Snön är borta och snödropparna har dykt upp igen.

Inte alla för fortfarande finns sådan som ännu knappt visat sig ovan jord.

Galanthus 'John Gray' i bakgrunden och längst fram Galanthus 'Mrs McNamara'. Två tidigblommande snödroppar som nu bara behöver lite mer sol och värme för att riktigt slå ut.

De jag grävde upp och planterade i krukor innan kylan och vintern kom tillbaka har klarat sig bra i växthuset och fick i dag flytta ut till borden i trädgården.

I torsdags anlände årets snödroppsinköp. Fem olika, några nygamla och några för mig helt nya. De jag kallar nygamla har jag en gång planterat men när de väl vissnat ner visade de sig aldrig igen.  Alla var de inköpta 'in the green'.

Nu har jag återigen fallit och köpt grönskade lökar fast jag blivit besviken så många gånger. Detta är första gången jag handlat från Coolplants. 

Alla lökarna som kom hade ett fint rotsystem och några var riktigt stora. Nu stå de planterade i krukor i växthuset. 

Enligt Yr skal vi ett tag framöver få plusgrader dygnet runt men för säkerhet skull täcker jag krukorna nattetid. Måste ju bara försöka ta hand om dem på bästa sätt.

Solskenet i dag fick mig att låna fler växter från trädgården. Nu står ytterligare snödroppar men också vintergäck i krukor både inne och ute. Knölar och lökar som när de blommat över hamnar på en ny plats i trädgården här hemma eller på landet. 

Är dålig på att plantera isär de 'vanliga' snödropparna så detta har blivit ett sätt för mig ge lökar som står trångt mer utrymme och samtidigt få snödroppar på en större yta i trädgården.

I dag var det vår i luften!

Vintern tog en paus men är nu tillbaka.

Inte konstigt alls för det är fortfarande bara i början av februari. Förra veckan med plusgrader, trädgårdsfix, 

tidiga snödroppar 

och blommande trollhassel fick mig att nästan tro att den efterlängtade våren var här igen.

Ute är det nu vinter igen med minusgrader och snö. Den varar säkert ytterligare 6 veckor men inomhus har våren börjat. 

I dag visade magnoliakvistarna, jag tog in för drygt någon vecka sedan, upp sina första utslagna och doftande blommor. En föraning av det som komma skall.

Fortsatt fin vinter!

Årets första trädgårdsdag

hade jag i går. 

Både det tjocka lövtäcket och julrosbladen behöver bort för att ge plats åt snödropparna som sträcker på sig och börjar visa upp sina knoppar.

Galanthus 'Jaquenetta'

Galanthus 'Hippolyta' bild från förra januari.

Hann inte särskilt långt under de där drygt två timmarna jag var ute men två säckar med en blandning av fjolårslöv och hästgödsel blev det och en med avklippta julrosblad och lite annat i växtväg, så som t.ex vissna irisblad. 

Strandirisens blad är lätta att klippa bort under senhösten men dessa glömdes bort och nu är de sega och betydligt svårare att bli av med.

Under lövmattan hittade jag en hel del snödroppslökar liggande uppe på jorden. En del 'upptryckta' på grund av platsbrist och andra tror jag kan vara självsådda. Skall plantera dem i gräsmattan på landet och hoppas på att jag får se dem blomma.  

Innehållet i säckarna med löv och gödsel hamnade i dag som jordförbättrare i grönsakslandet och de avklippta bladen blev till utfyllnad i det jag kallar 'moraset'.

Vår trädgård är liten och buskar breder ut sig. Eftersom jag tycker om att driva kvistar under vårvintern brukar jag vänta tills den här tiden på året med att klippa bort 'rymmarna', de där grenarna som växt in till grannen. 

I fredags tog jag fram sekatören och sedan dess står de förrymda i vaser på matbordet. Hoppas att både guldazaleans och stjärnmagnolians knoppar orkar slå ut. Visst är kvistarna vackra i knoppstadiet men slår de ut så bjuder blommorna på massor av doft, vårdoft.

Ett extra plus nu i dessa längtans och väntans tider.

