En gång i tiden tyckte jag att det bara fanns
rätt eller fel när det gällde det mesta här i livet
men idag har gränserna suddats ut.
Det
enda som jag just nu kommer på när det gäller veckans tema nolltolerans är att
jag inte har någon som helst förståelse för människor, barn eller vuxna, som
mobbar eller försöker sko sig på andras bekostnad.
Det här är ju ett inlägg i Blommig Fredag så nog borde
det handla mer om växter och trädgård än om människor men på något konstigt vis
beter vi oss på samma sätt. Det finns växter som precis som vi breder
ut sig och tar för sig utan att visa hänsyn, de som är mer försiktiga i sin
framtoning och de som inte uppskattas på grund av sin färg.
Själv hör jag till dem som under många år, nästa alla,
haft nolltolerans i trädgården av allt vad plast heter, petunior och alla växter som haft gula
eller orange blommor, så som tagetes och ringblommor. Nu har jag mer eller
mindre omprövat allt när det gäller trädgården. Har några färgglada plastkrukor
som ibland får komma ut,
älskar ringblommor,
har kryddtagetes som kantväxt i grönsakslandet
och som marktäckare i stora krukor, men
nolltoleransen finns kvar när det gäller mobbning. Växter med alltför stora
sådana tendenser går lätt att gräva bort. Tänk om det varit lika enkelt att
förändra människor?
Fler inlägg på temat hittar du här.
Om några dagar passerar vi årets
mörkaste tid och sedan börjar ljuset komma och dagarna blir under ett halvår
bara längre och längre. I början på veckan kom årets första frökatalog i
brevlådan och det första jag såg i den var ringblommor i många olika gulorange nyanser.
Trevlig helg och fin sista advent!