Nu är våren tillbaka

och snödropparna har klarat tillvaron under snön riktigt bra. Några av blåsipporna under häcken mot söder har börjat blomma och det har de tidigblommande vivorna, krokusar och julrosor också gjort och ger klickar av färg bland de grönvita dropparna.

Många av trädgårdens växter och inte minst julrosorna har uppskattat guldvattnet de fick förra säsongen och kommer att bjuda på riktigt många blommor när vi får lite mer värme och knopparna slår ut. Nu har jag återigen börjat vattna med guldvatten. Guldvatten = 1 del urin och ca 10 delar vatten. Vår trädgård är liten så under växtsäsongen hinner vi vattna över hela trädgården ca 4-5 gånger om vi bara är lite uthålliga.

Vårens första nyinköpta vårlökar har flyttat ut och de första sådderna som grott inomhus har hamnat i växthuset. Krukorna som övervintrat i källaren har kommit fram i ljuset. Några av dem har hamnat i växthuset och de andra, mer frosttåliga, står nu under köksfönstret där de får lite skydd från både kyla och regn. Blir det minusgrader får jag täcka dem.

Har hittills mest bara sått trädgårdsfägring i form av plockblommor men igår var det dags för de första grönsaksfröerna. Har av en god vän fått ytterligare brätten som använts till skogsplantor och det var i dem som fröerna hamnade.

I dag har sådderna fått flytta till växthuset och där får de gro i egen takt utan hjälp av inomhustemperaturen. Numera uppskattar jag att slippa ha för många, nästan inga, frösådder inomhus. Blir det minusgrader går värmefläkten igång i kallväxthuset.

Ner i jorden i några krukor och ut i växthuset, kom också de där dahliorna och anemonerna jag föll för när vi besökte Zetas för ett par veckor sedan. Att jag skulle kunna falla för anemoner trodde jag nog men att jag skulle köpa med ett par dahliaknölar fanns inte ens i fantasin. Även om man inte tror på den påverkan som reklamen har hamnar man ändå där bland anemoner, dahlior, zinnior och andra trendiga växter. Som novis är jag väldigt glad över odlingsråden jag fick med mig från Zetas.

Helgen som gick fick den trädgård vi har på landet, ja om man nu kan kalla den en trädgård, en ansiktslyftning. Hela familjen var samlad och alla drog efter bästa förmåga sitt strå till stacken. 

En riktigt rolig dag då rosorna blev klippta, gammalt prydnadsgräs bortklippt, jordrevan fick ganska mycket mothugg och massor av det sly som vuxit upp mellan trädgården, 

grannens stora tomt och havet kunde tas bort tack vare trevliga grannar, starka och uthålliga söner, sonhustrur och våra fina barnbarn som var flitiga med att dra fram det 'fällda' till elden.

Vårtecken är veckans tema i TrädgårdsFägring. Klicka på länken så hittar du fler inlägg på temat.

Allt gott och fortsatt trevlig helg!

Trädgården just nu

och tillsammans med mig i väntan på våren.

För lite mer än en vecka sedan kröp jag runt och klippte bort blåsipps och julrosblad för att ge plats åt knopparna som var på väg upp samtidigt som jag tog bort gammalt gult gräs och bruna vinterståndare för att lyfta fram snödropparna. Benen och ryggen krånglar så för att kunna göra det måste jag numera ner på knä eller halvligga på gräsmattan framför rabatten. Efter ett par timmar ser jag från topp till tå ut som en stor lerfigur, men vad gör det?

Strax innan marskylan dök upp här igen med många minusgrader och mycket snö blev jag inbjuden till en snödroppsvandring och fick se riktigt många för mig nya och spännande snödroppar i blom. 

Just nu önskar jag att fler galanthofiler bjöd in till snödroppsvandringar i början av mars men vem vet, kanske kan det bli så i framtiden?

