Kamp om kålen.

Täckte i våras precis som förra året kålplantorna med nätgardinen Lill från IKEA. 

Att gardinen blivit skör efter en säsongs användning var jag inte beredd på och ignorerade de små hålen som dök upp när vi i maj lade den över de små plantorna. 

Hål som bara blev större och större och till slut tillräckligt stora för att alla kålälskande flygfän som finns kunde ta sig in under väven (gardinen) och föröka sig.

I förra veckan tog vi bort den halvtrasiga gardinen eftersom den inte gjorde nytta längre och när vi gjorde det flaxades och krälades det för fullt bland bladen. 

När jag efter tre dagar skördade det som fanns kvar att skörda hittade jag inga larver utan bara en enda gul äggsamling. Att det är lite maskhål i kålen tycker jag inte gör något.

Småfåglarna hade på dessa tre dagar fått sig ett riktigt skrovmål. Hoppas de fortsätter sitt idoga arbete så jag slipper larver som konkurrerar om det jag gärna behåller för mig själv.

Lärodikt den första juni

Var glad min själ åt vad du har,

nu har du hundra sommardar,

och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,

då har du nittionio kvar,

och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,

imorgon är med ens igår,

det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,

är hundra sommardar per år,

imorgon är den andra.

(Kajenn)

Fortsatt skön sommar! Lite svårt att förstå att vi fortfarande har minst 30 sommardagar kvar när vi haft sommar sedan början av maj.

Nästan bara häcksax som gäller.

Igår när vi kom till landet efter en dryg veckas frånvaro fick jag ta fram häcksaxen. Ringblom, reseda och kryddtagetes hade tagit för sig på andra växters bekostnad och 

kornvallmon tog absolut ingen som helst hänsyn till purjolöken. 

Nu är både jättevallmo (sparat fina frökapslar) 

och kornvallmo bortrensade och ringblom och reseda nerklippta. Hoppas de två sistnämnda kommer tillbaka. Har både gödslat och vattnat för att ge dem ork till ny blomning. 

Den ynkliga purjolöken får nu när kornvallmon är borta både mer ljus och mer livsrum så kanske det kan bli något av den.

Att sommartid när vi är på landet kunna hämta den egenodlade lunchen eller middagsmaten är både roligt och spännande. Man vet inte i förväg vad som kommer att serveras vare sig till lunch eller middag. Det är tillgången i grönsakslandet som bestämmer.

Att odla grönsaker blir bara roligare och roligare. I alla fall om man som jag har möjlighet att vattna en sådan här torr sommar, men det har ju inte alla, tyvärr.

Fortsatt härlig sommar trots vattenbristen!

Perenner, träd och en och annan sommarblomma är det jag har i krukorna ute just nu.

Fast jag både under höst och vår lovat mig själv att minska ner ytterligare på det där med krukor i trädgården är det ett löfte som är svårt att infria. Om det beror på att jag är förtjust i själva krukorna och ser dem som ett 'pynt' i trädgården, om det är växterna som står i dem eller en kombination av båda som jag har svårt att skiljas från vet jag ännu inte riktigt. Men en trädgård utan krukodlat har jag svårt att tänka mig.

I de flesta trädgårdskrukorna här i trädgården står härdiga perenner av olika slag så som hostor och kärleksört. Båda är tåliga och klarar sig ute i krukorna året runt. För att få lite höjd har jag också krukplanterat träd. 

Knölalen från Berit i Piteå, Alnus incana f. gibberosa 'Muhkura', en småbladig syren ympad på stam, Syringa meyeri 'Palibin', en frösådd rönn som jag inte har kvar namnet på och en relativt nyinköpt lönn 

Acer palmatum 'Ariadne', som skall få ersätta förra årets lönninköp, Acer palmatum 'Shindeshojo', som jag köpte i augusti förra året när vi besökte Ulriksdals trädgård i Kivik, men den gav upp livhanken under vårvintern. Hoppas nu att denna nya som planterades i större kruka redan i mitten på juni skall hinna rota sig bra och klara vintern bättre än den från Ulriksdal som förra året omplanterades först i mitten av augusti.

