Först i går kom hösten på riktigt.

Men inga minusgrader ännu.  

Vårt rostiga staket är på plats igen 

och Skenkamelian Stewartia pseudocamellia, Trebladsspiran Gillenia trifoliata och Syringa meyeri 'Palibin' har alla blad som lyser i orangerött och lite violett även om solen inte visar sig.

Krukplanteringar med ettåringar och dahlior jag inte vill spara hamnade i säckar för att transporteras till komposten men krukjorden skakade jag av och lade i rabatterna.

De där växterna jag köpte på rea med 50 % förra veckan fick nya och större krukor. Om de där två numera omplanterade barrväxterna jag köpte överlever vintern i kruka blir jag mer än glad och ännu 

gladare blir jag om Salix gracilistyla 'Mount Aso är vid liv när vintern är över.

Den rödbladiga Bergenian gissar jag har störst chans att klara vintern med livet i behåll, önskar just nu bara att jag sparat namnetiketten.

Eftersom vi skall få regn de närmaste dagarna har jag, lite lat som jag är, väntat med vattningen och bara satt ut krukorna så att regnet faller i dem .

Skuggliljan, den enda av alla de jag under årens lopp fallit för och köpt in som fortfarande efter 18 år är vid liv är Tricyrtis formosana 'Dark Form'.

Några hortensior kommer med nya blomknoppar fast bladen börjat få höstfärger. Den här heter Hydrangea serrata 'Woodlander'

Höstkrokus Crocus speciosus ssp speciosus och höstcyklamen Cyclamen hederifolium blommar 

och blommar fortfarande gör också oktoberstormhatten Aconitum carmichaelii. Den vars blommor lyfter upp och ger liv åt alla de brungula och vissna bladen i trädgården.

Är du nybliven trädgårdsägare så passa nu på att köpa buskar, perenner och träd när plantskolorna rear ut sitt sortiment för halva priset.

Fortsatt fin oktober!

Redan oktober, september, den första höstmånaden försvann mer än fort.

När timglaset vänder i midsommaren

låt dig inte förbittras.

Tacka för långa ljusa vårmånader

och den sköna försommar.

Vänta sedan in

den glada lekens tid,

då havet är varmt och himlen så ljuvligt blå.

Låt solen följa dig

in i hösten

och då vintern kommer kan du minnas

att du just ställt ifrån dig badskorna.

Det är inte för inte som årets timglas

är fullt av sand.

ur Årets timglas VEM BRYR SIG? mer vet jag inte.

Det gäller att veta var gränsen går. 
En gång i tiden när barnen var små och huset nybyggt hade vi bara en grässlänt som gräns till grannfastigheten för att barnen lätt skulle kunna springa emellan och leka fritt på båda tomterna. 
När den tiden var förbi och grannfastigheten fått nya ägare hittade vi inte gränsmarkeringen i söder så lite mer mark än vad vi egentligen hade rätt till hamnade hos oss när avenbokshäcken planterades.
Nu är den där gränspinnen i söder hittad, gränsen uppmätt och vi förstått att vi inkräktat på grannens tomt i ca 20 år.

Vårt rostiga staket har plockats ner för att flyttas in på vår egen mark 

och de massorna med marktäckare så som hasselört och sockblommor tillsammans med häxalen som maken grävts bort kommer väl till pass på landet. 

Där kommer de att bli helt perfekta att ha istället för allt långt och tufsigt gräs.

Måste erkänna att jag som har förmånen att ha en make som kan fixa det mesta, även om det tar längre tid än pappa en gång påstod, alltså 'betydligt längre än fem minuter', är lyckligt lottad på många sätt. Att bara kunna uttrycka en önskan om något som ett tag senare helt plötsligt går i uppfyllelse..... Så snart är det rostiga staketet på plats igen.

Själv har jag den senaste tiden klippt in både buskar och små träd, för nog har det växt i trädgården den här sommaren. 

