Drömmar ... trädgårdsdrömmar ...

Hittills har vintern varit både mild och ganska så snöfattig men trots att vi nu befinner oss i årets första vårmånad kan den komma tillbaka med full, i alla fall halvfull, kraft.

"Ja, först som trädgårdsodlare kan man värdesätta sådana slitna talesätt som »skoningslös vinter», »envis nordan», »bitande frost» och andra sådana poetiska okvädningsord;" ur Ett år med min trädgård av Karel Capek

"Trädgårdsdrömmar är vackrast när

gråsparvarna hukar i vintersnön

och längtar efter solrosfrön."

ur Vårkänning av Hannu Sarenström

Här har trädgården precis börjat vakna på riktigt och målat marken i gult och vitt så någon tvekan om att våren är här finns inte. Vi har fortfarande minusgrader de flesta nätter men några enstaka blåsippor och vivor har trotsat kölden och börjat blomma lite försiktigt. Brukar försöka klippa bort blåsippornas gamla fula blad innan knopparna blivit för stora men där är jag ännu inte fast det är hög tid.

De senaste soliga dagarna har jag däremot klippt bort de sista epimediumbladen. Fortfarande friskt gröna nu i början av mars. Blomknopparna ligger i startgroparna och snart hade det varit mer än lätt att knipsa av även dem om jag väntat lite länge med den där klippningen.

Några vårblommor har också planterats. Lite tidigt men det är omöjligt att låta bli och underbart att kunna göra. Inte minst soliga och vindstilla dagar då kalla nätter med minusgrader lätt glömts bort. Tur det finns fiberduk.  

Krokus, pärlhyacinter och tulpaner lever farligt just nu. Det räcker med ett sporadiskt besök av finsmakare för att vårens blomning skall vara ett minne blott. Maken har gått runt och sprejat med Trico Garden för att hålla dessa gourméer borta. Det bästa medlet mot rådjur, tycker vi. En literflaska varar i 3-4 år här hos oss. 

"Obarmhärtigt dundrar våren in i trädgården, den kommer med en häpnadsväckande kraft. Så fort värmen landar vaknar de vinterfrusna, som genast börjar arbeta och snart står trädgården i full blom. Det går fort och man har inte tid för annat än att hänge sig åt hämningslös njutning." ur Vårkänning av Hannu Sarenström.

Trädgårdspyssel i början av mars är veckans tema i TrädgårdsFägring.

Fortsatt trevlig helg!

Februariglädje.

Äntligen kan vi återigen besöka vårt grannland i söder och Gartneriet Spiren för att i februari få en försmak av våren och frossa bland julrosor och snödroppar. I lördags var vi där, på plats i god tid eftersom dagen skulle gå i snödropparnas tecken. Fick stå i kö en stund innan vi släpptes in kl 10, spännande bara det, för då hann vi prata snödroppar med grannarna.  

Väl inne fanns många, många droppar att se och önska. Problemet, om man nu skall kalla mitt oförstånd för problem, var att jag trodde jag skulle kunna betala mina inköp med kort och därför inte hade några danska pengar med mig (bara euro som blivit över efter portugalresan för några år sedan), men så var det inte, kontanter behövdes. Tack vare Owe kunde jag både betala återstoden på snödroppslökarna och köpa en fika innan vi bänkade oss för att lyssna på Elisabeth och Gunnel som berättade om snödroppar så att t.o.m min man börjat bli intresserad.

Med hem hade jag tre nya odödliga kvinnor till trädgården. Försökt hitta information om dem men lyckats dåligt. 

Galanthus 'Veronica Cross', 

Galanthus 'Sarah Dumont' 

och Galanthus 'Moya's Green' står nu i växthuset i en frigolitlåda med en frigolitlåda som tak mot nattkylan. Att Veronica Cross var (är) en trädgårdsdesigner vet jag men vilka är Sarah och Moya? Det hade det varit roligt att känna till. 

Jag vet ingen annan plats på 'rimligt' avstånd som för oss snödroppsfantaster är lika spännande att besöka som Gartneriet Spiren. 

Idag, i solskenet, har jag tillbringat några timmar bland snödropparna här i trädgården. 

Alla jag önskar upp ur jorden har ännu inte visat sig och det är fortfarande för kallt för att de som gjort det skall slå ut och sväva men knopparna är stora nog för att i stället för snö måla marken vit, i alla fall fläckvis.

Under ett buxbomsklot fann jag idag den här, snödroppen som står i mitten. Har försökt hitta ett namn på den bland mina 'försvunna' droppar. Namnet som stämmer bäst är Galanthus 'Angelique' men den är det inte utan säkert bara en spontankorsning som dykt upp. Helt förtjusande ändå med sina gröna små prickar på de inre kalkbladen, tycker jag. 

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar Trevlig helg!

Plusgrader och mycket kli i fingrarna.