Bland de krukodlade hostorna vi har i trädgården är 

'Phantom', 

'Fog Light', 

'Dean's Dream', 

'Elvis Lives' 

och 'Totally Twisted' favoriterna 

men även 'Coconut Custard' och 

'Frisien Pride' är fina som krukodlade. Alla har de här hos oss klarat åtskilliga vintrar i kruka i en ouppvärmd bänk med bara regnskydd under vintern eller stående på samma plats året runt om de är stora och de blir bara finare med åren.

Det samma  gäller kärleksörten. Den blir också bara finare och finare både på friland och i kruka. 

Den här kärleksörten heter Sedum telephium'Bronco' och är en av de två vi hade med hem i bagaget från Beth Chattos plantskola i våras. Hur den kommer att klara sig i krukan under hösten i både regn och rusk återstår att se, men just  nu är den fin.

Pelargonium australe, 

några olika tagetes 

och en gulvit kosmos är sommarblommor som fyller ut bland allt bladgrönt. Vi har fler gulblommande växter i år än någonsin tidigare och jag som absolut inte tycker om gult...

Fler trädgårdsbloggar kan du läsa om du tittar in till Trädgårdsfägring.

Fortsatt skön sommar!

En snabbtur till Skåne och Småland.

Tidigt i lördags åkte vi och hann med en och annan loppis innan vi när kvällen kom checkade in på gästgiveriet där vi skulle tillbringa natten. Där åt vi äggakaka med fläsk och rårörda lingon för första gången, 

gott och mer än mättande, innan vi begav oss till Degeberga antik och samlarmarknad. 
Att komma till marknaden redan under lördagskvällen är själva marknadens höjdpunkt tycker jag. Då har många säljare packat upp de flesta av sina varor och man kan i lugn och ro strosa runt, njuta av allt fint och ha tid till att prata.

Numera blir det mest att bara titta men ett och annat är fortfarande svårt att motstå. 

Den här gången var det den stora,146 x 285 cm, handvävda ylleduken vi såg när vi under kvällen gick runt. Den är vävd i tvåtrådigt ullgarn och om jag tror rätt är vävsätten dukagång och rölakan. 
En duk jag föll för och ville ha med hem och hem kom den. Nu har jag hunnit prova den på vårt bord och den passar perfekt. Det blir en duk att njuta av under vinterhalvåren så länge jag lever.

Att bo på ett gästis nära marknaden har sina fördelar. Vi går upp vid 05.00 tiden på söndagsmorgonen och är på marknaden strax före 06.00. Vid niotiden är vi klara och då åker vi tillbaka till vårt gästis, äter frukost och checkar ut.

I går åkte vi sedan mot Värnamo. Genom goda vänner visste vi att det där på Vandalorum finns en utställning om Signe Persson Melin och den ville jag mer än gärna se när vi ändå var åt det hållet.

SPMs design har jag  tyckt om i nästan hela mitt vuxna liv.

Hennes inledande ord till den här utställningen tycker jag vi i större utsträckning skall ta mer fasta på än vad vi gör om vi vill ha en hållbar lösning för vår miljö.

'Tingen måste ha en utstrålning!

Många prylar i våra hem kasseras för att de känns omoderna, inte för att de förlorat sin funktion.

För att ett föremål skall tåla att tittas på år ut och år in, krävs en utstrålning som ständigt utmanar ögat, en form vi aldrig känner oss färdiga med och ett uttryck vi inte tröttnar på. Med andra ord behöver föremålet en estetisk hållbarhet.'

1985 utnämndes Signe Persson Melin till professor i keramik och  glasformgivning och hon har hela livet haft ett konsekvent formspråk.

Idag på utställningen i Vandalorum fick jag för första gången se en eternit-kruka. En sådan hade jag gärna hittat på antikmarknaden i Degeberga i söndags.