Men också rensat ogräs, klämt ihjäl kålfjärilslarver, skördat grönsaker, 

plockat blommor och försökt ta bort all mossa som invaderat rabatterna. Gissar att jag varit både för dålig på att luckra bland växterna och med att ge näring åt dem. Dags för barkmull kanske för att bli av med den där smått förhatliga mossan?

Här står fortfarande både pelargoner och andra frostkänsliga växter kvar ute. Har smått tröttnat på att ha för många krukor som behöver flyttas in för vinterförvaring. Kan just nu inte bestämma mig för vilka som skall hamna på komposten och vilka som skall få en chans att vara med ytterligare ett år. Väntar jag ett tag till kanske frosten fattar beslutet åt mig och jag slipper 'leka Gud'.
Allt gott och fortsatt fin höst!

Sensommarvärme, cykling och skördetider.

Tillsammans med goda vänner och våra cyklar tillbringade vi augustis sista dagar på en vacker plats i Värmland,

på Kungskvarnen i Borgvik, där vi åt frukost, middag och fick vår nattsömn.

En av dagarna passade vi på att besöka Rackstadmuseet och Sveriges äldsta specialaffär för lokalt konsthantverk som startades i Arvika av Maja Fjaestad, en av medlemmarna i Rackstadgruppen och som sedan 1924 finns kvar i samma lokal. En butik som fortfarande lever upp till namnet hemslöjdsbutik.

Till Rackstadgruppen hörde också Christian Eriksson, han som 1896 byggde sin ateljé Oppstuhage för att ett par år senare flytta till Stockholm och hyra ut den till Maja och Gustaf Fjaestad.

Äppeltider också på Oppstuhage.

Själv är jag väldigt förtjust i de japaninspirerade träsnitten av Maja Fjaestad 

och keramiken med jugendmotiv av Hilma Persson Hjelm och Riborg Böving - Albråten. Två keramiker som också var medlemmar i Rackstadgruppen.

En av dagarna cyklade vi till von Echstedtska gården ca 20 km nordväst om Säffle. 

En vacker gård med anor från 1760-talet där det nu växer många olika äppelträd. Alla med ursprung eller anknytning till Värmland.

På hemvägen besökte vi Dals Rostock, fick kaffe och bulle av en vänlig man och en rundvandring i Bertil Larssons innehållsrika trädgård.

Väl hemma igen fanns mycket att skörda, 

både grönsaker och blommor. 

Lön för mödan, den där roliga som hos mig börjar med frösådder i mitten av mars. 

Jag har njutit av sensommarvärmen och hoppas nu att den inte är slut för den här säsongen.

Allt gott!

Klättervildvin, Virginia creeper, Parthenocissus quinquefolia.

Sen i starten under våren är det 

men i slutet av juli finns växtkraften där och då kommer långa nya rankor smygande bland buskar och perenner som står i närheten 

och de svingar sig gärna upp i körsbärsträdet om vi inte ser upp.

Vi planterade en enda planta som ganska snabbt täckte in armeringsmattan som vi har som inramning/häck vid vägens slut på landet. Som insynsskydd är det helt perfekt men som alla häckar behöver det klippas.

Det har vackra femflikiga mörkgröna blad och de nya långa 'slingorna' hänger som girlanger innan de klipps bort

och när hösten är här igen får bladen den där fantastiskt röda färgen innan de ramlar av.

På landet har jag planterat en glasbärsbuske framför klättervildvinet och dess små lilafärgade bär mot klättervildvinets rödfärgade bakgrund är riktigt vackert även om kombinationen är kortlivad.

Enligt boken Din Trädgård skiljer sig klättervildvinet från rådhusvinet genom att det har femfingrade blad i stället för de trefingrade som rådhusvinet har.

Nu skall vi återigen få regn i tre, fyra dagar men sedan verkar det som om solen är tillbaka.

