Gálium odorátum

eller Myskmadra som den heter på svenska är en gammal läkeväxt som om den trivs snabbt tar över rabatter och lätt förvildar sig.

En skir växt med vita blommor som jag är väldigt förtjust i men odlar den på en ganska så avgränsad yta.

När den blommat över gör jag små buketter som jag använder på landet i både lådor, rum och skåp. Som färsk doftar den inte direkt men när växten torkar framträder doften som påminner lite om nyslaget hö och det beror på kumarinet. 

Hela långa hösten och vintern sprider de där små torkade buketterna sin doft. En växt som passar lika bra i linneskåpet som lavendel.

I boken Nyttans Växter av Kerstin Ljungqvist kan man läsa att Linné redan 1755 skriver om buketter som hängdes över sängen för att ge god sömn.

Har flera buketter hängande på loftet på landet, kanske är det därför

jag sover så gott när jag är där ;-)?

Fortsatt fin sommar och den skall i alla fall vara i ytterligare 42 dagar om jag räknat rätt.

Sommar, sommar....

Äntligen sol och värme. Salta bad 

och sköna både dagar och kvällar under körsbärsträdet på landet. 

Där har kålen i grönsakslandet fått skydd av gardinen Lill och morotsflugan har ännu inte hittat dit. 

Rödbetorna är stora nog att gallras, salladen frodig och fin och de första vaxbönorna klara för skörd.

Att bara se det vackra och blunda för all ohyra tränar jag på varje gång jag är hemma i trädgården för att vattna. I år gäller verkligen att ta på sig rätt glasögon för att kunna se positivt på det där med trädgård. 

Njuta av både blommor och doft när det gäller rosorna och strunta i att några av dem tappat så gott som alla blad på grund av svartfläcksjuka och rosrost. Rosenbladstekeln har härjat hårt och det har även klematisbladstekeln gjort. Så fort jag råkar komma när någon av klematisen dröser det ner små gröna larver. Har aldrig tidigare varit med om en sådan stekelinvasion. Hoppas alla småfåglar kan äta upp sig inför hösten och den långa flytten söderut.

Även flera av kärleksörterna vi har i trädgården saknar nästan alla blad och de flesta av dem även sina blomknoppar. Gissar att det är någon fjärilslarv som hållit kalas men vilken vet jag inte.

Nästan till sist ett citat från Karel Capek och boken Ett år med min trädgård.

"Vad är det för en  viktig och okunnig trädgårdskarl, som går förbi det skönaste man kan odla, som nu till exempel den här salladsraden. På denna förebråelse svarar jag, att jag under en av de talrika faserna i mitt liv också härskade över några sängar med morot och kål och sallad och kålrabbi. Jag gjorde det säkert i någon romantisk stämning, jag ville unna mig illusionen av att vara farmare. I sinom  tid visade det sig, att jag dagligen måste sätta i mig hundratjugo rädisor, eftersom ingen annan i familjen ville äta några fler. Veckan därpå drunknade jag i kål, och sedan kom det orgier i kålrabbi, som till och med var träig. Det fanns veckor, då jag tre gånger om dagen var tvungen att äta sallad för att inte behöva kasta bort den. Jag ämnar inte alls fördärva glädjen för grönsaksodlarna, men vad de dragit upp, det må de också äta."

Älskar mitt grönsaksland, äter det jag kan och vill, ger bort ibland och resten kan gärna hamna på komposthögen.

Länkar som jag brukar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt skön sommar!

Rosor, fläder och en och annan perenn.

Nu har vi sommar, solen skiner, många av rosorna har börjat blomma

och honungsrosen sprider tillsammans med de rosa fläderblommorna

sin doft från tidig morgon till sen kväll. Det räcker med att på landet öppna dörren och gå ut på altanen med morgonkaffet för att bli ordentligt berusad.

Det där med blomdofter har under åren jag varit trädgårdsintresserad bara blivit viktigare och viktigare. Numera går doften nästan först, men blomfärgen är ju också viktig ;-), om jag skall köpa någon ny växt till trädgården.

Den till växtsättet ganska fula och spretiga smultronschersminen, som vi tillsammans med trädgårdsprakttry har som häck mot gatan sedan snart 40 år, förför oss nu med sin doft. 

Näsan behöver inte särskilt många blommor för att fånga upp smultrondoften och busken verkar vara omtyckt av både bin, fjärilar och humlor.

Detsamma gäller backtimjanen som just nu blommar för fullt och bina verkar lika berusade som jag när jag går ut med morgonkaffet och känner doften från honungsrosen. 

Så många bin som jag sett i dag har jag inte sett på hela försommaren.