Fortsatt härlig sommar, med lite regn!

Vallmo - kornvallmo

Tänkte bara så lite vallmo, Papaver rhoeas, mellan purjolöksraderna. Trodde de skira blommorna skulle sväva så fint mellan alla stela lökblad.

De där pyttefröerna har blivit till en flikbladig grön matta med taggiga knoppar som i dagarna börjat slå ut. Nu syns nästan inte purjolöken alls på ett ställe. Det var nog där jag vände påsen upp och ner för jag trodde det var slut på fröerna. Just där har purjolöken nästan helt försvunnit in i detta taggigt gröna som nu lyser av röda vallmoblommor. Vallmon är så vacker att jag inte vill rensa bort den utan jag hoppas att purjolöken klarar lite mörker ett tag. Den växer ju tills långt in på hösten och kan skördas hela vintern om det inte blir någon tjäle.

Personligen tycker jag vi har en underbar sommar men tänker ofta på alla lantbrukare som inte har vatten eller får fram foder till sina djur. Nu när vi i torkans spår uppmanas i media att 'Köpa svenskt kött' så kan jag svara: - Det gör vi alltid. Hellre lite mindre portioner och inte lika ofta.

Länkar detta inlägg till Trädgårdsfägring och där hittar du många spännande trädgårdsbloggar.

Hoppas ni kan njut av sommaren och grilla svenskt kött :-))

Vilken underbar sommar vi har,

tycker jag som nu njuter av salta bad och stickning i skuggan under körsbärsträdet. Men jag är nog lite privilegierad eftersom vi har vatten att vattna med. 

Blommor, plockblommor 

och grönsaker växer så det knakar och jag skördar ätbart 

och plockar stora buketter. 

Är just nu så glad över luktärtsplantorna jag dragit upp från fröerna jag köpte förra sommaren när vi besökte luktärtsfestivalen. Underbara färger på blommorna, långa stjälkar och ganska mycket doft.

Hemma i trädgården har däremot mycket snabbt blommat över i värmen. Där är det nu framför allt hostorna och hortensiorna som står för själva fägringen. 

När det gäller hortensior är det den här jag tycker allra bäst om, vet att den är inköpt 2012, vem jag köpte den av och att den kostade 150 kr men namnet på den vet jag tyvärr inte för det har jag slarvat bort. 

Även Calycanthus floridus 'Venus' är fortfarande med på ett hörn. Den lilla busken blommade som finast i månadsskiftet maj-juni och har sedan dess ständigt kommit med nya knoppar. 

När jag under förra årets växtmarknad på I17 i Uddevalla såg blommorna föll jag pladask. Var bara tvungen att ha med mig en sådan buske hem. Den har utan problem klarat vintern här på Västkusten. Blommorna som påminner om magnoliablommor är mellan 8 och 9 cm i diameter. Hur det är med doften vet jag inte för jag har missat att lukta på blommorna men snart skall jag sniffa.

I morgon skall det komma regn och om det gör det kommer jag njuta minst lika mycket av det som jag hittills njutit av bad, sol och värme.
Fler trädgårdsbloggar hittar du här.   

Hoppas det kommer att regna på er också men att sommaren sedan kommer tillbaka!

På söndag är det Tusen Trädgårdar

och då är ni hjärtligt välkomna hit om ni har vägarna förbi.

I början på veckan klippte vi häckar och en del buxbom för att ha det fint men den här underbara sommaren vi har gjorde att vi struntade i att göra klart och istället åkte till landet. 

I kväll kom vi tillbaka efter några fina, soliga och varma dagar. Vi har inte direkt legat i hängmatta men njutit av lugnet, vattnat och rensat lite i grönsakslandet, ätit de sista egna jordgubbarna, skördat vitlöken och sått lite nytt där den var planterad.