I år har jag lyckats låta bli att ta bort lövtäcket på backtimjanen som växer på muren, eller stenhögen som jag numera kallar den. En kallmur i sprängsten som börjat säcka ihop. Den lever numera farligt för snart kanske den försvinner helt. Måste bara ge ett klartecken till maken.

Nästan varje tidig vår dyker numera den riktiga kylan upp först i slutet av februari eller under första delen av mars. Trots den vetskapen hade jag hoppats på att med hjälp av såpa och ättika i en sprejflaska och högtryckstvätten kunna städa växthuset för att tidigt flytta ut växterna som övervintrat i mörkret i den kalla matkällaren. Men det får vänta ytterligare ett tag.

Nu är vi hemma igen efter en tur till antikmässan i Älvsjö. Första gången jag besökt den mässan och mina förväntningar var stora, för stora förstod jag efter en stund, men så är det kanske när man inte har några tidigare erfarenheter. 

Med hem kom bara några tyger, en vas av Eva Jancke-Björk och ett par oemotståndliga påskkärringar

På hemvägen mötte vi våren, en snöig sådan, på Zetas och med i bagaget därifrån ett par dahliaknölar, något jag aldrig trott jag skulle falla för, men man skall aldrig säga aldrig, eller hur? 

Och med kom också några hyacinter i blekgult och aprikosorange som just nu står i en mörk och kall matkällare, men som snart skall få pryda ett par vårkrukor i trädgården, för nog är vintern borta här på Västkusten och plusgraderna tillbaka? Länkar till TrädgårdsFägring.

Allt Gott!

Trädgårdens färger just nu.

Här är trädgården målad i grönt och vitt med inslag av gult och lite rosa. Många snödroppar har börjat blomma även om det finns en del som ännu inte tittat upp ur jorden, vad nu det kan bero på?

Galanthus 'Reverend Hailstone' är en hög och tidigblommande elwesii som redan blommat ett par veckor.

Trollhassel och vintergäck blommar i gult och 

Sarcococca hookeriana 'Purple Stem' och 

Skimmia x confusa 'Kew Green' har blommor eller knoppar som skiftar i grönt. En stilla, solig och varm dag känns doften av sötbuxbom, Sarcococca hookeriana, riktigt lång väg. När jag för 8 år sedan köpte plantan var jag osäker på om den skulle klara vintrarna här på Västkusten men det har den gjort.

De rosa tonerna i trädgården står julrosorna för. Det är inte många som slagit ut ännu, bara en enda, men knopparna som börjat sträcka på sig bjuder på färg de också.

Just nu går jag en snödroppsvandring nästan varje dag om det inte regnar allt för mycket eller att snön ligger som ett tjockt, vitt täcke. Något vitt täcke har vi knappt haft hittills den här vintern och nu hoppas jag vi slipper. Ser fram mot våren och fler blommor i rabatterna. Redan nu lyser det lite blått om de första blåsipporna och vivorna.

2017 köpte jag Galanthus nivalis 'Margery Fish'. Först i år dyker det upp en knopp. Kan det vara Margery som äntligen tittar upp? Hoppas men känner en viss tveksamhet. Skall bli spännande att se.

Här har jag börjat inventerat mina snödroppar och känner stor besvikelse över att en del av de där jag köpt in the green, både i Danmark och England, inte visat sig ovan jord året efter planteringen eller kommit med blommor som inte stämt med namnetiketten. Det har inte bara hänt en gång utan ganska många vid det här laget och även om de där blommorna som dyker upp när löken överlevt är fina så stämmer de oftast varken med namnetiketten eller priset på löken.

T.ex. den här som är köpt i Danmark för 5 år sedan som Galanthus 'Rodmarton Capella'. Enligt Rare Plants är den en woronowii men den som växer här är en nivalis.  Söta blommor men ändå, felmärkt.

Det gäller att välja seriösa odlare som inte bara vill tjäna pengar utan som också verkligen vill sprida namnsorterna vidare till oss som har svårt att motstå de där grönvita eller gulvita blommorna som tidigt målar marken i våra trädgårdar.