Allt gott!

Aprilväder så här sista dagen i mars.

Halva dagen i dag har det snöat. 

Julrosornas rosalila blommor har kantats med vitt 

och både snödroppar och snöklockor har fått göra skäl för sina namn.

Galanthus 'S. Arnott's' blommor har hängt tungt mot marken och nere i högra hörnet skymtar Galanthus plicatus 'Wandlebury Ring'.

Purpurkål och ringblommor, några av de fröer som efter sådd hamnat i kallväxthuset har redan börjat gro och hyacinterna, som fått flytta in på grund av minusgraderna nattetid, förgyller med sin doft den lilla stund jag dagligen tillbringar där.

Vädret, det där vädret, blir som det blir men just nu önskar jag lite mer värme och gärna sol. Helgen som kommer skall bli solig men värmen dröjer. Jag kan ju inte få allt, även om jag gärna vill, utan måste nöja mig och glädjas över det jag får, även minusgrader och snö.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Allt gott och Trevlig Helg!

En favorit i trädgården

är veckans tema i TrädgårdsFägring men jag som tycker om det mesta när det gäller trädgård kan inte bara välja en enda favorit för det finns många växter som ligger mig närmare hjärtat än alla andra och dit hör i bokstavsordning, 

blåsippor, 

julrosor, 

sockblommor 

och snödroppar så klart.

Förra veckan började årets trädgårderande här hos oss och i går fortsatte det. Himlen var blå och solen lyste ikapp 

med några få vintergäck som orkat titta fram trots det tjocka lövtäcket. 

Har börjat klippa bort fjolårsbladen från julrosorna och ta bort lövmattan som på många ställen ligger som en tjock filt över både snödropparna och vintergäcken. På norrsidan häcken åt söder där blåsipporna växer hjälper koltrastarna mig med att luckra upp bland fjolårslöven. De hackar ut dem på stenplattorna och jag krattar eller sopar in dem under häcken igen. Detta har vi hållit på med sedan början av december så där är inte täcket lika tjockt längre.

Vi har just nu ingen tjäle så samtidigt som jag klipper bort julrosbladen passar jag på att rensa bort förra och förrförra årets frösådder under julrosor jag inte vill ha fler plantor av. Många av de enkelblommande julrosorna frösår sig mer än rikligt och ibland missar jag att klippa bort några av  fröställningarna under försommaren och året därpå har en skog av småplantor dykt upp.

Varken blåsippor, julrosor eller snödroppar är frökonstanta och därför vet man inte vad som dyker upp vid en frösådd men trots det kan jag ibland inte låta bli att testa. För att slippa passa krukor sår jag fröerna, direkt de mognat, under moderplantorna när det gäller blåsippor och julrosor. Snödroppsfröerna från de 'vanlig' dropparna hamnar på gräsmattan på landet och fröerna från de där mer udda sår jag hemma längs planket och den gamla syrenhäcken.

Flyttar oftast isär fröplantorna av både blåsippor och julrosor efter ett år eller två och det brukar ta ytterligare ett par år innan de blommar.

Många blommande spontankorsningar av snödroppar har visat upp sig i gräsmattan på landet men ännu ingen direkt spännande.  Däremot har det dykt upp ett par i trädgården men jag vet inte om det är frösådder eller köpta lökar jag glömt både namnet på och var jag planterat dem.

Har en tidigblommande julros, den blommar redan i oktober, november med vita blommor, som jag vill flytta till en bättre och mer 'synlig' plats. Tänker vänta tills mars, då den tidiga våren är här men frågan är om jag vågar gräva upp den :-)) 

Någonstans har jag läst att man skall se uppåt när man gräver upp en julros. Blir man iakttagen av en örn samtidigt som plantan tas upp ur jorden lär man dö inom ett år och de vill man ju inte, i alla fall inte jag.

Örnar är ju inte särskilt vanliga här och julrosen behöver trots allt en ny och bättre plats men för säkerhet skull skall jag kanske be om grävhjälp?

Allt gott!

En ny trädgårdssäsong ligger framför oss

och idag började den här oss. 

