fredag 21 februari 2020

Solhattar och höstanemoner


har jag haft lätt att falla för när jag sett dem i blom under hög och sensomrar och fallit som en sten har jag gjort många, många gånger. 




Efter en utställning med höstanemoner sent i augusti på Trädgårdsföreningen i Göteborg kom jag hem med säkert 4-5 stycken, trots att jag vet att höstanemoner skall planteras på våren för att få tid att etablera sig. Ingen av dem överlevde vintern så klart men det visste jag ju egentligen redan när jag köpte dem.



Hur många solhattar jag fallit för under årens lopp vet jag inte men många är de också och betydligt fler än 4-5 stycken, men heller ingen av dem finns kvar trots att de planterades relativt tidigt på sommaren. 





De bjöd nästan alla bara på några enstaka och ibland lite spektakulära blommor första året så som t.ex Echinacea purpurea 'Avalanche', Echinacea purpurea 'Fatal Attraction', Echinacea 'Sundown', Echinacea purpurea 'Green Envy' och Echinacea purpurea 'Jade' men året efter var de flesta av dem borta.
Att jag planterade höstanemoner vid fel årstid vet jag. Höstblommande växter skall helst planteras på våren men det glömde jag både lätt och snabbt bort när jag såg vilka fina höstanemoner det fanns med både på utställningen och i butiken men varför solhattarna inte trivts här hos oss har jag däremot'ingen aning om.'
Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'en svår nöt att knäcka' och dit tycker jag numera många udda och spännande växter med vackra blommor hör. Växter som orkar blomma en enda säsong för att sedan ge upp.
Kanske har jag numera åldern inne för att våga skriva att - det var bättre förr! Då när vi nöjde oss med växter vi fick från vänner och bekanta i närområdet. Växter som alltid trivdes och som så småningom blev till stora ruggar. Men den där nyfikenheten och spänningen är ju viktig den också. Det är ju ofta den som trots allt håller trädgårdsintresset vid liv även om växterna man köper bara går och dör.
Fler bidrag på temat 'en svår nöt att knäcka' hittar på TrädgårdsFägring.

Trevlig helg!

fredag 14 februari 2020

Sippskål, Dumontinia tuberosa


är den onde i trädgården enligt mig. Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'den onde, den gode och den fule'. 


Jag är väldigt förtjust i sippor av olika slag och har under åren samlat på mig en del vitsippor som jag planterat längs syrenhäcken, 


numera det grönpatinerade planket. Gången mellan planket och rabatten går under namnet vitsippsstigen. Där lade jag för ca 4 år sedan ut täckbark för att slippa ogräs på den nakna jorden där det inte fanns trampstenar men det skulle jag inte gjort. Året efter dök Sippskålen, Dumontinia tuberosa, upp. 


Den svampen parasiterar på vit och gulsippsrötter,'äter' upp så gott som allt där den drar fram och lämnar stora kala fläckar efter sig. Hur jag skall bli av med den vet jag inte. Går under våren när sipporna blommar en inspektionsrunda så gott som varje dag och gräver bort alla svampar jag ser. De bortgrävda hamnar absolut inte i komposten utan direkt i soptunnan.

Den gode får symboliseras av körsbärsträdet vi har på landet.


Det bjuder på vacker blomning i månadsskiftet april-maj, 


skänker skugga och svalka varma sommardagar 


och ger oss goda körsbär i mitten av juli. Men jag smyger också in en bild på svartrötter. 


De klarar vintern fint även om de får stå kvar ute i grönsakslandet och goda att äta är de.

Nu återstår bara den fule. Gången i grönsakslandet var det första jag tänkte på. 


Flisen vi, min man så klart, lade på för några år sedan hade nästa multnat ner helt så i somras var den grön av våtarv, ingen rolig syn. 

I oktober fick den en ny täckning och blev som ny igen.

En växt som dök upp i mina tankar på temat den fule var vaxklocka, Kirengeshoma palmata. 


En gulblommande skönhet jag är mycket förtjust i men får vi en tidig frostknäpp, det behövs knappt att termometern vissar +-0, så svartnar både blad och blommor. Då kan den lätt kallas den fule.

Fler bidrag på temat hittar du här.
Trevlig helg!

torsdag 13 februari 2020

Tidig vår och snödroppstider.