Det har ända sedan årsskiftet kliat i trädgårderarfingrarna när jag gjort de där nästan dagliga kikarrundorna i trädgården. Lite ogräs har jag ryckt upp när marken inte varit frusen och snödroppslökar som hamnat ovan jord har jag antingen krukat in eller skickat vidare till de trädgårdsintresserade grannarna. 

När det varit milda dagar har jag klippt bort julrosornas stora blad för att ge plats åt knopparna och inte klippa av dem, som det är lätt att göra när de sträckt på sig lite mer 

men framför allt för att ge ljus åt alla snödropparna som börjat dyka upp under det kompakta och vintergröna täcket. När några av de för mig särskilt längtansvärda snödropparna ännu inte visat sig ovan jord är fingrarna både frusna och jordiga efter en sådan runda.

Samtidigt som jag klippt bort fjolårsblad har jag 'inventerat' snödropparna och besvikelsen när jag bara hittar en etikett där det borde funnits i alla fall ett litet, litet, grönt spjut, är stor men stor är också glädjen när de där i mitt tycke extra fina snödropparna efter ett antal år dyker upp igen där de en gång planterats. 

I flera år fanns där bara en etikett. Trots mitt krafsande, hittade jag aldrig någon lök. Så småningom dök det upp några gröna små strån och med dem hoppet. Kanske, mest troligt, är det bara en frösådd  men jag önskar av hela mitt hjärta att det är den där ursprungligt planterade löken som lyckats växa till sig och återkommit. På etiketten står det Galanthus 'Fly Fishing'. Snart kommer den att blomma och då får jag mitt svar. Likadant är det med Galanthus 'Anglesey Abbey' som jag planterade 2 lökar av 2009, inköpta från Avon Bulbs. Efter andra årets blomning dök det länge, länge, bara upp några smala gröna trådlika strån, men i år har de där stråna stora knoppar. 

Var tvungen att plocka in en för att få se den utslagen och nog är det 'Anglesey Abbey' som efter 10 år är tillbaka med blommande lökar.

Vintern är en tid för paus från trädgården även om jag nästan dagligen går en liten runda i den om vi inte har någon snö men nu känns det som om våren snart är här. Vintergäck och snödroppar har börjat blomma 

och blommar gör också kejsarolvon och tibast. 

Två buskar med väldoftande blommor vars grenar ofta hamnar i en vas denna tiden på året. 

Det är ännu bara den 9 februari och mycket kan hända på den där härliga vandringen mot våren som vi har framför oss. 

Snart dags att börja rensa bort de torra vinterståndarna även om de är vackra, inte minst i motljus.

Länkar till TrädgårdsFägring som denna vecka har temat Vinterns glädjespridare och önskar er fortsatt fin vårvinter.

En lite grå novemberdag

som gått mer än fort, då jag mest suttit med en stickning och lyssnat på boken om Tora Dahl och poeterna på Parkvägen. Boken, som är skriven av Jesper Högström heter Jag vill skriva sant, har gett mig en ny syn på några av mammas favoritförfattare och poeter och mönstret till stickningen kommer från Erika Åbergs bok Sticka varmt och mönstrat.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Årets bästa' och stickning finns just nu bland det roligaste jag kan göra men vad som är det bästa, bortsett från familj och vänner, varierar med årstiderna och handlar då så gott som alltid om trädgård.

Veckan som gått har jag tagit hand om allt vintergrönt klipp från landet, mer om det nästa vecka då temat är 'Planera för advent' och under alla turerna runt i trädgården återigen sett de där gröna små 'spjuten' försiktigt sticka upp. Skriver försiktigt  för fortfarande måste man titta noga för att se dem.

Att ibland redan i slutet av januari återigen få se trädgårdens första snödroppar i blom och då ha hela våren framför sig med

vintergäck 

och blåsippor hör till det bästa jag vet i trädgårdsväg och snart är vi där.

Fortsatt trevlig helg!

Visst är hösten här på riktigt

och det har den varit ganska länge även om jag har försökt tänka bort den. Soliga dagar 

med blommande höstkrokus 

och tidlösa har det gått lätt men när regnet vräkt ner har det bara varit att inse fakta.

Först under början av oktober fick vi äntligen fram sekatören och sågen fast buskar och träd helst skulle beskurits under JAS (juli, augusti och september)

och veckan som snart gått fick jag ihop en fin bukett med reseda och ringblommor när jag besökte landet. 

Den enda lilla plantan av portugisisk kål som överlevde våren och mördarsniglarnas anfall har inte blivit särskilt stor, men vacker är den 

och det är palmkålen i grönsakslandet också.

Regnfattiga och varma dagar har jag passat på att rensa bort ogräs från gångar och rabatter och då har jag stött på många små snödroppslökar ovan jord. Lökar som gissningsvis tryckts upp på grund av platsbrist och trängsel. 

En del av dem har jag gett bort men några har hamnat i krukor. Terrakottakrukor som nu står i bänkarna på norrsidan huset. Krukor jag hoppas kunna ta in eller lyfta fram för att under tidig vår i mer näshöjd få känna doften av blommande snödroppar.

