Blåklockorna på berget blommar och vitlöken är skördad. 

Drygt 100 st som säkert kommer att räcka hela vintern samsas nu med Vrams Gunnarstorpsrosen där de hänger på tork. 

Hänger på tork gör också potatislöken som jag planterade i höstas. Den kommer ursprungligen från Ätliga Trädgården. 

De 4-5 lökarna jag började med för några år sedan har nu blivit riktigt många. Brukar välja ut de allra största och spara dem som sättlökar. Till hösten kommer jag säkert kunna plantera fler än 30 st. Här använder jag potatislöken som scharlottenlök.

I stället för både potatislöken och vitlöken har jag idag sått dill och sommarmorötter. Just dill kan jag inte ha för mycket av i frysen. Hoppas nu bara det också kan bli lite morötter innan vintern är här.

Fortsatt fin sommar!

En rolig dag nästan helt utan regn

men med mycket trädgårdsprat. Tusen Trädgårdar 2024. En strid ström av besökare från strax efter 10 på förmiddagen till en stund efter 17.00.

Efter lite mat i magen sitter jag nu och i tankarna njuter av alla möten med både kända och okända som precis som vi, har ett stort intresse för både växter och trädgård.

Ormbunken som många fastnade för heter Athyrium filix-femina 'Dre's Dagger'

Rododendronen men de vackra nyskotten heter Rhododendron 'Teddy Bear' och

den lite aprikosfärgande rosen som vi planterade 1997 köptes som 'Charles Austin'.

Den rosablommande kornellen, Cornus kousa ‘Satomi’, har funnits i vår trädgård sedan 2019.

Gallicarosen som just nu blommar riktigt fint heter 'Jenny Duval'

och pelargonen med de små vita blommorna, min favoritpelargon, utanför köksfönstret heter Pelargonium australe.

Tack alla som kom och fortsatt fin sommar!

Tusen Trädgårdar 2024

På söndag 30/6 kl 10-17 är ni hjärtligt välkomna att besöka oss, Glädjekällans Trädgård. 

Förra sommaren blommade mina frösådda krolliljor för första gången.

Nävor och irisar har blommat över och innan flox och stormhattar börjar blomma är det tid för liljor.

Bronsfänkålen frösår sig en del men är en finfin uppstickare bland både perenner och rosor.

Rosor och jag kommer inte direkt överens. Många har dukat under av barkfläckssjuka eller drabbats av svartfläckssjuka,  men de engångsblommande gallicarosorna håller ut. Visserligen ser de mer än 'risiga' ut på våren men nu blommar de riktigt fint.

Belle Isis 

och Jenny Duval

För tre år sedan hade jag den lågväxande luktärten 'Bijou Blue' i krukor på altanen. 

Trots att krukorna inte var särskilt djupa blommade luktärterna hela sommaren. I år har jag upprepat den planteringen. Luktärter som nu är frodigt gröna med många knoppar men ännu har ingen av dem slagit ut.

Här har vi ganska många hostor/funkior som alltid står krukplanterade. Många funkior är riktiga latmansväxter som inte behöver frostfri vinterförvaring utan klarar att stå ute året runt.

Den här som heter 'Phantom' är en av favoriterna med sina mörkt lilaröda blomstjälkar.

Återigen Hjärtligt Välkomna på söndag!

Redan slutet av juni

och fröställningarna av aklejor har tagits bort och det har många av nävornas och julrosornas också.

Det har växt dåligt i grönsakslandet den här försommaren tycker jag. Vad det beror på vet jag inte men börjat misstänka pyralider från ridklubbens hästgödseln men det kan kanske också bero på försommarens kyla och regn.
De få ringblomsfröna, från årets sådder, som grodde ( ett par år gamla fröer),  har precis börjat visa färg på knopparna men de självsådda från förra säsongen står fortfarande bara frodigt gröna bland kålplantor och rödbetor.

Här har jag aldrig odlat ringblommor i krukor men enligt Harriet Hjort i boken Blomstervandringar är det som att flytta in solen i rummet om man tar in en kruka med förvildade ringblommor.

Liksom solrosen, solvändan, tussilagon och många andra solblommor vänder sig ringblommorna efter solen.

Visst är det så, som Harriet Hjort skriver i sin bok, att man kan tröttna på vissa blommor.

Själv tröttnade jag för många, många, år sedan på tagetes, precis som Harriet Hjort tröttnade på ringblommor. Hon tyckte ringblommorna var för påträngande och vykortsgranna. Precis så som jag tyckte om tagetesen. I stället fastnade hon för de oansenliga blommorna, sådana som inte tog plats alls utan bara fanns där om man tittade noga.

Ringblommor tyckte hon hade en benägenhet till att breda ut sig och ta plats på andra växters bekostnad.

Enligt Harriet Hjort var det så att där en gång ringblommor såtts i en rabatt, där slipper man dem aldrig mera.