Bara lite, ganska många, bilder från idag. En solig torsdag i mitten av februari då julrosor, snödroppar och vintergäck lyser upp trädgården.


Galanthus 'Desdemona'


  
Cyclamen coum


Galanthus 'Bertram Anderson'







Galanthus "Primera"


Galanthus 'John Gray'


Eranthis hyemalis 'Flore Pleno'


Galanthus 'Cordelia'




lördag 8 februari 2020

Solsken, älskade solsken.


Hur kunde jag glömma vilken effekt det har på mig? 


När det helt plötsligt lyser om den där älskade men ibland lite mörka skogen försvinner det onda i knät, stegen blir lättare och mossan och blåbärsriset tävlar om vilket som är grönast.



Det glittrar i vinterståndare och fjolårsgräs, som inte alls ser tråkigt brunt ut längre


och björkstammarna skimrar ikapp.
Vad gör det då att en del snödroppar 



har kronblad som ser ut som bitar av ett mönstrat tårtpapper på grund av alla sniglar som överlever tack vare den gröna vintern och behöver något att äta? Så kan jag i alla fall tycka när solen visar sig men annars är jag ganska så trött på allt vad sniglar heter.


På köksbordet har under veckan som gått en bukett tulpaner glatt oss med både doft och solsken. Sorten heter 'Ocra' och fler sådana buketter vill jag gärna kunna köpa. 



Utanför köksfönstret lyser det vårglädje om vintergäcken och jag som brukar säga att jag inte är särskilt förtjust i gult. 

Länkar också till TrädgårdsFägring där temat den här veckan är Hur kunde jag glömma det.

Trevlig Helg!

söndag 2 februari 2020

En solig februarisöndag


som jag tillbringat i trädgården.
Vintergäck, snödroppar och julrosor blommar och idag såg jag också att några blåsippor slagit ut.


Sarcococcan confusa, sötbuxus 


har blommat länge och doftar gör den. Köpte den i Danmark för några år sedan trots att jag var osäker på om den skulle klara vintrarna här hos oss.
Doftar gör också kejsarolvonet och tibasten men man får komma ganska nära för att känna vällukten.


Mycket man upptäcker när näsan pekar mot marken mest hela tiden. Sniglarna verkar vara lika förtjusta i snödroppar som jag och luktviolerna har många knoppar. Kunde inte motstå att plocka en liten bukett trots att skaften är korta.

Länkar till TrädgårdsFägring 

Ha det gott!



fredag 31 januari 2020

Snödroppar och tulpaner

Nu står dessa härliga tulpaner på köksbordet 


bara för att jag fick en bukett i torsdags när vi besökte Bosses Trädgård här i Ödsmål där jag bor.
Bosse odlar fram många olika sorters tulpaner under vårvintern. 




Tulpaner som står fina länge i vasen och som har vackra namn. Har man tur kan man vid den här tiden på året även hitta blommande snödroppar i kruka när man gör ett besök 



och tur det hade den här fotograferande galanthofilen som fick med sig några krukor hem.



Visserligen inga Galanthus 'Bertram Anderson' men fina ändå, för vilka snödroppar är inte fina?
Bara för att, är veckans tema i TrädgårdsFägring och detta är mitt bidrag. Här hittar du fler trädgårdsbloggar som kanske också skriver om 'Bara för att'.

Trevlig helg!

fredag 24 januari 2020

För snart 17 år sedan


skrev jag så här i min trädgårdsdagbok.


Då syntes inte en enda snödroppe i trädgården men nu i mitten av januari står en del i full blom. Det saknas visserligen sol och mer värme för att de skall slå ut på riktigt men de lyser ändå upp den gråbruna jorden. Buketten jag plockade till mamma i onsdags behövde bara stå inne i 10 minuter innan jag kunde känna doften.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Den resan gick till' och detta är mitt bidrag.
För tre år sedan i februari gick resan till snödroppslandet England och det var 


Lena och jag som gav oss iväg på denna minnesvärda tripp.




Snödroppar i massor och fantastiska trädgårdar, 




men England eller skall jag kanske skriva Storbritannien, är ju alltid trädgårdarnas förlovade land.

Snart bär det av igen på en ny snödroppsresa och denna gången har jag stora förhoppningar om att få se lite fler udda sorter. Visst är det mer än underbart med massverkan men nog är det ändå spännande med avvikelser och lite nytt.

Trevlig helg!