Aktivt planerat något inför kommande säsong har jag ännu inte gjort men det finns luktärtsfröer i frysen och snart också lite tulpanlökar i både krukor och rabatter. Efter jul brukar jag inventera bland grönsaksfröerna och då beställa vad som behövs nytt utav. Ibland, när några av fröerna jag vill ha är slutsålda förstår jag att jag är sent ute men trots det känns jul och nyår ändå som både avslut och början på något nytt. 

Veckans tema i TrädgårdsFägring är "Planerar för kommande säsong" och fler inlägg på temat hittar du här.

Trevlig helg!

När lusten infaller sig,

trots att det är en kall och ganska så solfattig dag, 

går det bara inte att sluta med trädgårderandet. Det ena ger det andra och hux flux är trädgårdsrabatterna inte bara städade utan också gödslade, de nyinköpta plantorna som skall ersätta julrosorna som frös bort, har intagit sina platser i krukorna och blåsipporna på norrsidan häcken

har rensats från inkräktare så som nunneört, scilla och vårstjärna.

Kluster av frösådda små blåsippsplantor har delats och fått egna platser att växa på. Har under hela vintern samlat på mig äggskal som fått torka innan jag finfördelat dem i matberedaren. Detta 'pulver' har jag använt som både gödsel och jordförbättring  till blåsipporna. Om det egentligen spelar någon verklig roll för växterna vet jag inte men blåsippor växer ju gärna på kalkrik mark.

Luktviolernas knoppar börjar visa färg så några av dem har jag grävt upp och krukat in. Namnen på dem vet jag inte längre men de är fina ändå och doften, den där viktiga doften, finns där trots att de alla numera är namnlösa. Plockade in en liten bukett för ett par dagar sedan och den fyllde nästan hela nedervåningen med sin violdoft.

Snödropparna, de flesta, har numera vissna blommor men Galanthus elwesii var monostichus 'Marjorie Brown' en senblommande form av G. elwesii som funnits med sedan 1958 men återupptäcktes av Ruby Baker 1987, blommar fortfarande och har så vackra blad. Hit kom den 2012. Förra våren blommade lökarna konstigt nog inte alls men i år finns många blommor. Den har ovanligt breda blågrå blad, blommorna är stora och vackert rundade.

Vem var Marjorie Brown? Det var hon som i mars 1987 hade med den här snödroppen, som nu fått hennes namn, i ett blomsterarrangemang på en utställning i Chichester. Ursprungligen lär den komma från ett lökinköp som hennes brorson gjorde 1958 från en holländsk lökfirma.

Håret står på ända och kinderna nästan glöder. En kall, lite solig men ändå lustfylld och rolig vårdag som jag är så glad över!

Fortsatt fin vår, aprilvår, och trevlig helg!

En vårdag på landet och julrostider.

Det hettar i kinderna och småvärker i ryggen efter fem timmars trädgårdsfix i en solig och ganska varm trädgård på landet. Hemma regerade den kalla vinden helt över utelivet men där på landet kunde vi gå i bara tröjan för dit hittade inte vinden idag. Men väl de spanska skogssniglarna. Har nog klippt huvudet av mer än femtio.

Rosorna, i alla fall flera av dem hade nyskott stora som när björkarna visar musöron, klipptes och rabatter ansades från gamla fjolårsstjälkar och ogräs. På landet har vi ganska många pioner. På några av dem såg det ut som att rötterna höjt sig över jorden med flera centimeter. Räcker det med att fylla på jord uppifrån eller måste de grävas upp för att planteras djupare?  Eller är det så enkelt att jag bara kan låta dem vara precis som de är? Hoppas någon pionkunnig kan berätta för mig hur jag skall göra.

Under ganska många år har den gulnande lökblasten från trädgården här hemma varje vår hamnat på gräset på landet innan den tillslut förpassats till komposten. 

Idag såg jag för första gången blommande nunneört Corydalis malkensis, men också kungsängsliljor Fritillaria meleagris och fröplantor av Tulipa sylvestris i det vi kallar för gräsmatta. Vintergäck, en och annan krokus och riktigt många frösådda snödroppar har tidigare blommat där i vår. Här går vi nu och drömmer om en blommande lökäng och vem vet, kanske kan vi få uppleva det?

Just nu, blommar julrosorna som allra finast. Här klipper jag bort deras gamla blad ganska tidigt. Både för att de är fula och för att ge ljus åt snödropparna.

Nu blir det bara lite julrosbilder. De får både bli en avslutning på säsongens TrädgårdsFägring och en början på trädgårdsåret 2021.

Sista temat i TrädgårdsFägring den här våren är 'Nu närmar det sig' och nog är det så. Våren är visserligen fortfarande kall men innan vi vet ordet av är försommaren här igen. 

Den färgade ullen från förra årets fårfest i Kil hittade jag till slut och nu pryder den det lilla syrenträdet vi har i en kruka vid trappen.

Fortsatt Glad Påsk!