För många, många år sedan fick jag en liten planta av den här, minns inte namnet, men nog kommer jag numera ihåg att klipper man inte bort fröställningarna i tid så har man snart hela trädgården full. Älskar den och numera klipper jag ner den när den blommat över.

På landet har min make en egen liten trädgård där vi komposterar, slänger, bortgrävda trädgårdsväxter och rens från trädgården här hemma. Idag såg jag tre små rosplantor, två av dem har knoppar så det skall bli spännande att få se hur blommorna ser ut. Där står också ett flertal bortgrävda dagliljor. Frösådda plantor, fröer från USA, jag haft i grönsakslandet men ledsnat att vänta på. Nu verkar alla komma med knoppar. Maken har sprutat dem med Trico så förhoppningsvis får vi uppleva blomningen.

Igår när jag gick kvällsrundan fick jag se Geranium pratense 'Summer Skies' bland blåbärs och vinbärsbuskar, även den en räddad planta som hittills klarat sig från att hamna i den stora, stora komposten. Väldigt fin när den tittar fram så här i en bergsskreva.

På någon eller några av bilderna ser du en svart tröja. 

Det är en tröja i Bohus Stickning som heter Grå Dimman och den har jag stickat. Har länge, länge önskat en sådan men inte trott mig kunna sticka en. Nu har jag efter många om och men lyckats och jag är så glad över att jag gjorde ett försök.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar er alla en fortsatt härlig och doftande sommar!

2 doftande buketter från trädgården.

Luktviolerna, Viola odorata,  är många efter de där två inköpen från Storbritannien jag under åren gjort. Ibland har det hänt att jag sett en namnetikett stående utan en enda växt i närheten och då har jag trott att den violplantan varit död och borta från trädgården men helt plötsligt dyker den där violen upp på en ny plats. Vet inte om luktvioler är frökonstanta, men ibland verkar det så. 

Eftersom violerna under åren som gått flyttat runt i trädgården har jag inte längre ordning på namnen, men vad gör det? Att bara känna doftstråken i trädgården en varm dag och kunna plocka små buketter med blommor från vitaste vitt över till lilarosa och blått räcker långt. En bukett som om jag ställer den i köket på kvällen fyller så gott som hela huset med sin doft och fortfarande sticker mig i näsan när jag går ner för trappan tidigt morgonen därpå.

Den andra buketten, den doftar också även om jag bara plockat en enda blomma från varje sort av de pärlhyacinter som växer i trädgården. Pärlhyacinter faller jag lika lätt för som luktvioler och det finns många olika att tycka om. Försökte fotografera de vi har för ett par dagar sedan med ett teleobjektiv 100/400 för att både komma nära och utesluta det oväsentliga men lyckades inte få skärpa trots stativ. Kanske blåste det för mycket.

De där 'vanliga' pärlhyacinterna hade vi många av en gång i tiden men de förökade sig med blixtens hastighet så de grävdes bort. 

Nu är det den bredbladiga pärlhyacinten, Muscari latifolium, som jag planterade 2003 som börjat breda ut sig, kanske dags att dela för att plantera på fler ställen i trädgården.

För ett par år sedan besökte jag Råda Säteri tillsammans med Sophie en helg i september. En helg med lökväxterna i fokus och nu njuter jag av några av de inköpen jag gjorde från Botanicus.

Muscari aucheri 'OceanMagic' 

Muscari armeniacum 'Fantasy Creation'

Muscari botryoides 'Album' 

När vi besökte pärlhyacintutställningen på Göteborgs Botaniska Trädgård för ett par, ja kanske tre år sedan, tiden går ju numera bara så himla fort, var det lätt att få nya favoriter.

Länkar till TrädgårdsFägring. Där hittar du fler trädgårdsbloggar  om du är trädgårdsintresserad.

Trevlig helg!

Vilken härlig påskhelg vi haft,

och fortfarande har för den är inte slut än.

Efter att jag i fredags skolat om de där långa och rangliga blom och grönsaksplantorna och både sått om och sått lite nytt har jag nästan bara gjort som tjuren Ferdinand, luktat på blommorna och njutit av solen. 

Någon korkek har jag inte haft att sitta under men blommorna har doftat, inte minst lackviolerna, när jag suttit där i stolen utanför rumsfönstret och stickat och bara tänkt ett varv till för det är så himla roligt.

Har stickat mössan Stora Svanen, Bohus Stickning, design Karin Ivarsson 1966.

I dag blev mössan klar, men jag fick repa upp intagningarna och sticka den 10 varv längre för den blev för kort eftersom jag vill ha den rätstickade kanten invikt. 

Själv tycker jag mössan blir både stadigare och så mycket finare om nederkanten går att vika in.