När man köper snödroppar in the green ser man ofta blomman och kan kontrollera om den stämmer och det är bra men då gäller det också att kontrollera rotsystemet i krukan, något jag under flera år missat att göra för jag har bara fokuserat på blomman. Slarvigt uppgrävda lökar som blivit av med de flesta av sina rötter har svårt att etablera sig i rabatten. Numera, efter många år, tror jag det är anledningen till att så många av de där snödropparna som jag köpt på plantmarknader inte överlevt.
Bästa tiden att plantera om eller sätta nya snödroppslökar upplever jag är i mitten augusti. Då är lökarna i vila och några rötter som kan grävas bort eller skadas finns inte. De börjar här hos oss dyka upp först i mitten av september.
Nog händer det att även höstplanterade lökar bara försvinner, ruttnar eller äts upp av någon larv, men har de inte fått torka ut är det, enligt min erfarenhet, betydligt större chans att lyckas med lökar i vila än med de där som grävts upp i full blom under tidig vår.
Ibland är de där krukplanterade lökarna som säljs in the green höstplanterade och då har de ofta ett välutvecklat rotsystem som har lättare att etablera sig än de där nyss uppgrävda.

Galanthus 'Fenstead End'

Galanthus 'Ding Dong'

Snödroppar har en lång blomningstid. De första sorterna började blomma för minst ett par, tre, veckor sedan och några har ännu knappt tittat upp ur jorden. Men tittat upp ur jorden, trots minusgrader nattetid, har sniglarna gjort, de spanska skogssniglarna, mördarsniglarna. 

Galanthus 'Fieldgate Prelude'

Några av snödroppar är nästan helt uppätna. Inte så konstigt då kanske att jag känner mig smått grinig när jag går den där snödroppsrundan? Men trots allt är det härligt att se marken målas i grönt och vitt, färger som just nu är favoriterna här i trädgården.

Temat i TrädgårdsFägring den här veckan är Trädgårdens färger.

Allt Gott!

Ger trädgården liv,

är veckans tema i TrädgårdsFägring.

Gissar att det finns nästan lika många tankar om detta som det finns trädgårdsägare och att dessa tankar förändras allteftersom både vi och trädgården åldras. Själv har jag med åren blivit mer tillåtande även om jag inte direkt känner någon glädje över allt fröogräs som numera, konstigt nog, bara dyker upp lite varstans, men gullvivorna och

aklejorna från de fröställningar jag missat klippa bort, stenkyndeln, rosenplistern och de låga små gräsliljorna som alla gärna frösår sig mellan stenplattorna, tycker jag nu mjukar upp och ger liv åt den hårda stenen. 

Stenkyndeln frösår sig rikligt men dess aromatiska doft gör att jag låter den göra det. Det räcker att sommartid bara komma när plantorna med benen, när jag går längs gången till växthuset, för att bli smått rusig och lite glad. Den berusar inte bara mig utan också många olika slags insekter, bl.a fjärilar.

När vi blev med trädgård i början av 1980-talet avskydde vi allt vad vintergröna växter hette, bortsett från några fådda rododendron, men numera efter ganska så många år har vi ändrat uppfattning och är väldigt glada i en del av det där som är grönt även vintertid oavsett om det är perenner, buskar eller träd.

Som nybliven trädgårdsägare är det så lätt att bara se de växter som finns att köpa säsongsvis i de stora plantskolorna som t.ex Blomsterlandet eller Plantagen och missar att det finns växter som målar marken med blommor och gröna färger nästan året runt. I alla fall här på Västkusten där vi oftast har snöfattiga vintrar. 

För att lyckas få den trädgård man själv verkligen vill ha tycker jag man skall läsa många olika trädgårdsböcker, skissa och skriva listor över planteringar man vill göra. Strunta i de stora kedjorna som har ett smalt sortiment och gå med i en trädgårdsförening istället. Ofta har de växtmarknader med både spännande och tåliga växter.