Så tycker inte jag. Frösådderna från tidigare års ringblommor är lätta att rensa bort eller flytta till den plats man vill ha dem.

Just nu står säsongens första ringblomsbukett på köksborden och jag ser fram emot att få se knopparna slå ut.

10 juni 2024

och en hel trädgårdsdag nästan utan regn. 

Några av krolliljornas knoppar har börjat slå ut medan andra står där knopplösa och lite gula i bladen. 

Knopparna som jag tycker borde funnits där har liksom bara torkat bort. Vad det beror på vet jag inte. Kan de stå för torrt, tätt, drabbats av någon svampsjukdom eller liknande eller är det bara så enkelt att det är näring som saknas? En del av dem står under träd och andra mellan buxbomsklot så konkurrensen om 'maten' är säkert hård men de senaste åren har jag varit flitig med guldvatten och hönsgödsel. Kan det bli för mycket av det goda?

En del av de buskar, rosor och små träd som vi har i trädgården for illa under senvintern. Några av dem har t o m dött.

Flera, så gott som alla, av rosorna har drabbats av barkfläcksjuka. Klätterrosen New Dawn som nästan är helt död är hårt tillbakaklippt och  kommer lite försiktigt med nya skott. Gallicarosorna vi har i trädgården är också smittade men har klarats sig bättre. 

För två år sedan var nästan den enkelblommande Austinrosen 'The Alexandra Rose' helt död den också men klipptes tillbaka hårt, nästan jämns med marken. I år kommer den med nya kraftiga skott och riktigt många blommor.

Gillenian eller trebladsspiran är en perenn som blommar med skira vita blommor på tunna röda stjälkar nu i juni.

Klätterstormhatten, Aconitum alboviolaceum,  är en dålig klättrare som behöver hjälp med att ta sig upp på klätterställningen.

En rikblommande klematis med stora blå blommor, frösådd för många år sedan från STAs frölista. Om jag nu minns rätt är fröer från klematis inte  frökonstanta men vad gör det när resultatet av en frösådd blommar så här vackert?

Som avslutning ett par bilder i kvällssol.

Allt gott!

Maj försvann fort och juni, första sommarmånaden, är här.

Svavelpionen, Paeonia mlokosewitschii, 

blommade över på ett par, tre dagar i majvärmen, liljekonvaljens blommor torkade snabbt ihop och skenkamelians blad hann få bruna torra kanter innan jag kom ihåg att den behöver mycket vatten.

Trots allt var det ändå en helt underbar tid.

Nu har alliumen blommat över och det har några av de tidigblommande nävorna också gjort.

Geranium sylvaticum 'Angulatum' men sina ljust rosafärgade blommor, inköpt från Staudefeen i Danmark för 19 år sedan, är favoriten men brunnävorna, Geranium phaeum, 

trots att de sprider massor av fröer omkring sig, tycker jag också mycket om. Det gäller bara att komma ihåg att klippa bort blomställningarna i tid.

Det samma gäller aklejorna. De flesta av aklejorna kommer numera med blå blommor så därför har jag i år märkt upp de plantor som fortfarande har lite udda blommor i andra färger för att kunna samla in fröer från dem.

Skall inte klaga, älskar sol och värme, men måste erkänna att det nu i början av juni är skönt att den varma sommaren har tagit, som jag hoppas, bara en lite paus och att den kommer tillbaka.

Regnet vi fått de senaste dagarna mer än behövdes och dagar med omväxlande regn och sol har varit fina trädgårdsfixardagar. Idag har fröställningarna från allium, aklejor och några nävor klippts bort. Det är redan trångt i rabatterna så fler plantor av dessa behövs verkligen inte.

Några av de få levande rosor som fortfarande finns i trädgården har börjat blomma och blommar gör också olika irisar,

Iris 'Epic Poem'

Iris 'Summer Sky' från Lotta B gör verkligen skäl för sitt namn.

Iris 'Silver Girl'

Iris  'Stepping out'

och pioner.

Vad den här pionen heter vet jag inte

men den här som knäcktes av blåsten i dag heter Paeonia 'Cheddar Cheese'.

Stoppa tiden går inte hur gärna jag än vill så det gäller att leva i nuet och bara njuta.

Fortsatt fin junimånad!

Kung Liljekonvalje

Har redan berättat om att jag gärna driver fram liljekonvaljer, iskonvaljer till jul om jag lyckas hitta några. I boken Blomstervandringar berättar författaren  Harriet Hjorth om hur Erik Axel Karlfeldt tyckte precis tvärt om.

"Att tvinga denna ört till blomning på andra tider än de veckor den utvalt till sin egen vita mässa, är en förgripelse. Iskonvaljen är en martyr för en missriktad trädgårdskonst och förvänd naturkänsla, en arm vålnad med sorgsen lukt. Varför inte låta oss ha vår längtan i fred? Den är en gåva och inte en pina."

