En favorit i trädgården

är veckans tema i TrädgårdsFägring men jag som tycker om det mesta när det gäller trädgård kan inte bara välja en enda favorit för det finns många växter som ligger mig närmare hjärtat än alla andra och dit hör i bokstavsordning, 

blåsippor, 

julrosor, 

sockblommor 

och snödroppar så klart.

Förra veckan började årets trädgårderande här hos oss och i går fortsatte det. Himlen var blå och solen lyste ikapp 

med några få vintergäck som orkat titta fram trots det tjocka lövtäcket. 

Har börjat klippa bort fjolårsbladen från julrosorna och ta bort lövmattan som på många ställen ligger som en tjock filt över både snödropparna och vintergäcken. På norrsidan häcken åt söder där blåsipporna växer hjälper koltrastarna mig med att luckra upp bland fjolårslöven. De hackar ut dem på stenplattorna och jag krattar eller sopar in dem under häcken igen. Detta har vi hållit på med sedan början av december så där är inte täcket lika tjockt längre.

Vi har just nu ingen tjäle så samtidigt som jag klipper bort julrosbladen passar jag på att rensa bort förra och förrförra årets frösådder under julrosor jag inte vill ha fler plantor av. Många av de enkelblommande julrosorna frösår sig mer än rikligt och ibland missar jag att klippa bort några av  fröställningarna under försommaren och året därpå har en skog av småplantor dykt upp.

Varken blåsippor, julrosor eller snödroppar är frökonstanta och därför vet man inte vad som dyker upp vid en frösådd men trots det kan jag ibland inte låta bli att testa. För att slippa passa krukor sår jag fröerna, direkt de mognat, under moderplantorna när det gäller blåsippor och julrosor. Snödroppsfröerna från de 'vanlig' dropparna hamnar på gräsmattan på landet och fröerna från de där mer udda sår jag hemma längs planket och den gamla syrenhäcken.

Flyttar oftast isär fröplantorna av både blåsippor och julrosor efter ett år eller två och det brukar ta ytterligare ett par år innan de blommar.

Många blommande spontankorsningar av snödroppar har visat upp sig i gräsmattan på landet men ännu ingen direkt spännande.  Däremot har det dykt upp ett par i trädgården men jag vet inte om det är frösådder eller köpta lökar jag glömt både namnet på och var jag planterat dem.

Har en tidigblommande julros, den blommar redan i oktober, november med vita blommor, som jag vill flytta till en bättre och mer 'synlig' plats. Tänker vänta tills mars, då den tidiga våren är här men frågan är om jag vågar gräva upp den :-)) 

Någonstans har jag läst att man skall se uppåt när man gräver upp en julros. Blir man iakttagen av en örn samtidigt som plantan tas upp ur jorden lär man dö inom ett år och de vill man ju inte, i alla fall inte jag.

Örnar är ju inte särskilt vanliga här och julrosen behöver trots allt en ny och bättre plats men för säkerhet skull skall jag kanske be om grävhjälp?

Allt gott!

Julen är här

och huset är pyntat. Inte precis som förr men de gamla julljusstakarna,

favortittomtarna 

och de munblåsta glasburkarna har intagit sina platser. De stora glasburkarna är helt perfekta att plantera både amaryllis och hyacinter i. Vill man ge amaryllisen lite extra stöd är det bara att sticka ner några små grenar av t.ex ormhassel.

Någon julgran blir det nog inte i år, skriver nog för vem vet vad som händer i morgon förmiddag. Det hade varit roligt att få öppna de gamla plåtburkarna och hänga upp några av alla de där julgranskulorna jag samlat på mig under åren som gått. Kanske, kanske...

Ganska triviala önskningar med tanke på hur många av alla oss människor här på Jorden har det just nu.

Månadens bild i december. 

Hela året har jag försökt fotografera en och samma vy av trädgården för att visa hur mycket även en liten trädgård förändras från januari till december. 

Den här gången visar jag ytterligare ett par bilder. Många av er tycker säkert det där gula gräsen ser mer än skräpiga ut, men jag smått älskar dem.

Temat i TrädgårdsFägring den här veckan är Vackert under helgerna och Månadens bild - december.

En Glad Jul med fred, frid och frihet önskar jag er alla!

Snart midvinter och julen står för dörren.

De sista grönsakerna skördades för ett par veckor sedan och smått okunnig som jag är blev förvåningen stor när jag såg att en del av grönkålsplantorna frusit medan andra klarat frosten fint. Dags att inventera frökorgen och både ta reda på vad det var för sorter jag sådde i våras och se vad som skall köpas in i fröväg inför nästa säsong, den som väntar runt hörnet när jul och nyår är över för den här gången.

Här har 'garagetomten' varit i farten. Misstänker att han vet att jag är väldigt förtjust i rostiga saker att ha i trädgården. Tycker de både smyger och smälter in i grönskan utan att vare sig ta för stor 'plats' eller uppmärksamhet från växterna, i alla fall inte under växtsäsongen. Vintertid händer det ibland att jag tycker vi är omgivna av en massa skrot, men vintern är oftast inte särskilt lång här på Västkusten, som tur är.

