Siktlinjer

är veckans tema i TrädgårdsFägring. Sådana linjer kände jag alls inte till när jag en gång blev trädgårdsintresserad så det är inget jag planerat för i våra små trädgårdar 

men tittar jag extra noga på foton jag tagit under åren som gått så finns den där linjen där.

Visserligen inte som i England,

detta trädgårdarnas förlovade land, men ändå.

Rodmarton Manor, höjdpunkten på snödroppsresan för ett par år sedan, bjöd på både arkitektur, siktlinjer och snödroppar

Nu väntar jag lite otåligt på att Galanthus 'Rodmarton Arcturus' skall visa sin blomma för första gången. Knoppen, som är väldigt tjock, ser lovande ut.

Är så glad över fotot jag för några år sedan tog av min pappa, som nu inte längre är med oss, tillsammans med ett av våra barnbarn och nog finns där en siktlinje.

Siktlinjer gäller ju inte bara trädgården:-)Fler bidrag på temat hittar du här.

Väskan är packad och läxan gjord. Det ger sig i morgon om det blir bakläxa. Då åker Ann och jag till Halland på stickhelg. http://www.knitonepurrone.se/kurser-37670338

Trevlig helg!

PS!
Nu är det söndag kväll och vi är hemma igen efter en mycket rolig stickhelg i Långås.

Lövtäcket är nu borta.

Vilken vårdag vi haft idag. Soligt, riktigt varmt och inga långkalsonger behövdes för att kunna vara ute. 

Under eftermiddagen passade jag på att kratta bort lövtäcket från blåsipporna som växer på norrsidan häcken 

och under det fanns många, många plantor med små knoppar som börjat visa färg. 

Klippte också bort fjolårsbladen från de sockblommor som har vintergröna blad. Lite tidigt kanske men...

För snart ett år sedan när vi besökte Gartneriet Spiren fick jag tips om att krukodla julrosor och det nappade jag på. Tycker om att ha många krukor i trädgården men vill helst ha perenner i dem, växter som klarar att vistas ute året runt och som gärna har vackra blad.  Båda julrosorna jag hade med hem blommade fint i mars-april förra året och hade sedan fina blad hela sommaren och hösten. De fick lite gödsel i omgångar och passades med vatten under den extremt varma sommaren. I augusti-september planterades de om i större krukor. 

En av dem är en Helleborus x hybridus, den klippte jag bort de fula bladen från idag men den andra, 

Helleborus 'Snow Dance',  har och har haft vackra blad sedan jag köpte den och nu har den återigen även riktigt fina knoppar.  

Hoppas nu vintern är över för den här gången!

Vårkänning i februari.

Snön är borta och det är blåsten vi haft ett par dygn också. Solen tittade fram, lite försiktigt visserligen men den fick mig ändå till att gå ut med sekatören i högsta hugg. 

Julrosornas knoppar har blivit riktigt stora så idag skulle fjolårsbladen bort. Väntar jag för länge med att klippa bort dem är det stor risk att även många knoppar åker med av bara farten. 

Dessutom ligger de stora bladen som ett täcke över en del snödroppar som nu inget hellre vill än komma fram i ljuset.

"Till en början är det blekgröna nålar, som tittar fram ur jorden; dessa klyvs sedan i två tjocka hjärtblad, och så är det färdigt. Blomningen kommer ibland redan i början av februari, och jag säger er, ingen segerpalm, inget Kunskapens träd, ingen ärans lager är vackrare än denna vita, sköra kalk på sin bleka stängel, som sviktar i den råkalla vinden." Karel Capek, Ett år med min trädgård.

I samma bok ställer författaren frågan: - "Vad har egentligen trädgårdsodlaren ryggen till? Efter allt att döma endast för att sträcka på allt emellanåt och säga: - Oj vad det värker i ryggen!"

Det är något jag också frågar mig nu efter årets första trädgårdsdag, men bortsett från det onda så är det ändå härligt att våren är på väg även om det bara är februari.
En månad att se upp med, en månad med baksluga ränker att ta sig i akt för enligt Carel Kapek. "På dagen lockar den fram knoppar på buskarna, på natten sveder den dem, med ena handen smeker den oss och med den andra knäpper den oss på näsan."

Hoppa nu vi slipper allt för många knäpp på näsan de kommande veckorna. Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det gott!

Smultronställen

finns det massor av i vårt avlånga land. Det räcker med att ta en tur i skogen eller längs strandkanten för oss som bor nära både havet och skogen för att få uppleva det. 

Men mitt verkliga favoritsmultronställe består av ett grönsaksland, 

en avskalad, stenlagd uteplats under ett gammalt körsbärsträd där gullvivor och skogsviol, kanske är det ängsviol, blommar i maj, 

en altan med utsikt över sundet mellan Orust och fastlandet, en plats där Wrams Gunnarstorpsrosen blommar, smultronen revar sig, 

honungsrosen blommar i juni och där en och annan vildvinsranka rymmer från armeringsmattan. Att vara där på plats när körsbärsträdet blommar i början av maj är bara ett måste. 

Mitt smultronställe är en plats med både ogräsrensning och skörd av egna grönsaker, stickning under körsbärsträdet, 

spännande böcker i solstolen, 

bad i viken väldigt varma dagar 

och hela sommaren njutbara stunder under det där gamla trädet som fungerar som parasoll när solen är intensiv och varm.

I mitten av juli, ibland lite senare, när körsbären börjar bli övermogna, gäller det att för någon vecka eller två hitta en annan favoritplats. Då dröser de halvruttna frukterna ner från trädet.