Jag älskar liljekonvaljdoften och just nu njuter jag av att kunna plocka buketter att sätta på köksbordet. Hemma i trädgården har jag liljekonvaljerna bakom rostiga ramar men på landet har jag släppt dem lösa. Skriver dem för den ena är inte den andra lik. 

En har rosa blommor, en annan dubbla vita, någon har randiga grönvita blad och en av dem har smala gula kanter på bladen. Men den viktiga doften finns där oavsett färg på både blad och blommor.

 

I boken Flora Poetica från 1965, med dikter som valts ut av Harriet Hjort och illustrerats av Kaj Beckman, ett loppisköp jag inte kunde motstå, finns dikten Kung Liljekonvalje av Dungen av Gustav Fröding med men 1965 gick mina tankar när det gäller liljekonvaljer inte till Gustav Fröding utan mer till Maria Lang och hennes bok med samma namn.

Frödingdikten om Kung Liljekonvalje ingår i diktsamlingen Stänk och flikar från 1896, en diktcykel i fyra delar. En annan av de fyra dikterna är

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön.

https://www.youtube.com/watch?v=c-N-BLDDF48

Allt gott!

En liten gul sol - Taraxacum

Den 18 maj för 70 år sedan skrev Alf Henrikson så här om maskrosen i Dagens Nyheter.

"Som bekant har en hängiven forskning ägt rum under de senaste åren

beträffande släktet Taraxacum som blommar så hiskligt om våren.

Det har därvid påvisats tydligt och klart att Sveriges maskrosflora utgörs ej av en enda odelbar art ty dess variationer är stora.

Men vi som ur våra potatisland de långa rötterna drager betraktar sällan en lejontand i systematikens dager.

Däremot vet och noterar vi att Frankrikes dugliga kockar gör en sallad som kallas för piss-en-lit av maskrosblad som de plockar.

Mjältsjukan hjälper den mjölksaft emot som sipprar ur stänglarna stilla.

Och ett kaffe kan kokas på maskrosens rot vilket smakar förfärligt illa."

 

Är inte särskilt förtjust i gula blommor men nyutslagna maskrosor, gärna i hela fält  

och vildtulpanen Tulipa sylvestris är oemotståndliga på något underligt sätt, i alla fall innan maskrosorna blommat över och sprider alla sin fröer med vinden.

Allt gott!

En kall vår

men tillslut kom värmen och det blev nästan sommar, i alla fall försommar, direkt. Från vinterkängor till sandaler från ena dag till den andra, men det är ju egentligen inget ovanligt. Vårvärmen tar i alla fall mig ofta på sängkanten och det gjorden den även i år.

Julrosorna blommar för fullt fortfarande 

och det har kungsängsliljorna också börjat göra. Av de där kanske 30 lökarna jag en gång planterade har det under åren lopp blivit hundratals. De har mer eller mindre invaderat ett par av rabatterna med sina violettröda och vitrutiga klockor och jag, och inte minst liljebaggarna, njuter när jag ser dem. De står där i full blom några dagar för att sedan snabbt vissna bort och nästan bara försvinna bortsett från frökapslarna. Hade jag de senaste åren inte tagit bort dem innan de spruckit upp och släppte sina fröer hade kanske hela trädgården varit överfull?

Så upplever jag med mycket i trädgården nu för tiden men det har säkert med ålder att göra, både på mig och trädgården.

De där tre tujorna, Thuja 'Brobeck'  som jag planterade 2006 efter ett besök hos Lindhult tillsammans med Sophie, har nu blivit mer än 5 meter höga och mer än fula nertill. 

Om det beror på alla kattbesök eller om det blir så med tujor vet jag inte men nu är de uppstammade och alla bruna och  torra grenar är borta. Det gäller bara att vänja sig vid det nya.

Under en Skåneresa för 7 år sedan föll jag för en liten kruka med Stort ekorrbär Maianthemum dilatatum bara för att jag tyckte bladen var vackra och i dag grävde jag, grävde och försökt rensa bort alla rötter av denna invasiva växt som brett ut sig på ett par kvadratmeter här i trädgården. Det har för mig varit så lätt att falla för något jag tycker är fint utan att alltid ta reda på mer om  växtens 'beteende'.

Nu skall jag glömma både invasiva växter och ogräsrensning i trädgården för några dagar och i stället ägna mig åt utplantering av blom och grönsaksplantor. 

Grönkål, sallat, rosenskära och  några rödbetsplantor står på tur för utplantering och så blir det säkert ett nappatag med mördarsniglarna.

Men sist och inte minst skall jag bara sätta mig och försöka sitta still under det blommande körsbärsträdet och njuta av bin och humlesurr. Synd bara att jag stickat så mycket att axlarna strejkar för att sitta där och rulla tummarna blir inte lätt.

Detta skrev jag i torsdags men hann inte lägga ut det.

Allt gott och fortsatt fin vår!