Vår trädgård är liten men vi har ändå några fågelholkar och varje år får vi hjälp av småfåglar med bladlössen på både fruktträd och rosor.

På trädgårdsbordet utanför köksfönstret står ett stenfat, egentligen en stenmortel, som jag använder som fågel och insektsbad. Brukar sommartid fylla på vatten när jag vattnar krukorna i trädgården och en riktigt varm dag går det inte många minuter efter att jag gjort det innan jag ser badande och drickande fåglar där.

Min man är flitig med att vintertid mata fåglarna. Jag oroar mig mer över växterna under fågelmataren. Därför matar vi mest med skalade solrosfröer. Trots det har koltrastarna den här vintern t.o.m hackat sönder snödroppslökar som börjat titta upp. Nu står den fågelmataren tom men vi har en utanför köksfönstret och under den växer bara tålig hasselört så där får fåglarna gärna hålla till.

En 'fådd' iris och relativt ny växt i trädgården, som stortrivs. 

Har under åren som gått fallit för alltför många nyheter som bara klarat en vinter eller två här hos oss och smått ratat de där gamla, beprövade och tåliga trädgårdsväxterna. Nog är det spännande med nyheter och roligt att hitta nya favoriter men minst lika roligt när de växter jag redan planterat i trädgården tittar upp med gröna små skott i rabatten eller krukorna när vintern är över och våren är här igen. 

En trädgård som ger liv året runt byggs absolut inte av trender, även om de är spännande och allt eftersom åren gått har jag mer och mer uppskattat att växter får står lite tätt och väva in i varandra, i en inte alltför välstädad trädgård.

En trädgård består inte bara av växter, olika smådjur, fåglar och insekter 

utan också av både belysning 

och 'prylar', trädgårdspynt, som är vackra året runt 

och detsamma gäller de trädgårdskrukorna vi omger oss med.

Detta är bara mina tankar om vad som är vackert och vad som ger din trädgård liv, vet ju bara du.

Allt gott!

En favorit i trädgården

är veckans tema i TrädgårdsFägring men jag som tycker om det mesta när det gäller trädgård kan inte bara välja en enda favorit för det finns många växter som ligger mig närmare hjärtat än alla andra och dit hör i bokstavsordning, 

blåsippor, 

julrosor, 

sockblommor 

och snödroppar så klart.

Förra veckan började årets trädgårderande här hos oss och i går fortsatte det. Himlen var blå och solen lyste ikapp 

med några få vintergäck som orkat titta fram trots det tjocka lövtäcket. 

Har börjat klippa bort fjolårsbladen från julrosorna och ta bort lövmattan som på många ställen ligger som en tjock filt över både snödropparna och vintergäcken. På norrsidan häcken åt söder där blåsipporna växer hjälper koltrastarna mig med att luckra upp bland fjolårslöven. De hackar ut dem på stenplattorna och jag krattar eller sopar in dem under häcken igen. Detta har vi hållit på med sedan början av december så där är inte täcket lika tjockt längre.

Vi har just nu ingen tjäle så samtidigt som jag klipper bort julrosbladen passar jag på att rensa bort förra och förrförra årets frösådder under julrosor jag inte vill ha fler plantor av. Många av de enkelblommande julrosorna frösår sig mer än rikligt och ibland missar jag att klippa bort några av  fröställningarna under försommaren och året därpå har en skog av småplantor dykt upp.

Varken blåsippor, julrosor eller snödroppar är frökonstanta och därför vet man inte vad som dyker upp vid en frösådd men trots det kan jag ibland inte låta bli att testa. För att slippa passa krukor sår jag fröerna, direkt de mognat, under moderplantorna när det gäller blåsippor och julrosor. Snödroppsfröerna från de 'vanlig' dropparna hamnar på gräsmattan på landet och fröerna från de där mer udda sår jag hemma längs planket och den gamla syrenhäcken.

Flyttar oftast isär fröplantorna av både blåsippor och julrosor efter ett år eller två och det brukar ta ytterligare ett par år innan de blommar.

