Grönsaksplantorna

de där långa och spretiga 

som jag visade en bild på för drygt en månad sedan är nu på plats ute i grönsakslandet tillsammans med de förgrodda potatisarna. Mycket, ja nästan det mesta av gängligheten försvann när jag skolade om och planterade de små plantorna djupare och sedan lät dem flytta ut i kallväxthuset för ett par veckor sedan. 

Särskilt stora är plantorna inte men välrotade och fina. Blir de inte invaderade av sniglar kommer de att klara sig fint.

Har man inte möjlighet eller vill ge extrabelysning till sådderna man gör inomhus har jag återgen lärt mig att det är bättre att vänta med att så tills ljuset är tillbaka på riktigt eller tills man kan ställa ut krukorna i växthuset, om man nu har ett sådant, men försöka duger. Finns bara lusten kan man komma långt oavsett förutsättningar. Plantor av t.ex chili, gurka, tomater, paprika och aubergin är ganska dyra att köpa så där lönar det sig nog att så men när det gäller en del andra blommor och grönsaker finns fina boxar med plantor att köpa och de kostar sällan inte mer än påsen med fröer. Men då kan man förstås inte välja sort på samma sätt som man kan när man sår själv.

För ca två veckor sedan satte min man potatisen och jag sådde rotfrukter, dill och några olika blommor på friland och planerade ut luktärtsplantorna. Potatisarna har blivit lite frostnupna men kommer ändå fint, några av sådderna har tittat upp och luktärtsplantorna har klarat kylan, minusgraderna, bra.

Vi har vår grönsaksodling vid sommarhuset och kan inte se till den varje dag. Därför är det extra spännande att få uppleva vad som hänt när kommer dit nästa gång. Besvikelse över uppätna salladsplantor eller glädje över sådder som dykt upp bland alla små våtarvsplantor, ja man vet aldrig.

Under veckan som snart gått har vi varit på landet i tre fina dagar och det mesta i grönsaksväg är planterat. Nu återstår bara tomater, astrar, frilandsgurka och squash. Solen har visat sig mest hela tiden och fåglarna sjungit från tidig morgon till sena kvällen. Njutbara dagar med jordiga fingrar dagtid och några varv på stickningen under kvällen.

Lite annat har också hänt, pionrabatten har blivit bredare, fått ny kant i cortenplåt och ett par extra små tynande pionplantor har fått flytta in, en av våra 12-åriga Himalayabjörkar, Betula utilis var. jacquemontii, har tagits bort och borta är också Acer negundo 'Flamingo' från 2008. Lika roligt som det var att plantera dem lika skönt kändes det när de togs bort. Nu har både den gamla stora, stora eken och gulvedsträdet Cladrastis kentukea kommit till sin rätt.

Har idag funderat över det här med egenodlat. Höstgräva kanske, gödsla, vårbruka och gräva, kratta, så, plantera, rensa, rensa igen och igen och igen och sedan skörda. Borde lära mig att täckodla.

Vad är det som gör att jag njuter av just detta slitet och tycker det är så roligt?

Idag har jag fått fin hjälp med att klippa bort blommorna på grobladskattfoten, Antennaria plantaginifolia. Blommorna blir fina som torkade och de grå bladrosetterna vackrare utan vissna blommor.

Länkar till TrädgårdsFägring. Där hittar du fler trädgårdsbloggar.

Ha det gott och fortsatt trevlig helg!

Kanske borde jag kalla mig Tant Grön?

Inte på grund av eventuellt gröna fingrar utan för att jag uppskattar grönskan mer än själva blomningen. 

Alchemilla alpina, fjällkåpa, tror jag denna heter. Har den som marktäckare i en stor kruka och den har hittills klarat många vintrar som krukplanterad. Den behöver absolut inte blomma för att att jag skall tycka om den.

Aklejorna kommer med många knoppar men nog är redan både stjälkar och blad väldigt fina. 

Cornus 'Eddies White Wonder'

Vita eller ljust pastellfärgade blommor tilltalar mig mer än de som står där och 'skriker' i sina pråliga och starka färger, fast ibland är de också fina :-)

Rododendron tycker jag nästan mest om när de inte blommar, bortsett från t.ex Rhododendron ‘Teddy Bear’, 

och de gracila azaleorna som i och för sig också tillhör rododendronsläktet, men jag har ju inte många att jämföra med så erfarenheten är inte stor. Många av de städsegröna har vackra nyskott och några en vacker, nästan kanelbrun, undersida på bladen och det har också Rhododendron 'Teddy Bear' som är en hybrid mellan bureavii x yakushimanum. 

I år blommar den som aldrig tidigare. Knopparna är ganska starkt rosafärgade och de helt utslagna blommorna nästan vita.

Buxbom har jag några olika sorter av som klippts till häckar och klot och en av sorterna, kloten, har blivit både risiga och torra.

Så har det sett ut under försommaren i flera års tid och jag undrar naturligtvis varför? Klipper jag för tidigt, är det någon svampsjukdom, beror det på torka, är inte den här sorten, vad den nu heter, tillräckligt härdig eller beror det på kyla, snö och sol? Hör gärna av dig om du vet varför.

