Nu är det lite mer än en vecka sedan

det var sista vårmånadens första dag. Den tillbringade vi på landet.

Maken grävde, hackade , krattade, gödslade lite och satte ( grävde ner) de förgrodda potatisarna. De där få vi anser oss ha plats för i grönsakslandet. I år blev det några Orla (den numera godaste nypotatis jag känner till) och några vars namn börjar på V men som jag missat spara namnetiketten på. Båda sorterna är inköpta från Larsviken.

Jag sådde både morötter, palsternackor, rödbetor och lite annat men satte också lök, samt några mangolds och  salladsplantor. 

Inte så många, eftersom det fortfarande var kallt både i jorden och luften. Att jag alls planterade några berodde enbart på att jag var nyfiken på att se hur de skulle klara sig utanför växthuset i kyla och med hungriga småsniglar som bara väntade på något krispigt ätbart.

Nu är årets bästa tid, tycker jag och att då återigen få vara med och se både gullvivorna och körsbärsträdet blomma är till stor glädje. Mycket mer i trädgårdsväg behövs inte, i alla fall inte här och just nu.

Idag när vi kom ut till landet surrade det intensivt från körsbärsträdet som nu blommar ikapp med gullvivorna.

Ljudet från bin och humlor fick det gamla trädet att nästan lyfta från marken.

Pionerna, de tidiga, som jag dragit upp från frö, har så vackert bladverk och några av plantorna kommer med knoppar.  

De där mangolds och salladsplantorna jag planterade för drygt en vecka sedan har haft ett flertal besök av svältfödda sniglar, se foto.

Äntligen är vårvärmen här och även om det mest regnar och solen gömmer sig bakom molnen måste jag tillstå att jag länge, länge, längtat efter både regn och värme. Idag hamnade kål av olika slag, blomplantor, några salladssorter, sockerärter, fänkål och fler mangoldsplantor i grönsakslandet. Har under dagen klippt huvudet av ca 50 mördarsniglar i olika storlekar och gissar, egentligen vet, att det finns många, många fler som står på tur till halshuggning.

Ha det gott och fortsatt fin vår!