Ju längre jag kommit med stickningen ju mer har jag uppskattat mönstret. Kombinationen av mönsterfärger och maskor i både aviga och räta bildar ett spännande reliefmönster. Att skriva att mössan är klar är en sanning med modifikation för jag har ännu inte fäst en enda tråd och sådana finns det många av men den här mössan kommer ju inte att behövas på länge, hoppas jag.

I morgon skall jag göra det där i trädgården som jag de sista två veckorna av april tänkt men valt bort bara för att det varit så roligt att sticka. Mönsterstickning, flerfärgsstickning skall jag fortsätta med så snart hela trädgården är vårstädad.

I boken Bohus Stickning på nytt finns många fina mönster från glansdagarna under 1940-1960 talen.

Fortsatt trevlig påsk!

Tillsammans med goda vänner i Portugal del 3

Förra blogginlägget handlade inte alls som jag lovat om vår Portugalresa del 3 utan om det där härliga nuet i trädgården. Vårens ankomst bland byggställningar, rabatter fulla med halvtorkad hästgödsel och torv från i höstas och massor med nunneört och blommande julrosor men nu kommer tredje och sista delen om vår resa.

När vi gav oss iväg från flygplatsen i Lissabon var bilen helt fullpackad och vi var väldigt glada över att alla våra väskor fick plats.

Dagarna gick ihop så länge trodde jag att vi besökte Estremoz och Evora tidigare än vad vi verkligen gjorde. Det var först när vi lämnat Marvão som vi fikade i Estremoz, marmorstaden och gjorde ett besök i Evora och Chapel of Bones. Därför kom vi ganska sent fram till vårt tredje och sista Airbnb-boende. Ett hus i Aljezur som när vi anlände kändes både ogästvänligt och kallt. Kylan från ett ouppvärmt hus fick oss att se lite negativt på både Algarve och Aljezur. Vi frös när vi gick och lade oss och den känslan var inget vi kände igen från tidigare boenden.

Nästa dag kunde vi äta frukost ute och det hade inte hänt tidigare. Kanske var det därför vår inställning till boendet ändrades. 

Här sken solen och havet lockade även om det var en bit bort.

Vi fick ta bilen för att komma närmare vandringsleden Rota Vicentina och Rota Vicentina Fishermens trail. 

Två fina vandringar fick vi längs havet och doftade både gott och kryddigt gjorde det nästan hela tiden. 

Att bitvis vandra i lös sand var tungt 

men växterna som täckte in marken runt omkring fick oss att glömma att det var svårgått och istället njuta av de vackra levande mattorna.

Portugal i mars kan jag varmt rekommendera. Inget regn, bara några enstaka droppar en dag, solsken, vänliga människor och god mat.
Länkar till TrädgårdsFägring för nog är det en trädgård, naturens egen.
Ha det gott i vårsolen!

Vår resa till Portugal tillsammans med goda vänner, del 2

Efter en övernattning i Portalegre, på ett litet hotell möblerat med typiska möbler för just Alentejo, 

besök på ett mattmuseum och en rundvandring på stan åkte vi mot vårt nästa i förhand inbokade boende utanför Marvão. Vi var på plats tidigare än beräknat.

Värdparet höll fortfarande på med städningen efter de föregående gästerna så vi strosade runt i trädgården en stund. 

Skalade en frukt i smyg, en som vi trodde var apelsin, men så var det inte. Besk och sur, vi gissade till slut på pomerans. 

Körsbärsträd, 

nektariner och persikoträd blommade 

och det gjorde rosmarinen också.

I det här området gjorde vi två fina vandringar bland blommande skärmlavendel, 

olivträd, 

korkek 

och gamla kastanjer. 

Underbara vandringar som jag alltid kommer att minnas med glädje 

trots att leden ibland var både väldigt brant och stenig. 

Extra glada blev vi när vi hittade den lilla vilda narcissen Angel's tears fortfarande i blom.

Här i Alentejo var det så varmt att det för några av oss var kortärmat och skjorts som gällde under dagarna 

och innan solen gick ner fick vi även en härlig stund ute i trädgården bland citronträd och blommande häckar av rosmarin. 

Här började vi känna den där aromatiska doften i luften. Doften fanns där så fort vi kom utanför dörren även om den ibland var lite svag. En doft som förstärktes av värmen ju närmare vi kom Algarve.

Där gjorde vi de två sista vandringarna och besökte Albuferia. Mer om de vandringarna i nästa blogginlägg, det sista om vår resa till Portugal.

Här har snödropparna blommat över men nunneört, julrosor och blåsippor blommar för fullt. 

Är just nu särskilt förtjust i nunneörten Corydalis malkensis som i år kommer med massor av blommor.

Ha det gott!