Magnoliablommorna har blivit bruna och fula på grund av minusgraderna vi hade för ett tag sedan

Magnolia liliiflora 'O'Neil x Norman Gould'

men pelarapeln Malus 'Maypole' blommar fint och har vackert röda blad.

Blommar och doftar

det gör också akebian, Akebia trifoliata.

Oftast går jag en runda i trädgården varje dag och tittar mot marken för att se vad som dykt upp men Viburnum carlesii 'Aurora' får mig att lyfta blicken och undra över vad det är som luktar så gott, 

för doftar gör den busken och det uppskattas inte bara av mig utan också av löss och myror.
Länkar till TrädgårdsFägring, där hittar du fler trädgårdsbloggar.

Fortsatt skön vår!

Pioner...

Här har det varit med pioner precis som med trillium, plantorna har under åren bara blivit mindre och mindre och blommorna färre och färre. Trillium har jag de senaste åren gödslat mycket och det har gett resultat i form av fler blommor och större plantor men pionerna har jag inte vågat gödsla. Har haft detta med mögel i tankarna.

Förra våren hade jag inte många pionknoppar vare sig hemma eller på landet 

och då insåg jag att något måste göras. Gödselvattnade med guldvatten och ibland flytande gödsel ett par gånger under säsongen och det har verkligen gett resultat. 

Så många knoppar som plantorna bjuder på i vår var det längesedan de gjorde. Även frösådda pioner som länge, länge stått och stampat kommer med knoppar och några har redan börjat visa färg. Ser extra mycket fram mot att få se just dessa blomma.

Också jordrevan verkar har fått kraft från guldvattnet. Så som den växt i pionrabatten på landet under hösten och vintern har den aldrig gjort tidigare men nu hoppas jag den är bortrensad. 

Pionerna vi, läs jag,  planterat på landet gjordes för att kunna plocka buketter och snart är det möjligt igen. Det där med gödselvattning sommartid skall jag fortsätta med.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Trevlig helg!

Fröer, sättlök och potatis är i jorden och luktärtsplantorna är utplanterade.

Tre fina dagar på landet med snöande körsbärsträd och tystnad bortsett från fågelsången.

Även den eftersatta trädgården med jordreva i massor har fått sig en ansiktslyftning. Att det växer jordreva i det där vi kallar gräsmatta bryr jag mig inte om, där får den gärna härja runt 

men under hösten och vintern har den invaderat pionrabatten och där vill jag absolut inte ha den så idag har jag rensat. 

Legat på knä med en stor skruvmejsel som redskap för att få bort revorna som nästlat sig in bland pionrötterna.

Väl hemma igen plockade jag fram Åke Ohlmarks bok Linnés hälsoörter för att få veta mer om den där blåblommande och aromatiskt doftande växten 

och fick då veta att i går på valborgsmässokvällen skulle jag vid midnatt plockat blommorna och bundit en krans. Om jag gjort det och satt den på huvudet skulle jag kunnat se vilka kvinnor som är häxor. Om det enbart gäller valborgsmässonatten eller även senare framgår inte i boken men det kanske ger sig?

Glechoma hederacea heter den på latin och när jag sökte på namnet hamnade jag på Blomsterlandet och där finns den att köpa som en lättodlad ampelväxt med oerhörd växtkraft som doftar gott vid beröring. Att växten både doftar och har växtkraft går inte att förneka men som ogräs i en rabatt är den inte rolig. Kanske upplever man den på ett helt annat sätt om den bara odlas i kruka?

Jordrevan har länge varit känd som läkeört. Har ansetts som verksam mot lungsjukdomar och astmatiska anfall men också som grönsak. Passar enligt boken både i sallader och grönsakssoppa.

Istället för att rensa bort den och slänga plantorna på komposten kanske man skall koka soppa?
Länkar till TrädgårdsFägring och fler bloggar om trädgård.

2 doftande buketter från trädgården.

Luktviolerna, Viola odorata,  är många efter de där två inköpen från Storbritannien jag under åren gjort. Ibland har det hänt att jag sett en namnetikett stående utan en enda växt i närheten och då har jag trott att den violplantan varit död och borta från trädgården men helt plötsligt dyker den där violen upp på en ny plats. Vet inte om luktvioler är frökonstanta, men ibland verkar det så. 

Eftersom violerna under åren som gått flyttat runt i trädgården har jag inte längre ordning på namnen, men vad gör det? Att bara känna doftstråken i trädgården en varm dag och kunna plocka små buketter med blommor från vitaste vitt över till lilarosa och blått räcker långt. En bukett som om jag ställer den i köket på kvällen fyller så gott som hela huset med sin doft och fortfarande sticker mig i näsan när jag går ner för trappan tidigt morgonen därpå.

Den andra buketten, den doftar också även om jag bara plockat en enda blomma från varje sort av de pärlhyacinter som växer i trädgården. Pärlhyacinter faller jag lika lätt för som luktvioler och det finns många olika att tycka om. Försökte fotografera de vi har för ett par dagar sedan med ett teleobjektiv 100/400 för att både komma nära och utesluta det oväsentliga men lyckades inte få skärpa trots stativ. Kanske blåste det för mycket.