I början av december stod det där våningsfat i plåt som jag önskat, ett fat att ha ute året runt, för att kunna pynta med säsongens växter, på köksbordet och i morse när jag tittade ut genom köksfönstret fick jag se fågelbordet jag länge haft på önskelistan. 

Ett plagiat visserligen men det är bara för eget bruk. Det är ganska många år sedan jag såg det där fågelhuset för första gången på nätet och när vi besökte Skåne för ett par, kanske tre år sedan dök det upp i verkligheten. Att det inte blev något köp den gången berodde på att stången inte gick att ta bort från själva huset så det rymdes inte i bilen.

Rött är ingen färg jag väljer att ha på blommor vare sig i trädgården, bortsett från sommartulpanen Tulipa sprengeri, eller på julblommorna inomhus. Gissar att det var därför jag föll för den här amaryllisen, Hippeastrum 'Evergreen'.

Men fler undantag finns. De där gamla röda trääpplena från hemslöjden passar, trots att jag inte gillar rött, helt perfekt att hänga i tallarna som står på trappen.

Nog är det tur att man kan tänka om ibland ;-))

Länkar till TrädgårdsFägring. 

Höst i trädgården, nakna jungfrur och vackra bär.

Den sista månaden, september, har jag mest njutit av det som kunnat skördas i grönsakslandet, 

plockat sommarblommor (ettåringar) i stora buketter och nästan bara tittat på allt i busk och trädväg som är i behov av klippning, både här hemma och på landet. 

Cotoneaster veitchii

Maken har opererat handen pga vikingasjukan och ännu inte kunnat greppa vare sig grensåg eller sekatör och jag har njutit av ljudböcker och stickning. Snart är hans hand läkt och då får vi mycket att ta igen, men ännu återstår några lugna dagar. Kanske kan jag hinna sticka klart snedremsan till den stjärnmönstrade stolan?

Även om inget blivit gjort i trädgården bortsett från gräsklippning och vattning av krukor har jag nästan dagligen tagit en runda runt huset och precis som alltid oavsett om det är tidig vår, mitt i sommaren eller nu under förhösten har det hänt en del från den ena dagen till den andra. 

Callicarpa bodinieri var. giraldii ‘Profusion’

Glasbärsbuskens bär har färgats lila, tidlösan och höstcyklamen blommar och höstkrokusens grönvita skott har börjat visa sig ovan jord. Funkiornas blad blir gulare och gulare, höstsilveraxet blommar och doftar och blommar gör fortfarande både klätterstormhatten och skuggliljan. Skiner solen är det lätt att glömma att hösten närmar sig och ibland redan är här.

Missade temat Månadens bild förra veckan men här kommer en bild tagen i torsdags.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar fortsatt fin oktober!

Mitten av september och det doftar jord och kompost.

De bruna torra löven efter sommarens torka ligger fortfarande knastertorra trots de senaste regnen. Ibland samlade i högar av vinden och ibland utspridda på gräset och bland växterna i trädgården. Oavsett var de finns skapar de en oreda jag tränar på att uppskatta.

Att hösten är här på riktigt går inte att förneka även om jag gärna skulle vilja ha ytterligare lite sommar. 

Trots den där sommarönskan är jag ändå förtjust i de mörka kvällarna som vi nu har, lukten av mättad jord, de höstblommande knölarna och lökarna som finns i trädgården, 

 blommorna och bladen på perenner, 

buskar och träd som börjat få sin höstfärg och inte minst blommor och grönsaker som fortfarande kan skördas i grönsakslandet.

När den där trädgårdslängtan slår till tidigt på våren finns inga tankar på någon höst. Skulle jag nu få ge ett enda råd till nyblivna trädgårderare skulle det vara att njuta av våren men också blicka förbi både den sena vårens och sommarens lökväxter och perenner för att ge sensommarväxter och höstblommande buskar och träd mer utrymme i trädgården.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar

Fortsatt trevlig helg och kanske ytterligare sommar!

Sommartulpanen, Tulipa sprengeri,

har precis börjat blomma och trots att lager av underkjolar saknas är den drottningen bland tulpaner. 

Älskar den stilrena enkelheten, inte minst när knoppen spricker upp och det klart röda börjar titta fram mellan det olivgröna och gulbruna höljet, de yttre kronbladen.

Enligt Anna Pavords bok Tulpanen kan den växa bland glest och inte för grovt gräs eller i busksnår och klarar relativt skuggiga växtplatser.

Den är lätt att fröså. Här har jag de senaste åren bara spridit ut fröerna direkt i rabatten. De där 4 lökarna jag köpte för 10 år sedan har nu blivit till 11 som blommar och massor med småplantor. Därför skall fröerna i höst hamna ute i naturen på landet. Räknar med att det tar minst 5 år från sådd till blomning. Det sägs att det aldrig är för sent att plantera äppelträd och det gäller såklart också sådd av tulpaner ;-)).

