Nu står de och niger bakom häcken

och uti backarna och blå är också de flesta av blommorna. En blåsippa skall ju helst ha blå blommor, eller hur?

Även om jag också har blåsippor med rosa, ljusröda och vita blommor är det den blåblommande jag tycker mest om. 

Särskilt de mörkt, mörkt blå och enkelblommande med sina vita ståndarknappar men den här korsningen mellan japonica och nobilis 

som har röda ståndare är förförande fin den också.

Och de dubbla, de vars blommor oftast slår ut först när många av de enkelblommande tappat sina kronblad, ja nog är de lätta att tycka om.

Det är också Hepatica nobilis 'Prickel' som skiljer sig från mängden med sina blå-vita blommor och

Hepatica transsilvanica 'Elison Spence' med sin rufsiga mitt.

Med ett dekokt på blåsippor kunde man på Linnés tid bota hypokondri, i alla fall på Gotland, enligt boken Linnés hälsoörter av Åke Ohlmark. Men inte behöver växten kokas för att ha läkande kraft, tycker jag. Det räcker gott med att få se ett par, tre nyutslagna blommor, i alla fall just nu när de blommar som bäst.

"En trädgård är en glädje för ögat och en tröst för själen; den lugnar upprörda känslor och skänker en njutning som en försmak av paradiset."  Shaikh Muslihu -D-Din Sa'di Shirazi.

Ha det gott trots dessa orostider!     

PS! Underbart vårväder idag. Jorden i grönsakslandet reder sig fint så nu är vårens morotssådder avklarade och även frön till persiljerötter och palsternackor har hamnat i jorden.  

Länkar som jag brukar till TrädgårdsFägring.                                       

Snödroppar och tulpaner

Nu står dessa härliga tulpaner på köksbordet 

bara för att jag fick en bukett i torsdags när vi besökte Bosses Trädgård här i Ödsmål där jag bor.
Bosse odlar fram många olika sorters tulpaner under vårvintern. 

Tulpaner som står fina länge i vasen och som har vackra namn. Har man tur kan man vid den här tiden på året även hitta blommande snödroppar i kruka när man gör ett besök 

och tur det hade den här fotograferande galanthofilen som fick med sig några krukor hem.

Visserligen inga Galanthus 'Bertram Anderson' men fina ändå, för vilka snödroppar är inte fina?
Bara för att, är veckans tema i TrädgårdsFägring och detta är mitt bidrag. Här hittar du fler trädgårdsbloggar som kanske också skriver om 'Bara för att'.

Trevlig helg!

Får jag lov att presentera

är veckans tema i TrädgårdsFägring och jag har valt att lyfta fram blomsterkornellen Cornus 'Eddies White Wonder'.

Den vi har är det 15 år sedan vi planterade och den har stammats upp och klippts ganska hårt eftersom den står utanför köksfönstret och inte får bli för stor. Att den hamnade just där berodde på informationen vi fick när vi köpte den, en skyddad plats där vinden inte kommer åt, särskilt inte nordanvinden. Här står den också relativt torrt och klarar det riktigt bra, men visst vattnar jag när vi har torra somrar.

Bästa tiden för klippning är under jas-perioden, juli, augusti och september.

Det tog några år innan den började blomma men det berodde nog på storleken. Den vi planterade var ganska så liten.

De mörkgröna bladen får ofta en vacker höstfärg som kan skifta åt orange och rött. Blommorna är gröna när de börjar slå ut i slutet av maj men blir mer och mer vita ju större de blir.

Den är härdig t o m zon 2 enligt information från nätet men har man ett skyddat läge klarar den kanske zon 4, tror jag.

En verklig favoriter här i trädgården, men numera har jag ju bara sådana kvar ;-).

Här har vi julpysslat med barnbarn under helgen. 

Vi använde oss av korallkornellens röda grenar,Cornus alba 'Sibirica' och gjorde stjärnor. Vad bra att vi inte behöver måla dem, tyckte Simon.