Mitt eget smultronställe är veckans tema i TrädgårdsFägring och fler bidrag hittar du här.

Fortsatt trevlig helg!

Februaris första dag är det idag

och vinterpoesi är veckans tema i Trädgårdsfägring.

Ofta har vi regniga och slaskiga vintrar här på Västkusten men nu ligger snön vit och fin, i alla fall om man bortser från vägarna.

Den ligger där så orörd och bäddar in trädgården i mjuka former.

Snö, belysning och mörker, visst är det lite poesi?

Och det är också alla dessa vackra gråmulna dagar som vintern bjuder oss på, eller hur?

Väntar på värme och nog känns det som om både badhytterna som står där på rad 

och de upphängda fiskeredskapen gör precis som jag.

Idag kom fröerna från Impecta och Runåbergs. Bara doften från fröpåsarna när jag öppnade emballagen fick mig att känna längtan efter att få köra fingrarna i jorden.

Föll pladask för den ruffsigt fina ringblomman som ni kan se på den ganska så dåliga bilden. Den, ringblomman alltså, blir nog härlig att kunna plocka buketter av.

Tulpaner är mer en form av vinterpoesi för mig än en efterlängtad vårblomma. Nu i kylan och mörkret är det så härligt att på köksbordet kunna sätta en krispig bukett med dessa färgstarkt glada blommor.

Fortsatt fin vinter och trevlig helg!

Vackra kombinationer för inspiration och oväntade kombinationer är veckans tema i TrädgårdsFägring .

Själv har jag hittills haft en ganska så 'städad' trädgård även om den är tättplanterad och gissningsvis därför fått en del kommentarer och undringar när jag visat mitt gillande för det där rufsiga, men ordnat ostrukturerade och i mitt tycke helt underbara som även just nu blivit den som det verkar stora trenden när det gäller trädgård och trädgårdsdesign.

Trend eller inte, älskar när växter interagerar och väver in i varandra. 

Inte minst om de i mitt tycke passar form och färgmässigt väldigt bra ihop. 

Önskar också att jag hela livet haft både det seendet och den känslan för trädgård som jag fick uppleva när jag besökte Great Dixter i våras 

för ängarna och planteringarna där tog andan ur både Eva och mig.

Ibland, även om det är väldigt sällan, lyckas man med en samplantering. Alla inblandade växter blommar ena året precis vid rätt tidpunkt och passar så fint tillsammans för att året efter inte alls blomma när just JAG tänkt. Många av de där oväntat fina kombinationerna i trädgården har jag bara fått uppleva en enda gång.

Numera anser jag att det där med att ta andan ur mig är det viktigaste både när det gäller trädgård och livet i övrigt oavsett om det gäller kombinationer för inspiration eller oväntade kombinationer 

och det kan ett blommande maskrosfält eller en vägren med skyar av hundkäx göra lika väl som en trädgård full av rariteter. 
Men precis som med allt annat tänker vi olika och vad som tar andan ur oss är ju väldigt individuellt.

Fler bidra på temat hittar du här.

Ha det gott i snömassorna!

Min favoritsommarblomma

är inte och har aldrig varit tagetes även om jag på senare år blivit riktigt förtjust i några av dem. 

Linnétagetes, kryddtagetes och några till 

som jag nu nästan känner som ett måste i några av trädgårdens krukor och tänker så i år igen i slutet av mars.

Mina riktiga krukfavoriter är annars träd, buskar och perenner. Växter som klarar sig ute året runt utan vare sig täckning eller särskild omvårdnad men de räknas ju inte till sommarblommorna.

Bland de växter som räknas är min stora favorit murbinkan, 

Erigeron karvaskianus och det har den varit sedan jag för första gången såg den på en trädgårdsresa i England för mer än 12 år sedan. Där klädde den gracila växten in både murar och stentrappor. Plantan jag då köpte men mig hem klarade inte vintern på friland och inte i kruka heller 

men några år senare fick jag en planta av en trädgårdsvän och den har jag 'nästan' fortfarande kvar. Plantorna frösår sig både i plattgångar och i grannkrukor och nya små plantor dyker ständigt upp frampå sommaren. Plantor jag gräver upp, krukar in och sparar inomhus i en mörk matkällare över vintern. På så sätt lever min fådda planta vidare fast det gått mer än 7 år sedan jag fick den.

Murbinkan blommar oavbrutet = kommer hela tiden med nya blommor hela sommaren. Underbara små kragblommor som börjar i rosa och övergår i vitt och plantan behöver aldrig ansas.

För snart 6 år sedan skrev jag så här på bloggen:

I höstas ställde jag in hela krukan i vedförrådet, mörkt och kallt. Vattnade väldigt sparsamt ett par gånger under vintern. När jag flyttade ut krukan till växthuset i slutet av mars började den nästan genast att skjuta nya skott.

Här har jag inte träffat på murbinkan på någon plantskola. Lite konstigt med tanke på den långa blomningstiden. Man behöver dessutom inte nypa bort en enda vissen blomma för växten är ’självrensande’ och inte behöver man rensa mellan plattorna heller för frösådderna dör under vinter.

På senare år har jag under våren hittat den på några plantskolor men särskilt vanlig är den tyvärr ännu inte, åtminstone inte här på västkusten. Hoppas nu mina plantor, både små och stora, överlever även den här vintern.

Favoritsommarblomma är veckans tema i TrädgårdsFägring och detta är mitt bidrag. Fler hittar du här 

Ha det gott!