Visar inlägg med etikett Pynt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pynt. Visa alla inlägg

fredag 28 februari 2020

Rodmarton Manor


Det var en gång i slutet av 1800-talet som Arts and Crafts-rörelsen uppstod i Storbritannien som motpol till industrialismen och allt skräp som då tillverkades. Kanske är det återigen dags med en liknande rörelse för nog importerar vi mycket som verkligen kan kallas 'skräp'?

   
Varit, som ni redan vet om ni läst förra inlägget, på resande fot i några dagar och återigen fått se och uppleva Arts and Craftsträdgården och det vackra huset på Rodmarton Manor. Ett hus som byggdes under 1900-talets första decennier. Har visserligen bara besökt den här trädgården under tidig vår men den är ändå min stora favorit av alla de trädgårdar jag sett både i Storbritannien och på andra ställen. 



Kan inte riktigt förklara varför men det räcker med att få se de mossbelupna 'svamparna' vid infarten för att hjärtat skall börja klappa lite extra.


Denna gången såg vi också många, många, spännande snödroppar och några fanns till salu i terummet. Riktigt roligt att där fanns hybrider att köpa från just Rodmarton Manor. De får bli till reseminnen som förhoppningsvis varje vår kommer att dyka upp och påminna mig om den vackra trädgården.


Vad det är som fascinerar mig så mycket i den här trädgården vet jag egentligen inte, men allt in i minsta detalj är så genomtänkt och genuint vackert. 


Trädgårdens alla muromgärdade rum, 


björkarna med vita stammar och de andra träden har snödroppar runt fötterna, 


köksträdgårdens gamla mossiga spaljefruktträd, riktiga skulpturer,



siktdjupen, stenläggningen på gångar och i trappor,  


de klippta häckarna och topiarierna,


urnorna på sina piedestaler 


och inte minst de vackra torra och vissna hortensiorna som stöttats mot husets stenvägg. Färgmässigt en perfekt val, eller hur?
En trädgård att besöka och njuta av om du har möjlighet, tycker jag.
Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Det var en gång' och detta blir mitt bidrag. 

Trevlig helg!

måndag 13 januari 2020

Intensitet


är det ord jag bär med mig hem efter en lärorik och rolig trädgårdshelg i Varberg och Trädgårdsfest mitt i Vintern. Ordet kommer från John Taylors trädgårdsföredrag och jag ser fortfarande bilderna han visade med överdådigt blommande rabatter framför mig. Det är precis så jag tycker en trädgård skall se ut.



Bilder från Great Dixter

Den skall inte bara ta andan ur mig utan också överraska och vara spännande. Nyss hemkommen funderar jag nu över hur jag skall komma dit med min egen lilla jordplätt men det hjälper nog inte hur mycket jag än funderar.

En trädgård är också om ni frågar mig, egentligen inte bara växter. Vackra stolar, soffor, krukor, och urnor är minst lika viktiga. Det är inte bara jag som tycker så utan enligt trendspaningssidor på nätet verkar återigen det vara inne med gjutjärnsföremål från t.ex Näfveqvarnsbruk i våra trädgårdar. Nedanstående bilder har jag lånat från nätet.





Men för vem, är lätt att undra när man ser auktionspriserna? Kanske kan man spara genom att sitta på gratis trästockspallar från ett nersågat träd ett par, tre säsonger bara för att få glädjen och äran av att ha en tidlöst vacker urna i trädgården? Ja, kanske om jag bara varit lite yngre ;-)

Vad är dyrt? 
Det som bara håller en enda säsong, eller möjligen i tre-fyra, eller det som är fint och vackert i hela ens liv? Är det värt att försaka, vänta och spara länge för att kunna köpa något hållbart som är tillverkade i t.ex Sverige?
Kvalitet är inte gratis, har aldrig varit det. Gjutjärnskrukor har heller inte varit var mans egendom men hållbara är de och numera väldigt eftertraktade. Men visst, gamla terrakottakrukor är också fina fast de ratas av många. De behöver troligen vattnas för ofta eftersom de torkar ut fort.
Det som är vackert kräver ibland mycket engagemang men ger nästa alltid tusenfallt tillbaka, tycker jag men detta blogginlägg handlar ju bara om vad jag tycker.
Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det gott!

fredag 28 juni 2019

Tryckta blommor


och så några vävda..
Jag tycker om textilier, gärna handvävda eller tryckta med blom 



eller grönsaksmotiv och extra roligt är det om jag vet namnen på de som designat dem. 