På middagsbordet har vi haft mycket egenodlat så som sallad,

sockerärter, rödbetor, både gul och röd lök , potatis och morötter. Nog smakar de där grönsakerna gott, fantastiskt gott, inte minst potatisen men det är ju därför man odlar eget. http://dinodlarvan.nelsongarden.se/gronsaker/hogt-naringsvarde-med-egenodlade-gronsaker/

Ett föredrag jag lyssnade på under trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar i våras fick mig att falla för en skir vallmo som jag köpte fröer till och sådde mellan purjolöksplantorna. Nu syns inte purjolöken längre utan bara massor av vallmoplantor med taggiga knoppar. Måste bli en underbar syn när alla dessa slår ut.

Med hem idag hade jag inte bara grönsaker utan också buketter av luktärter, reseda, ringblommor, jätteeterneller och zinnia.

Nu står årets första luktärter, inte särskilt många, 

på köksbordet i en gammal prickig keramikvas från Arvika, en favoritvas. Vänds den upp och ner ser man att den är tillverkad av Gustav Persman. Han föddes i Arvika 1908 och dog 1992 vid 84 års ålder. Vill du veta mer om keramikerna i Arvika-trakten finns boken Från stenkärle till prydnadskeramik av Britt Andersson. 

I den boken finns även information om Riborg Böving och Hilma Persson Hjelm, två kvinnor som var före sin tid och som enligt författaren blåste en frisk fläkt in i krukmakarverkstäderna.

I morgon skall jag nog gå på auktion men också klippa de sista buxbomskloten, städa i växthuset och be maken sopa gångarna.

Åter igen Hjärtligt Välkomna på söndag!

Beth Chattos trädgård

var den sista vi besökte på englandsresan i slutet av maj.

I femton år har jag med glädje ofta bläddrat, läst och tittat på bilder i hennes bok Min Trädgårdslund. 

Suktat över växter jag skulle vilja ha men också använt boken som hjälpreda och uppslagsbok. Den har gett mig svar på många frågor och tipsat om växter som passar att samplantera. I går kväll när jag på måfå slog upp boken på sidan 101 dök ett tips upp som jag, som tycker om snödroppar, tänker ta fasta på. 'Hasselörten sprider sig långsamt (bara i början tycker jag) och är därför lämplig där murgrönan skulle kunna bli besvärlig. Dess njurlika, sidenblanka, gröna blad är svagt ådrade och rundar sig till ett hål där nerverna går ner i bladskaftet. På våren dinglar snödropparna med sina klockor över hasselörtens blad, som behåller sin djupgröna färg under hela hösten och vintern.'

Alla snödroppslökar som på grund av trängsel och min lathet (borde plantera isär dem) trycks upp och blir liggande ovan jord skall jag plantera bland hasselörten vi har i trädgården.

Beth Chatto har skrivit många böcker om sin trädgård men det finns inte så många av dem på svenska, i alla fall inte just nu såg jag när jag sökte på nätet. Ett par veckor innan vi besökte trädgården dog Beth Chatto och hon hade nästan hunnit bli 95 år. En ansenlig ålder, men så var hon också en trädgårdsmänniska och det sägs ju att de blir gamla.

Hennes trädgård och plantskola blev, som jag skrev i inledningen, vårt sista trädgårdsbesök på den här trädgårdsresan.

Kanske hade jag sett så mycket fint att jag inte kunde ta in mer, kanske var det på grund av torkan eller så berodde det på för stora förväntningar eller något annat som jag inte kan förklara men jag kände mig lite besviken på trädgårdarna, om man nu kan säga så när man själv bara förfogar över en liten plätt på 600 m².

Köpte 'bara' fyra växter under hela resan och de kommer alla från Beth Chattos plantskola. Två snödroppslökar och två kärleksört som var okända för mig. 

Vi hade vackert väder så solen sken och det var svårt att fotografera. 

Alla bilder bortsett från den första, kommer från Beth Chattos trädgård och där fanns väldigt mycket fint att se, trots allt.

Ha det gott och fortsatt fin sommar!