Ha det gott och fortsatt trevlig advent!

Det finns inget dåligt väder

sägs det och ibland håller jag med om det. Särskilt när Kersti och västgötaspetsen Greta kommer förbi och hämtar upp mig för en skogspromenad. Vi går ut oavsett väder och hinner inte gå särskilt långt innan någon av oss utbrister:  - Så härligt!

Efter en sådan skogstur blev jag för ett tag sedan kvar ute i trädgården fast det duggregnade, lusten att fixa lite inför advent dök helt plötsligt upp trots vädret.

I år föll jag för en bock i granris på Tjolöholms Julmarknad men nästan allt annat utepynt har jag hämtat på landet. 

Med några smågranar, 

lite blåbärsris, 

kvistar av en och gran 

och mossa kommer man långt tycker jag som älskar det naturliga pyntet, i alla fall ute, men de numera ganska så gamla pepparkakorna i lergods var jag bara tvungen att hänga upp. 

Veckans tema i TrädgårdsFägring är När jag inte vill gå ut.

Just nu när inte trädgården lockar med annat än en snabb runda runt huset eller en tur till komposten läser och stickar jag. 

Håller på med två jumprar i Bohusstickning till mina svärdöttrar och det är en stickning som är svår att lägga från sig, särskilt när det gäller oken. Den till höger heter Blå Blomman och den till vänster Blå Dimman.

Det mörknar tidigt och jag njuter av det och att inte behöva rensa ogräs, vattna krukor eller ansa perenner och rosor men det behöver nog inte gå så långt in i januari förrän lusten infinner sig igen, hoppas jag iallafall.

Ha det gott!

Tills hösten skiljer oss åt

är första tema i TrädgårdsFägring den här säsongen.

Uppskattar verkligen att ni som administrerar sidan tar er tid och kommer med temaförslag.

Det blev att leta sig tillbaka ett par månader, till tiden när det ännu fanns kvar lite av sommaren både i rabatter och krukor.

Då fortfarande Tagetes 'Strawberry Blonde' och 'Alumia Vanilla Cream' blommade i krukorna på uteplatsen fast det blivit september och blommat hade de gjort sedan början av juni.

Pelargonen, P. australe min favorit bland pelargonerna, som jag hade på norrsidan huset, fick tidigt en liten frostknäpp som målade bladen med rimfrost, 

väldigt vackert en liten stund innan det smälte bort och pelargonen tog inga skador av minusgraderna. 

På södersidan hade jag också en planta, är den favorit kan man inte bara nöja sig med en, och den hade under sensommaren fått för lite vatten trots regnandet så därför hade bladen fått en härlig höstfärg som passade fint till både rostiga och terrakottafärgade krukor.

Nog såg jag ogräset som dök upp lite här och var och visst ryckte jag upp en hel del av dem som jag såg för med åren har jag lärt mig att ogräsrensning på hösten drastiskt minskar vårrensningen men oavsett rensning eller inte är det nästan alltid det jag kallar ogräs som visar sig först när våren är här igen, bortsett från snödropparna ;-)

Sensommar och förhöst  i trädgården är trots ogräs = lugn, kan nästan bara strosa runt och njuta, titta på vackra löv, 

fina frukter, 

gräset som blivit helt rött 

och höstkrokusen om börjat dyka upp mellan sedumen.
Fler bidrag på temat hittar du här.

Trevlig helg!

Förra veckan var det dags för flytt från växthuset.

Vi hade då haft några nätter med ett par minusgrader och två av pelargonerna hade fått frostskador trots att de stod i växthuset. 

Fönstren på husets övervåningen var putsade både på in och utsidan och det inte enbart för att ge pelargonerna en ljus plats utan för underlätta för mig själv. Förhoppningsvis slipper jag flytta krukorna ytterligare en gång innan våren är här igen och de kan flytta tillbaka till växthuset.