Dessa två linnetabletter från Almedahls är senaste loppisfynden men vem formgivaren är framgår inte. Hör gärna av dig om Du vet.

Nu kommer det lite åsikter och de är bara mina.
Vad är egentligen 'skräp' och är det billigt att köpa 'skräp'? 
Vi översvämmas av billiga och dåliga varor som lätt går sönder, tär på jordens resurser och snabbt hamnar på soptippen?
Hur skall vi återigen hitta tillbaka till det för livet långsiktigt hållbara när det gäller kvalitet och utseende på de saker vi vill ha omkring oss när industri och klimat inte alls går hand i hand och har vi förmågan att njuta fullt ut av en och samma duk, möbel eller pryl livet ut?

Arne Jacobsens, Systrarna Jobs och Josef Franks tyger har vi inte tröttnat på fast det är ca 80-90 år sedan de ritades och Carl Malmstens, Yngve Ekströms och  Arne Norells möbler är fortfarande populära, kanske är det svar nog? Men visst det är inga lågprisvaror.



Nu är jag tillbaka till rubriken, Tryckta blommor, och en mönsterdesign av kunniga, framförallt kvinnor, som bjöd på både estetik och kvalitativ hållbarhet. Det är inget vi kan importera till en ringa penning från lågprisländerna. Vill vi ha klimatsmarta varor så är de inte gratis! Vi måste vara beredda att betala det verkliga priset, köpa färre saker eller kanske enbart besöka andrahandsmarknaden. Jag tycker om loppisar och letar, när jag besöker någon, bl.a efter textilier men söker man något särskilt får man leta länge, länge och kanske ändå inte hitta det man verkligen vill ha.


Då och då hittar jag fina damastvävnader eller dukar med trycka
trädgårdsmotiv. 



Den där nordiska formgivningen, både när det gäller tryckt och vävt, kostar oftast inte mer än en trisslott. Kan det bero på att det är kvinnor som stått och oftast fortfarande står för designen?  När jag faller och inte kan låta bli att köpa beror det numera så gott som alltid på motivet för behovet är inte längre särskilt stort. Kanske inte miljömässigt hållbart att handla och lägga på hög men jag försvarar mig med att det är återbruk och trisslotter köper jag ju så gott som aldrig.

Länkar så småningom till TrädgårdsFägring för det är ju blommor på bilderna :-).


onsdag 13 februari 2019

Lövtäcket är nu borta.


Vilken vårdag vi haft idag. Soligt, riktigt varmt och inga långkalsonger behövdes för att kunna vara ute. 
Under eftermiddagen passade jag på att kratta bort lövtäcket från blåsipporna som växer på norrsidan häcken 


och under det fanns många, många plantor med små knoppar som börjat visa färg. 


Klippte också bort fjolårsbladen från de sockblommor som har vintergröna blad. Lite tidigt kanske men...


För snart ett år sedan när vi besökte Gartneriet Spiren fick jag tips om att krukodla julrosor och det nappade jag på. Tycker om att ha många krukor i trädgården men vill helst ha perenner i dem, växter som klarar att vistas ute året runt och som gärna har vackra blad.  Båda julrosorna jag hade med hem blommade fint i mars-april förra året och hade sedan fina blad hela sommaren och hösten. De fick lite gödsel i omgångar och passades med vatten under den extremt varma sommaren. I augusti-september planterades de om i större krukor. 


En av dem är en Helleborus x hybridus, den klippte jag bort de fula bladen från idag men den andra, 


Helleborus 'Snow Dance',  har och har haft vackra blad sedan jag köpte den och nu har den återigen även riktigt fina knoppar.  

Hoppas nu vintern är över för den här gången!

fredag 30 november 2018

Adventstider


Tycker om när gammalt och nytt möts. Det kan t.ex vara som nu i adventstider när nya fräscha blomlökar, gärna hyacinter för jag är inte allergisk, hamnar i ålderstigna burkar eller skålar. Extra roligt om det är i något jag ärvt och som får mig att minnas en gammal släkting men det är inget måste. Det går lika bra med fått, köpt eller loppisfyndat. Huvudsaken är att jag njuter av det jag omger mig med. "Man måste ha fina saker omkring sig för att kunna tänka vackra tankar". Ett citat jag för många år sedan fastnade för när jag läste en intervju med en konstnär från trakten.