Fortsatt fin sommar ett tag till!

Var växt har sin tid

och nu är det Stenkyndels. Så fort klänningsfållen bara lätt stryker mot de självsådda plantorna längs stenplattorna sprids den kryddiga doften.

Stenkyndeln självsår sig mer än gärna. De senaste åren har jag låtit bli att rensa bort de flesta av fröplantorna så i kvällssolen lyser och skimrar skyarna av många små blåvioletta blommor. Soliga och varma dagar fylls luften runt plantorna av surrande bin och fjärilarnas fladdrande vingar.

De sista liljorna och floxen lyser upp rabatterna, inte minst i den tidiga skymningen, precis då när de doftar som mest.

Just doften i trädgården får mig att sänka axlarna, lägga ifrån mig det jag har för händer, inte minst stickningen och bara strosa runt en stund här i vår lilla trädgård. 

Blunda för en del ogräs och strunta i alla nerfallna äpplen detta fantastiska äppelår.

En och annan ros kommer fortfarande med några blommor, 

blommar gör också azalean Rhododendron viscosum och konvaljbuskens knoppar är riktigt stora.

När solen väl gått ner dyker myggen upp samtidigt som det är dags att gå på snigeljakt. En del kvällar när jag går där med saxen i högsta hugg dyker visan Nu skall vi ut på tigerjakt av Mora Träsk upp i mitt huvud och för varje 'tiger' jag klipper huvudet av tänker jag: Yes, 400 färre sniglar nästa år. Så blir det säkert inte men just då känns det som både belöning och hopp inför år som kanske komma skall.

Fortsatt fin sommar!

Den Engelska Trädgården på Svabesholm.

En riktigt solig dag för lite drygt två veckor sedan besökte jag Den Engelska Trädgården på Svabesholm för andra gången. 2017 var det tillsammans med trädgårdsvänner, amatörer från Bohuslän-Dal och denna gången 2024 med min man och två goda vänner. Minnena från 2017 är mer än bleka men upplevelserna från i år finns kvar, som tur är.

De få fotografierna jag tog under besöket ger inte rättvisa åt den blomsterglädje och inspiration vi alla fyra kände under besöket. Att skylla de dåliga bilderna på solen denna ganska regniga sommar känns inte rätt efter allt regnandet, men så var det, lite i alla fall.

Nu så här i slutet av juli börjar den ganska så anonyma kärleksörten att visa upp sig om inte larver ätit upp blomknopparna så som de gärna gör här hos oss.

I trädgårdsbutiken på Svabesholm träffade jag på två för mig helt nya bekantskaper av just kärleksört.

 

Hylotelephium 'Coraljade'

Hylotelephium 'Back in Black'

Båda är nu planterade i stora plastkrukor för jag tänker ha dem krukplanterade året runt. Från tidig vår och fram till november kommer de där fula plastkrukorna gömmas i en rostig plåtkruka eller i en av terrakotta. Vintern får de tillbringa i sina plastkrukor i regnskugga under ett bord eller under simsen på huset.

Just nu hoppas jag bara på att de där glupska larverna aldrig kommer tillbaka.

Fortsatt fin sommar!

Semestertider,

inte minst från trädgården som sommartid nästan vill ha evig omsorg.

Ett roligt och skönt avbrott från det jag kallar min hobby, en veckolång tur till Skåne, tillsammans med goda vänner och våra cyklar.

Första cykelturen gick från den gamla charmiga bostaden som vi hyrt utanför Brösarp och till Mandelmanns Trädgårdar. Inget regn den dagen och vägrenarnas växter, särskilt gulmåran, doftade förföriskt där vi cyklade fram.

Mandelmanns Trädgårdar blev en stor estetisk upplevelse både bild och matmässigt. Allt var vackert.

Till sist bara några bilder på det jag fastnade lite extra för under vårt besök.

Fortsatt fin sommar!