Numera har jag inte så många, endast 4 zonaler, 

några vildar och ett par primärhybrider. Pelargoner jag tycker mycket om och gärna har i krukor både på trappan, i trädgården och växthuset.

De riktigt stora pelargonplantorna men även andra känsliga växter har också fått flytta in men de har hamnat i en mörk och ganska kall matkällare. Där får de stå tills i mitten av mars. Då är ofta våren här på Västkusten tillbaka igen och förhoppningsvis blir det så även nästa år.
Länkar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt fin och förhoppningsvis solig höst!

Min intention när det gäller trädgården

är numera att förenkla och minimera bland växterna men trots den har jag i höst planterat en del nytt. Bland annat blomsterkornellen, Cornus kousa 'Satomi' 

som jag vann i Uddevalla när Trädgårdsamatörerna i BoD-kretsen firade sitt 50-års jubileum i mitten av september.

För att få rum med den i trädgården var jag tvungen att ta bort något annat och det blev den vingade benveden som fick lämna sin plats trots bladens fina röda höstfärg.

Under september- oktober är det utförsäljning i de flesta plantskolorna runt oss och vi passade i veckan som gick på att byta ut de törstiga pilplantorna vi haft i krukorna vid entrétrappan i ganska så många år mot två Viburnum plicatum 'Mariesii', ympade på stam. 

Osäker på härdigheten när de står i krukor men de klarröda frukterna var förförande fina.

När Sophie och jag i tisdags besökte Mölnlycke Gardencenter föll jag återigen för en växt och den är helt klart mer än tveksamt härdig, Krypmynta, Mentha requienii. En sådan har jag länge letat efter och nu när den bara stod där till halva priset kunde jag inte motstå. Återstå att se om den klarar vintern och om jag till våren kan trampa runt på uteplatsen utanför köksfönstret och känna den aromatiska doften från de i drömmen gröna fogarna mellan stenplattorna?

Nu har vi haft två nätter med nattfrost 

men trots det står vildpelargonen, P. australe, lika grön och fin.

Länkar till TrädgårdsFägrig.

Ha det gott!

Varje årstid

faller jag alltid för samma växter. Nog borde det under årens lopp skett en utveckling mot nytt, men inte.

Nu när hösten närmar sig och tidlösorna plötsligt bara står där bland halvvissna perenner

och benvedens frukter hänger och dinglar från grenarna, alltid lika fina, tjusas jag. Höstens intåg, både bland träden och i perennrabatterna bara förför

och jag kan inte ens motstå revsugan med de variegerade bladen. Tycker mycket om just revsugor och uppskattar inte alls blommande 'bollkryss'.

Just i år har vi gått hårt fram när det gäller beskäring både i våra träd här hemma och på landet. När maken i torsdags sågade bort en stor gren i gulvedsträdet önskade jag att vi under årens lopp varit mer uppmärksamma och klippt bort de oönskade grenarna innan de blivit för stora. 

Nu är det bara att hoppas på att trädet klarar den relativt hårda beskäringen och att det återhämtar sig snabbt och visar upp sig med blommor bland alla fina blad redan nästa år, även om det ännu aldrig blommat. 

Skulle jag bara få välja ett enda träd till min trädgård skulle det vara just ett gulvedsträd. Gulvedsträdets blad får varje höst en läcker nästan smörgul färg innan de ramlar av.

Varför det fått just namnet gulvedsträd förstod jag först i torsdags, se foto.

Till våren, när veden torkat och jag kanske återigen är på landet för att så och sätta, skall jag stoppa in klabbarna i braskaminen, tänka på det vackra trädet som blev av med en del grenar, njuta av värmen och förhoppningsvis ha möjlighet att tillbringa kvällarna med att sticka.

Länkar till TrädgårdsFägring

Ha det gott och fortsatt fin september!