Nu har de där lökarna jag köpte för en dryg vecka sedan intagit sina platser. 
Några har hamnat i gamla munblåsta glasburkar på köksbordet 



tillsammans med rödmålade träljusstakar från 1900-talets början och andra i skålar av tenn, även de lite till åren komna, på rumsbordet.
Tenn har jag länge tyckt om trots att det mer eller mindre varit helt ute att omge sig med föremål av det materialet om inte sakerna varit från 16-1700-talet eller Firma Svenskt Tenn. 



Länge, länge, har man kunnat hitta fina Art Deco föremål, från 1920-30-talet i form av kandelabrar, skålar eller vaser, för en ringa penning.



Detsamma gäller de två små vitklädda tärnorna från Bohusslöjd, oansenliga men väldigt söta, tycker jag. Numera besöker jag sällan butiker med nya saker men tittar både ofta och gärna in på loppisar. Önskar ibland att jag återigen skulle få möjlighet att besöka den sedan länge nedlagda Bohusslöjd på Avenyn i Göteborg. Visst räckte sällan plånboken till på den tiden butiken fanns och man tittade in där men vilken kvalitet på sortimentet och så mycket fint. Egentligen är ordet fint inte tillräckligt starkt för att beskriva allt det vackra, välgjorda eller den högtidliga känslan som infann sig när man steg in genom dörren.
Just den där känslan har jag under senare år bara upplevt en enda gång i en butik och det var för ett par år sedan när jag tillsammans med goda vänner besökte Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm. Vi köpte inget men fikade, tittade och njöt.



Ibland, inte så ofta nu för tiden, händer det att jag hittar, återvinner, återanvänder, ger nytt liv åt saker som lite tar andan ur mig. Saker om sällan finns i vanliga butiker och det är nog därför jag tycker så mycket om både auktioner och loppisar.

Hyacinterna har börjat slå ut så nu är det dags att njuta av både blommor, doft och planteringskärl.
Länkar detta inlägg till TrädgårdsFägring och fler bidrag på temat adventstider hittar du här.

Ha en fin och njutbar 1:a advent!

fredag 23 november 2018

Det jag tycker mycket om och tycker är väldigt fint.


I tisdags köpte vi, min man och jag, amaryllisar och hyacinter och i onsdags började jag putsa fönster, hänga upp stjärnor och ställa fram adventsljusstakar i fönstren men efter ett telefonsamtal till en gammal bekant kom jag helt av mig när jag insåg att vi blivit dagvilla. Första advent är ju inte nu på söndag utan först om en dryg vecka.


Adventsblommorna kommer att få tillbringa dagarna ute och nätterna innanför dörren i hallen tills i mitten på nästa vecka innan de hamnar där jag tänkt. Även ene, gran och tallris får vila, i alla fall över helgen, innan de blir till kransar, dekorationer eller vinterskydd i de stora utekrukorna.

I går besökte jag Kobergs Julmarknad tillsammans med tre av mina klasskamrater från ettan. Roligt hade vi och många glada skratt blev det. Hade inte tänkt handla något utan bara titta men ibland faller man ändå. Ja, faller och faller, redan på trädgårdsmässan i Älvsjö i våras såg jag dessa metalljushållare med 'allt i ett', för både kronljus, värmeljus och gilléljus. 


Hållare som passar många både burkar och flaskor. Idag har jag på prov fyllt en av burkarna med kottar och ett par riktigt gamla tomtehuvuden men i morgon blir det kanske godis eller enris som hamnar där.


Det som gjorde att jag inte kunde låta bli att köpa ett par av ljushållarna var just flexibiliteten, möjligheterna med att återanvända den där glasburken som det en gång varit inlagda rödbetor i och att bara kunna ändra sig och fylla den med något annat, något årstidsanpassat eller något man bara för tillfället får lust att lägga i.
Detta trots att mina tankar numera mest går i minimerandets tecken både när det gäller trädgården och inomhus men tycker ändå att det fortfarande är roligt att besöka både plantskolor och loppisar för att leta njutbara saker. Just nu när hösten, ja nästan vintern är här, är det inte plantskolor jag besöker utan loppisar även om jag inget vare sig behöver eller skall ha.