Många blommande spontankorsningar av snödroppar har visat upp sig i gräsmattan på landet men ännu ingen direkt spännande.  Däremot har det dykt upp ett par i trädgården men jag vet inte om det är frösådder eller köpta lökar jag glömt både namnet på och var jag planterat dem.

Har en tidigblommande julros, den blommar redan i oktober, november med vita blommor, som jag vill flytta till en bättre och mer 'synlig' plats. Tänker vänta tills mars, då den tidiga våren är här men frågan är om jag vågar gräva upp den :-)) 

Någonstans har jag läst att man skall se uppåt när man gräver upp en julros. Blir man iakttagen av en örn samtidigt som plantan tas upp ur jorden lär man dö inom ett år och de vill man ju inte, i alla fall inte jag.

Örnar är ju inte särskilt vanliga här och julrosen behöver trots allt en ny och bättre plats men för säkerhet skull skall jag kanske be om grävhjälp?

Allt gott!

Fröer som inte bara lockar utan som nästan blivit ett måste,

i alla fall så länge jag kan gå ner på knä och har hjälp med grävningen, är luktärter, reseda, ringblommor och blomsterkörvel. En del grönsaker hör också dit men de flest av dem är lättare att hitta i butiken än blommorna.

Luktärtsfröerna inventerades och beställdes redan före jul, nu ligger de i frysen och bara väntar. Om allt går som planerat hamnar de i jorden i mitten av mars. Favoriten är ’Charlie's Angel’. Blå och långskaftad.

Resten av fröerna som saknades klickade jag hem under annandagen.

Vi odlar grönsaker bara för att det är roligt och glädjen över att se hur det växer. Att bara kunna gå ut i grönsakslandet och skörda eget, som så klart alltid smakar bättre än det köpta ;-) är ju också en anledning. 

Tråkigt nog har ofta de spanska skogssniglarna samma tycke och smak som vi.

Eftersom vi inte har plats för så mycket odlar vi det vi tycker om och som vi tror är svårt att hitta i butiken t.ex bondbönor, sockerärtor, vaxbönor, störbönor, sallad av olika slag, tomater, sparris, salladslök, kryddgrönt och blommor så klart.

Just blommor har de senaste åren fått ta större plats. Samodlar dem med grönsakerna. Är väldigt förtjust i ringblommor, tagetes, luktreseda, jätteeternell, zinnia, höstastrar, luktärter, rosenskära, slöjsilja och blomsterkörvel. Känns riktigt lyxigt att kunna plocka stora buketter hela sommar och långt in i oktober.

Att palsternackor och persiljerötter behöver färska fröer för att gro har jag numera lärt mig.

Purjolök är enkelt att odla tycker jag, förgror i kallväxthuset, planterar ut i slutet av maj,  sätter plantorna tätt och gallrar = skördar, under sommaren, samplanterar med zinnia. Har även direktsått i maj och skördat fina purjolökar i september.

Rödbetor lyckas jag bäst med om jag har förgrodda plantor, sår i växthuset under mars-april och planterar ut första halvan av maj.

Kål tar stor plats, därför ingen brysselkål säsongen som gick, kräver mycket näring, förgror, sår i växthuset i början av april och planterar ut i mitten av maj. Samodlar med blommor, linnétagetes, rosenskära och ringblommor.

När det gäller grönkål väljer jag den här säsongen en sort som klarar minusgrader, Westland Winter. Svartkål, palmkål, kan jag skörda från augusti till december.

Förra säsongen fick jag nästan inga vare sig morötter eller rödbetor från direktsådden och varför vet jag inte. Det mesta i både blom och grönsaksväg som jag förodlat i kallväxthuset lyckades jag däremot riktigt bra med trots kampen med/mot sniglarna.

Längtan, Lust och lite Förväntan inför det som ligger framför oss - en härlig tid.

Veckans tema i TrädårdsFägring är Fröer som lockar.

Allt Gott!