Tulipa sprengeri påträffades 1892 av en tysk botaniker som bodde i Amasya i Turkiet. Han skickade lökar till Karl Sprenger som hade en plantskola nära Neapel fram till första världskriget.

Länge trodde man att tulpanen var utrotad från sin naturliga växtplats men nu lär den återigen hittats någonstans i Turkiet.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar Trevlig helg!

Ingen jätteinsatts behövdes

trots all nunneört, för vår trädgård är liten. I dag har jag rensat bort den från nästan halva trädgården. 

Den har snart blommat över men ännu inte hunnit släppa sina frön. Nunneörten är fantastisk när den kommer med alla sina färger men sprider sig för mycket i mitt tycke. Det är väl med växter som med oss människor, några av oss tar för sig och anser sig ha rätten att styra över livet även för alla andra.

Flera av sockblommorna kände nog lika stor lättnad som jag när nunneörten försvann och det helt plötsligt blev luft och plats i rabatten.

Läste på nätet för ett tag sedan, var kommer jag inte ihåg, att Trio Garden inte bara skrämmer bort rådjur utan också liljebaggar. 

När jag i början på veckan såg de där små röda skalbaggarna bland krolliljorna kände jag mig bara tvungen att göra ett försök. De liljebaggar jag hittat i trädgården sedan dess har val andra växter än just de krolliljor jag sprutat med Trico. Hoppas det fortsätter så men om inte så syns i alla fall baggarnas röda färg på långt håll.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar trevlig helg!

PS! Detta skrev jag i går. I dag var liljebaggarna tillbaka så inte hjälpte det med Trico inte och att temat den här veckan är månadens bild har jag helt missat. Den kommer i morgon eller på söndag.

Länge, länge ...

hände nästan ingenting med de där knölarna och lökarna jag på grund av drömmar planterade i trädgården, men de senaste åren har nunneört, scilla och vårstjärna tagit för sig mer än jag egentligen vill. Nu känns de där drömmarna mer som mardrömmar eftersom alla tre sprider sig ohämmat.

Tillsammans med blåsippor och julrosor blommar de som aldrig förr och jag njuter samtidigt som jag rycker bort både lökväxter och nunneört från några av rabatterna. 

Vill inte att vare sig blåsippor eller julrosor skall försvinna in i ett hav av blåblommande scilla eller nunneört i alla tänkbara färger.

När väl solen och vårvärmen dykt upp räcker det med att gå utanför dörren för att hitta något som drar uppmärksamheten till sig och det ena ger det andra. 

Att bara gå till växthuset för att ev vattna frösådderna får tankarna att snurra och innan jag ibland hinner dit har fokus hamnat på något nytt. 

I trädgården är det mer än lätt att bli distraherad och glömma bort tiden och då försvinner snabbt den där att göra listan som egentligen är mer tankar än en lista. Eftersatta växter som länge fått klara sig helt själva som t.ex några trädgårdsirisar har äntligen planterats om även om tidpunkten inte var optimal. Kanske lyckades jag ändå att rädda någon liten rhizom?

Agapanthus, fuchsia, den enda vi har kvar och ett par krukor med P. australe har fått flytta ut från det lilla växthuset för att ge plats åt frösådda grönsaker, 

luktärter, sommarblommor och några potatisar som står i krukor för att rota sig och förhoppningsvis skjuta skott. Och nej, möblerna kommer inte att målas om, tycker de är fina precis som de är :))

Har i vår struntat i såjord och använt planteringsjord till frösådderna. Yrkesodlarjorden har fungerat bra men den billiga planteringsjorden jag använde för ett par veckor sedan har varit rena katastrofen. Sådderna grodde men plantorna gav sedan upp livet ganska så snabbt. Nu har jag sått om kål, ringblommor, sallad och tagetes.

Denna gång med yrkesodlarjord i botten på krukorna men med såjord överst där fröna hamnade så väntans tider är inte förbi.

I förrgår hamnade morots och rödbetsfröer samt sättlöken i jorden. Jordtermometern visade 11°, solen sken och körsbärsträdets blommor hade börjat slå ut.

Länkar till TrädgårdsFägring och v=S4F4SbGtqL4&list=RDMM&start_radio=1&rv=d3Z8VCCtnIo https://www.youtube.com/watch?v=-02uHyU-rjs https://www.youtube.com/watch?v=JfKZ7YsheoQ https://www.youtube.com/watch?v=j8VdehTuZfw 

Många ljudliga länkar men Vår tid är som alltid just nu!

Marsväder

och bara några bilder från mig.

Igår blåst och en skvätt regn,

i dag solsken 

som fick krokus och snödroppar att sväva ikapp med humlor och bin.

Veckans tema i TrädgårsFägring är 'Här spirar det'.

Trevlig helg!