De där 'vanliga' pärlhyacinterna hade vi många av en gång i tiden men de förökade sig med blixtens hastighet så de grävdes bort. 

Nu är det den bredbladiga pärlhyacinten, Muscari latifolium, som jag planterade 2003 som börjat breda ut sig, kanske dags att dela för att plantera på fler ställen i trädgården.

För ett par år sedan besökte jag Råda Säteri tillsammans med Sophie en helg i september. En helg med lökväxterna i fokus och nu njuter jag av några av de inköpen jag gjorde från Botanicus.

Muscari aucheri 'OceanMagic' 

Muscari armeniacum 'Fantasy Creation'

Muscari botryoides 'Album' 

När vi besökte pärlhyacintutställningen på Göteborgs Botaniska Trädgård för ett par, ja kanske tre år sedan, tiden går ju numera bara så himla fort, var det lätt att få nya favoriter.

Länkar till TrädgårdsFägring. Där hittar du fler trädgårdsbloggar  om du är trädgårdsintresserad.

Trevlig helg!

Nu har jag tagit mig i kragen

och gjort det jag länge tänkt, planterat om pelargonerna.

En gång hade jag riktigt många, fler än hundra olika pelargonsorter, och då använde jag skottkärran för att förflytta dem mellan vinterförvaringen och växthuset. Numera återstår bara ett fåtal,8-10 olika kanske och ändå har jag dragit mig för både flytten och omplanteringen, men nu är den gjord.

På etiketterna som jag har i krukorna har jag inte bara skrivit namnet utan också inköpsåret. Tiden går väldigt fort så därför är det extra roligt att i 'svart på vitt' se hur länge plantorna har funnits hos mig. P. dasyphyllum köpte jag på en rolig trädgårdsresa till Danmark 2012.

Bara en enda zonalpelargon finns kvar och det är 'Mrs Herbert' den i mitt tycke ljuvligaste av alla. Annars är det vildpelargoner eller primärhybrider som fyller krukorna. 

Extra förtjust är jag i Pelargonium triste, tycker om både bladen och blomknopparna

och Pelargonium ardens som har så vacker färg på sina blommor 

och det är mer än roligt att båda överlevt även den här vintern. 
P.triste var den första pelargonen som kom till Europa. Redan 1632 odlades den i Storbritannien.

Några av vildpelargonerna klipper jag tillbaka ganska hårt för att få plats med dem inne på fönsterkarmen under vinterhalvåret och när jag för ett par dagar sedan planterade om dem såg de ut som små bonsaiträd.

Visst är det härligt att våren är här och till helgen kommer kanske det där efterlängtade regnet, hoppas, hoppas!

Vilken härlig påskhelg vi haft,

och fortfarande har för den är inte slut än.

Efter att jag i fredags skolat om de där långa och rangliga blom och grönsaksplantorna och både sått om och sått lite nytt har jag nästan bara gjort som tjuren Ferdinand, luktat på blommorna och njutit av solen. 

Någon korkek har jag inte haft att sitta under men blommorna har doftat, inte minst lackviolerna, när jag suttit där i stolen utanför rumsfönstret och stickat och bara tänkt ett varv till för det är så himla roligt.

Har stickat mössan Stora Svanen, Bohus Stickning, design Karin Ivarsson 1966.

I dag blev mössan klar, men jag fick repa upp intagningarna och sticka den 10 varv längre för den blev för kort eftersom jag vill ha den rätstickade kanten invikt. 

Själv tycker jag mössan blir både stadigare och så mycket finare om nederkanten går att vika in.

Ju längre jag kommit med stickningen ju mer har jag uppskattat mönstret. Kombinationen av mönsterfärger och maskor i både aviga och räta bildar ett spännande reliefmönster. Att skriva att mössan är klar är en sanning med modifikation för jag har ännu inte fäst en enda tråd och sådana finns det många av men den här mössan kommer ju inte att behövas på länge, hoppas jag.

I morgon skall jag göra det där i trädgården som jag de sista två veckorna av april tänkt men valt bort bara för att det varit så roligt att sticka. Mönsterstickning, flerfärgsstickning skall jag fortsätta med så snart hela trädgården är vårstädad.

I boken Bohus Stickning på nytt finns många fina mönster från glansdagarna under 1940-1960 talen.

Fortsatt trevlig påsk!

Glad Påsk!

Solen skiner och det har blivit betydligt varmare ute. Inga minusgrader längre, inte ens nattetid. Saknar jag något så är det regn, men det kommer nog.
I morgon är det återigen dags för årets flygtur. Här står häxorna startklara på rad i köksfönstret   

eller så hänger de i riset och alla har de naturligtvis näsorna i vädret, precis som riktiga häxor har och alltid har haft. 

I år får några av dem sväva fram på sina kvastar bland nyutslagna små allöv.

Önskar er alla en riktigt Glad Påsk!