Trots det blir glädjen stor när jag hittar några ganska så oansenliga träfigurer, fast det numera är nästan bara de där oansenliga träfigurerna och lite jultextilier jag tittar efter när jag besöker loppisarna så det är kanske inte så konstigt. 
Idag låg tidningen Retro i brevlådan, skulle jag bara välja en enda antiktidning så skulle det bli den och nu hoppas jag den skall forska vidare på det där med träfigurer från hemslöjden. Vem har designat, målat och tillverkat dessa olika handmålade och i mitt tycke helt underbara figurer? Bara glimten i herdens ögon, figuren längst till höger, får mig att undra över vem som ligger bakom måleriet.
Är det vintern som kommit eller
Inspiration för dekoration är båda veckans tema
i TrädgårdsFägring och detta blir mitt bidrag.

Trevlig Helg!

fredag 9 november 2018

November är här.


Hela hösten har vi, läs jag, tänkt lägga på ett par lass hästgödsel i rabatterna. Både för att förbättra lerjorden och ge växterna, särskilt de som växer under träd, extra näring. Dit har 'vi' inte kommit ännu men november månad har nästan bara börjat och milt väder skall vi ha ett bra tag till enligt Yr.
Karel Capek har i sin bok Ett år med min trädgård beskrivit hur han upplever detta med att i november förbättra och gödsla jorden.
"Ett lass gödsel är som skönast, när man kommer körande med det en frostklar dag, då det ångar som ett offerbål. Röken stiger mot himmelen, och Han däruppe, som allt förstår, andas in den och säger; Aah det var en fin gödsel!
- Här vore för övrigt ett gynnsamt tillfälle att tala om livets hemlighetsfulla kretsgång; hästen äter sig mätt på havre och sänder den vidare till nejlikor och rosor, som nästa år prisar sin skapare för den med en doft så ljuvlig, att den inte kan beskrivas. Nå, denna ljuvliga doft når trädgårdsodlaren redan i den ångande, halmbemängda gödselhögen. Han andas in med välbehag och sprider omsorgsfullt gudagåvan över trädgården."
"Varför rynkar ni på näsan, mina vänner? Luktar jag inte gott nog åt er?"


Bilden har hunnit bli fem år och mycket har hänt sedan dess men nästa vecka finns förhoppningsvis möjlighet att ta en ny om lusten till att hämta den där gödseln infinner sig och vem vet, kanske blir det en sådan där frostklar dag.

I onsdags, den 7 november, när jag tog dessa foton, lyckades inte solen bryta igenom dimmolnen men vi hade trots det en fin och varma dag. En dag då jag fick plockat undan nästan allt trädgårdspynt, satt de sista krukorna som behöver vinterförvaring i regnskugga under köksfönstret och genom kameralinsen upplevt att det fortfarande finns riktigt mycket både färg och liv i trädgården.
Här kommer många bilder för det är svårt att välja.


Den läckert nästan vinröda kärleksörten har börjat vissna lite.


Rhododendron 'Teddy Bear' och sockblomman Epimedium x cantabrigiense, en korsning mellan E.alpinum och E.pubigerum som upptäcktes 1950 i Cambridge, England. Har haft den sedan 2005 och på senare år har den börjat ta för sig.


Vaxklockan, Kirengeshoma palmata, är nu helsvart men ändå riktigt fin om man tittar noga.


Grenaster, Symphyotrichum lateriflorum 'Lady in Black' blommar fortfarande.

Salix boydii, med sina nästan guldfärgade blad.


Alltid sist av rosorna med att blomma är 'Schneewittchen' eller 'Iceberg' som den också heter.


Glasbärsbusken, Callicarpa bodinieri var. giraldii ‘Profusion’, har lidit av sommarens torka men lite lila bär finns fortfarande att hitta.

Skimmia x confusa 'Kew Green' tillsammans med gräset från Lilian och Gösta som jag tror heter Molinia caerulea 'Variegata'.


Ekianthus campanulatus som nu äntligen insett att den både kan och vill växa hos oss.


Brunnera 'Sea Heart' som efter ett flertal flyttningar tagit fart med växandet och nu verkar trivas men jag tycker det är svårt att få den att passa in bland övriga växter. Kanske får den uppleva ytterligare en flytt när våren kommer.


Athyrium filix-femina 'Dre's Dagger' är riktigt fin även om den ändrat färg.


Alchemilla mollis, jättedaggkåpa, med årets sista blomstängel. Inget ogräs tycker jag.


Doftolvonet, Viburnum carlesii 'Aurora' har precis, som tidigare milda höstar, börjat blomma.

November, en lugn månad jag tycker om och jag håller med Karel Capek: - Vi växer endast ur en tid och in i nästa och vi måste ha tålamod med livet, ty det är evigt.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Vackert i november' och där  hittar du fler bidrag.
Trevlig helg!