljer skall vara utsökt och stå på en bra plats så att växten trivs.«

Lyft upp snödroppens hängande huvud och titta på blomman länge och nära. Den är fulländat vacker med sina tre yttre kalkblad, den gröna hjärtformade fläcken på den inre kalken och ömtåliga, gröna strimmor ner mot det innersta ståndargula. Om det är varmt utsöndrar den en svag grön doft. Snödroppen är en blomma för närsynta. Den som ger sig tid blir betagen.'

Betagen är jag och jag njuter just nu av både blommorna och doften. Spegeln jag hittade på en loppis för några dagar sedan är fin men alldeles för liten för att kunna spegla hela snödroppsbuketten underifrån, tyvärr. 

Länkar till TrädgårdsFägring. Där hittar du fler inlägg om vårtecken.

Fortsatt fin vårvecka!