6-7° varmt, nästan vindstilla och stundtals solsken, lockade ut mig i trädgården. 

Skulle egentligen bara titta på snödropparna för att se hur långt de kommit, men både krattor och sekatör kom snart fram.

Höstens alla löv låg sedan november som ett tjockt täcke i rabatterna och när jag idag såg att en del av snödropparna redan påbörjat blomningen infann sig städlusten. Täcket är tjockt på många ställen, så tjockt att lökarna inte orkar tränga igenom utan förblir liggande under, blekt gula men ändå blommande. 

I trädgården försvinner tiden nästan med blixtens hastighet, för alltid finns nya upplevelser, både att göra eller bara se.

De där två timmarna idag avslutades med inkrukning av snödroppar som jag passade på att låna från trädgården nu när tjälen är borta. Snödroppskrukorna hamnade smutsiga och torra på soffan som står ute året runt för i morgon skall vi få regn igen. Hoppas nu de blir både rena och vattnade.

Länkar till TrädgårdsFägring där temat är En ny trädgårdssäsong.

Allt Gott!

Ett boktips till alla er som älskar snödroppar

och gärna vill veta mer om de gamla sorterna.

Köpte den sent i våras när snödropparna i trädgården så gott som blommat över och därför blev den bara liggande kvar i bokhyllan. The Galanthophiles snowdrop devotees 1854-2014 av Jane Kilpatrick och Jennifer Harmer.

Citatet i början av boken är helt underbart, inte minst nu när den där vårlängtan precis som de första snödropparna börjar visa sig.

”Snowdrops are another messenger of spring, at first they are light green points peeping from the soil; later they cleave into two fat seed leaves and that´s all. Then they flower... and I tell you that no victorious palm, or tree of knowledge, or laurel of glory, is more beautiful than this white and fragile cup on a pale stem waving in the raw wind.” Ur The Gardener’s Year 1931 av Karel Čapek.

Galanthus 'Midas' hittad 2011 på Avon Bulbs. Kanske en korsning mellan 'Blonde Inge' och 'Thrym'.

Visst är det spännande med alla nya snödroppshybrider som dyker upp på marknaden, den ena mer iögonfallande än den andra men det är också minst lika både roligt och spännande att få reda på mer om de gamla namnsorterna och personerna bakom dem, tycker jag och det får man veta mycket om i den här boken.

Har ännu bara läst en bråkdel men ett av kapitlen handlar om The Great Snowdrop Company och Herbert Ransom. Han föddes 1909, gifte sig 1936 och fick tre barn. Sally Ann var det äldsta. Hon har en snödroppe uppkallad efter sig. Galanthus 'Sally Ann' en snödroppslök jag en gång planterat i trädgården men som visade sig vara något helt annat när den året därpå blommade för första gången.  

När Herbert Ransom återvände hem efter andra världskriget hade hans tidigare arbetsuppgifter förändrats och för att ha något att göra började han hjälpa till i Johnstons's trädgård. 

De erfarenheter och den kunskap som Herbert Ransom under åren samlade på sig om de olika snödropparna var många:

Odlingsbetingelserna skiljer sig mellan de olika sorterna.

Planteringsdjupet varierar. T.ex vill G. elwesii och elwesiihybrider enligt honom ha ett planteringsdjup på ca 7,5 - 10 cm medan G. 'S. Arnott' vill ha ett djup på mellan 15 och 20 cm.

Snödroppslökar vill inte ha gödsel.

Vissa vill ha soligare växtplatser än andra.

Lökarna vill ha sällskap, därför rekommenderade han att plantera en liten och en stor lök tillsammans.

Viktigt att sprida namnsorten till flera platser i trädgården. Drabbades den ena planteringen av någon sjukdom skulle kanske lökarna i den andra överleva.

Han ansåg att botrytis var ett naturens eget sätt att tunna ut bland svaga och täta planteringar.

När han mot slutet av sitt liv såg tillbaka på alla snödroppar han odlat ansåg han att

Galanthus 'Magnet' var vacker, 

Galanthus 'John Gray' helt underbar och Galanthus 'Ketton' någonting mellan nästan lika fin som Galanthus 'S Arnott', ibland finare, men den förökade sig inte lika snabbt. 

Hans favorit bland dem alla var Galanthus 'S Arnott', den bästa och allra vackraste snödroppe som någonsin odlats ansåg han.

Vid en omröstning bland galantofilerna (vilka vet jag inte) om favoriten bland snödroppar 2005 vann Galanthus 'S Arnott'.  

Här är jag också förtjust i Galanthus 'S Arnott'.  

”In fifty years time it will be interesting to see which of the newer snowdrops described in these pages will still be going strong, having established a reputation as a first-class garden plant with an unquestionable constitution, admired by everyone. Such is this classic snowdrop.” ur boken Snowdrops A Monograph of Cultivated Galanthus av Matt Bishop, Aaron Davis och John Grimshaw.

Galanthus 'S Arnott' gjorde sin debut 1951 på en RHS utställning och fick genast utmärkelsen Award of Garden Merit (AGM). Snödroppen lär härstamma från en frösådd som Samuel Arnott gjorde i början av 1900-talet men när han 1924 skrev och berättade om de frösådder han gjort var det ingen han kände sig särskilt stolt över.

”It is a pity that Arnott does not seem to have realised that one of the seedlings he raised is now considered to be amongst the finest of all snowdrops.” ur boken The Galanthophiles snowdrop devotees 1854-2014

https://www.rhs.org.uk/garden-inspiration/plants-we-love/10-award-winning-snowdrops

Här har det hittills alltid varit Galanthus 'John Gray' som varit först ut när det gäller blomning. Hur det blir 2023 återstår att se, men 'John Gray' har redan visat sig ovan jord.

Nu när jag väl kommit igång med boken är det riktigt roligt att läsa om personerna bakom snödroppsnamnen. Därför kommer jag helt säkert tillbaka här på bloggen med mer om både boken och de där snödropparna vi har i trädgården.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar god fortsättning på det nya året, Snödroppsåret, Trädgårdsåret. 

Snödroppstankar.

Nu när det fortfarande är sommar både känns och gissningsvis låter det underligt att någon tänker på snödroppar eftersom det dröjer minst fem månader innan de visar sig ovan jord,

men vill du föröka dina snödroppslökar genom delning är det hög tid. När jag själv delade och planterade om idag såg jag att lökarna till några av sorterna redan börjat få små rötter men de flesta lökarna var ännu i vila, i alla fall här på Västkusten, men inte så länge till.

Har tidigare delat snödroppslökar precis när de blommat över men fortfarande haft blasten kvar, in the green, men ofta misslyckats och förlorat alla. Därför delar jag numera helst när lökarna är i vila.

Jag gräver upp dem, luckrar jorden,

gödslar med benmjöl 

och delar de lökar som sitter ihop innan jag planterar tillbaks dem med lite större mellanrum, flyttar ibland en del av dem till annan plats i trädgården eller skickar vidare till andra snödroppsfantaster, galantofiler.

Här har vi en lerblandad jord och därför föredrar jag att plantera snödroppslökarna lite upphöjt så de inte hamnar för blött. Brukar sätta dem ca 6-8 cm djupt.

Ibland händer det att den där åtråvärda löken inte visar sig och när jag gräver efter den dyker en sådan här upp. Helt uppäten inifrån. Gissar att det varit lökflugans larver som haft kalas.

Vi njuter av sommaren. Jag plockar stora luktärtsbuketter och skördar kål av olika slag från grönsakslandet men också rödbetor, sockerärtor, tomater och vaxbönor.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin sommar!

Solsken och lite värme,

mer behövs inte för att göra en fixarhelg i trädgården njutbar. Även att kratta löv och sopa gångar kändes riktigt roligt.

Blåsipporna fick sitt äggskalsmjöl = torkade äggskal körda i matberedaren och lite ny påsjord på det.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är Månadens Bild.

Det skall bli betydligt kallare, våren tar en liten paus, men solen skall visa sig och kvällarna har blivit ljusare så nog har vi det bra ändå!

Allt Gott!